Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rätt till Utdelningar. Samtliga Utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive Utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen..

Vårt syfte med detta arbete är att se om vi kan finna faktorer som skiljer lönsamma företag som går bra på Stockholmsbörsen från lönsamma företag som inte går bra. Med hjälp av dessa faktorer ska man förhoppningsvis kunna göra företagsvärderingar som i sin tur leder till placeringar som går bättre än index över Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Angreppssättet är av induktiv karaktär där vi försöker upptäcka mönster i det material vi studerar. Slutsatser: Vi ville besvara frågeställningen; vad skiljer lönsamma företag som går bra på börsen från dem som inte gör det? När man ser på de enskilda faktorerna utmärker sig Re, rörelsemarginal, Utdelning, omsättningstillväxt till fördel för vinnarna som ligger högre.

Forskningen om Utdelningspolicy hos aktiebolag brukar vara inriktad på att förstå hur publika aktiebolag tänker vid sina Utdelningsbeslut men de publika aktiebolagen är endast 0,36 procent av alla registrerade aktiebolag i Sverige. I denna uppsats har vi därför velat utreda hur Utdelningspolicy ser ut hos privata aktiebolag. Det är två viktiga faktorer som skiljer de privata aktiebolagen från de publika, skattesituationen och förhållandet mellan bolag och ägare. Eftersom de flesta privata aktiebolag ägs av ett fåtal ägare som dessutom är aktiva i verksamheten beskattas ägarna vid Utdelning enligt de så kallade 3:12 reglerna och bolaget kallas för ett fåmansföretag. Från och med årsskiftet har 3:12 reglerna förändrats till att bli mer gynnsamma för fåmansföretag som är arbetskraftsintensiva genom att ägarna kan erhålla högre Utdelningar till en lägre kapitalskatt än tidigare.

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med Utdelningar för svenska företag på OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan åren 2006 och 2010. Genom en statistisk jämförelse mellan aktiekursens förändring i samband med Utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder på att Large Cap är en effektiv marknad i samband med Utdelningar, medan Small Cap visar tecken på ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som säger att marknaden är effektiv. Vår studie skiljer oss från tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istället för hela börsen.

Titel: Fondförvaltare som ägare - en undersökning om fondförvaltares syn på sin ägarroll ochsitt ägaransvar.Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella ägarna fört en passiv ägarroll i de företag somde har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmänhetens krav på aktivt ägande ökat i taktmed att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella ägarnarepresenterar fondbolagen en intressant grupp på kapitalmarknaden då de förvaltar en storandel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala ägandet ibolag noterade på svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi harfondbolagen upprättat en ägarpolicy.

Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Internationaliseringen eller globaliseringen av världsekonomin har medfört ett behov av mer internationellt gällande redovisningsregler. Detta har gjort att EU har antagit IASBs redovisningsregler IFRS, dessa regler gäller i Sverige från och med den 1 januari 2005. Syftet med IASBs redovisningsregler är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Det anges särskilt att aktieägare och blivande aktieägare är i fokus; informationen skall vara användbar för beslut i ekonomiska frågor.Inför och efter införandet av IFRS reglerna debatterades det i Sverige vad regelförändringen skulle innebära. Klart var att en principiell viktig förändring skulle ske, värdering av tillgångar skulle förändras från anskaffningsvärde till marknadsvärde.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet.

Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehåller nya regler angående bolagens vinstUtdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i årsredovisningen, istället har bolagen fått mer frihet att bestämma och motivera sin Utdelning själva. Med hjälp av årsredovisningar undersöks om lagändringen har haft någon effekt på bolagens Utdelningsnivå. Urvalet av bolag hämtas från konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler från deras årsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förändring av Utdelningsnivåerna och hänföra denna till lagändringen.

Problem: Företag i näringslivet, universitet, högskolor och statliga organisationer satsar idag mycket pengar på att föreläsare och olika typer av expertis ska hjälpa dem. För företag i dagsläget är företagshälsovård ett sådant ämne. Det satsas pengar på olika typer av expertis för att man vill minska sina sjuktal. Vi menar dock att en stor del av dessa ekonomiska satsningar går till spillo på grund av att behoven hos de anställda ej matchas korrekt mot den expertishjälp som finns på marknaden. Det skapas inget intresse eller aktivt deltagande på företagen och därmed ger det inte heller någon positiv Utdelning i relation till de satsade pengarna. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur företagsledare blint satsar pengar på att förbättra hälsan hos sina anställda.

Nyligen publicerades ett skatteupplägg, det så kallade bankupplägget, vilket innebär att ägare till kvalificerade aktier i fåmansföretag tar ett omfattande lån av en bank och tillskjuter motsvarande belopp till sitt företag som ett ovillkorat aktieägartillskott. Det ovillkorade aktieägartillskottet ökar omkostnadsbeloppet på de kvalificerade aktierna, vilket innebär att även gränsbeloppet höjs. Ett högt gränsbelopp är positivt ur fåmansföretagsägarens synvinkel eftersom Utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstlaget kapital medens överskjutande del beskattas i inkomstlaget tjänst. Kapitalvinstbeskattningen är i regel lindigare vilket innebär att den skattskyldige uppnår en skatteförmån genom erhållandet av det högre gränsbeloppet. Efter att ha företagit Utdelning av allt fritt eget kapital, exklusive aktieägartillskottet likvideras företaget och allt insatt kapital utbetalas till ägaren.

Syftet med uppsatsen är att belysa i vilken utsträckning valda faktorer påverkar direktavkastningen i Sverige samt att klargöra huruvida investerare kan använda faktorerna i syfte att uppnå önskad Utdelningsnivå. Metoden som har använts är kvantitativt baserad, den empiriska datan är företrädesvis insamlad från databasen Six Trust, tillhandahållen av LINC vid Lunds Universitet. Angreppssättet har varit deduktivt, där teorier har testats genom multipel regressionStudien visar inte på något entydigt signifikant resultat för de undersökta variablernas förklaringsgrad på direktavkastningen. Resultatet motsäger därmed ett flertal erkända forskares tidigare resultat, däriblad kan nämnas John Lintner(1956) som menade att Utdelningen i mycket stor utsträckning kan förklaras av företagens vinster, något vi inte finner stöd för. Vid prognosticering av Utdelningsnivån hos svenska börsföretag bör undersökta variabler inte ligga till grund för placering..

Följande studie analyserar Utdelningspolitiken hos familjeföretag under åren 2004-2014. Studien är uppdelad i två steg. Första steget syftar till att svara på frågan om familjeföretag har en högre Utdelningsnivå än icke-familjeföretag. Steg två undersöker huruvida ett aktivt ägande påverkar Utdelningarna hos familjeföretag. Studien baseras på en totalundersökning av företag som under våren 2015 var noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large-, Mid- och Small-Cap.

I ABL 21 kap. finns två typer av låneförbud, det generella låneförbudet eller det så kallade närståendelåneförbudet, och förvärvslåneförbudet eller det så kallade särskilda låneförbudet. Syftet med det generella förbudet är huvudsakligen att förhindra kringgående av skattelagstiftningen och då främst lån som personer i ett aktiebolags närhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud är stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebär någon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tänkt på riskerna för borgenärskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger på riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen. Motivet för förvärvslåneförbudet är istället att skydda borgenärskollektivet, det finns inget skatterättsligt behov av skydd i dessa situationer.