På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

Den minskade klippfrekvens på många av våra gräsytor som påbörjades under 80- och 90-talet som en följd av kommunernas ökade gräsarealer och minskade anslag till skötseln, har fått konsekvenser för gräsytornas bruksvärde, utseende och skötselteknik. Intentionen att skapa vackra blomsterängar visade sig i många fall vara mindre framgångsrik. Problem med skötseln har uppstått vilket fått allmänheten att kräva en mer intensiv skötsel av ytorna. Allt fler kommuner väljer nu istället att klippa gräset mer intensivt, ofta genom att klassa om ytorna till högvuxet gräs, vilket innebär en klippfrekvens på 2-5 ggr/år. Detta för att undvika problem med t.ex.

Examensarbetet utgör en bergmekanisk analys av möjligheten till avrundning av pelarspetsar i infarterna till brytningsortarna i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna i syfte att åstadkomma en mer optimal körväg vid lastningen. Förutom numeriska analyser i Unwedge, Examine2D och ExamineTAB där tendensen att kilar bildas och spänningssituationerna vid de olika pelarrundningarna studeras innefattas även beräkningar för tidsvinst och ökat Utbyte vid en pelarrundning. I arbetet ingår även skadekarteringar där naturliga rundningar uppstått i syfte att få en bild av vilka skador som kan uppstå vid en pelarrundning. Skadekarteringen är också utförd på pelare som inte blivit avrundade för att se vilka brottyper som normalt förekommer. I arbetet har också intervjuer gjorts med lastare, tillredning och layoutpersonal för att få deras syn på avrundning och kunskap om vad dagens layout innebär.

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förändras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt Utbyte, ställs också krav på revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhållanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvärld harlett till ett behov av effektiviseringar, något som gjorts möjligt med hjälp avinformationsteknologi, men även ett behov av harmoniserad lagstiftning då företagverkar globalt över landsgränserna.Denna harmoniserade lagstiftning har på senare tid influerats starkt av det ökade fokuspå interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhällspåverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fått större fokus irevisionen, och dels börjat präglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,främst i form av IT-system. Det är naturligt att revisorerna själva inte besitter dentekniska detaljkunskap som många gånger krävs för att på ett tillräckligt grundligt ocheffektivt sätt utvärdera dessa IT-system, varpå man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen ställs dock utförliga krav på att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta då det alltjämt är ordinarierevisor som är ansvarig för revisionen och dess resultat. Vår fråga är således omrevisorn har tillräcklig kunskap och förståelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvärdera dennes arbete.Syftet med denna frågställning är att, med regleringen på området som grund, få klarheti vad som faktiskt krävs av revisorn gällande förståelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad som faktiskt kan krävas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla de förhållanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av någon av Big Four-byråerna.Vi har använt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fått, och få respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter påområdet utan att bli styrda och hämmade av precisa frågeställningar från vår sida.

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS Programområde 1 Optimering av produktionsprocessen från täkt till färdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS är ett samarbetsprojekt mellan mineral-, bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under åren 2003-2005. Arbetet inom programområdet inriktades på utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mål med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som används vid design och simulering av processerna borrning, sprängning, krossning samt malning. En annan viktig målsättning var att genom fallstudierna få en uppfattning om vilka typer av optimeringsåtgärder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser beträffande språk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och Utbyte av erfarenheter.

Det råder hård konkurrens på marknaden för sågade trävaror. Längdkrav på furuprodukter var tidigare sällsynt men blir allt vanligare. Idag efterfrågas längre och längre längder, helst ska sågade trävaror vara över 42 dm (vilket motsvaras av timmerlängder över 43 dm). Iggesunds sågverk ställer sig frågan om det finns möjligheter till en bättre längdanpassning av sågverkets timmerlängder till marknadens krav, och om en sådan förändring skulle löna sig? Detta arbete tittar på tre scenarier till förändrade timmerlängder och hur de påverkar Iggesunds sågverks lönsamhet.

Avtalsrätten innehåller en kärna av lagar, regler och principer av gammal hävd. Dessa rättsliga normer är produkten av traditionella avtalsformer. Många praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag står oreglerade i svensk rätt. Det är emellertid inte detsamma som att säga att svensk rätt inte har förmåga att hantera också sådana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrätten, genom lagstiftning, rättspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rätt flexibla redskap att tillämpa i olika typer av frågor och problem. Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget beträffande de typer av immateriella uppdrag som närmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.

Sparandedirektivets syfte är att effektivisera beskattningen av ränta på sparande inom EU genom att räntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gäller endast fysiska personer och gränsöverskridande räntebetalningar. Syftet ska uppnås genom ett Utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stället för att utbyta information kan en medlemsstat välja att ta ut källskatt på ränta och vidarebefordra en viss del av källskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begränsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats.

Allt fler näringsidkare väljer idag det sociala mediet bloggar som plattform för att marknadsföra sin verksamhet. Bakgrunden till denna utveckling är att kommersiella meddelanden avseende ett företags produkter eller tjänster som förmedlas av en annan part via bloggar visat sig uppfattas som mer trovärdiga än budskap som kommer från företaget via andra kanaler. Mot bakgrund av att den förmedlande parten på en blogg vanligtvis är en fysisk person som förmedlar såväl kommersiella som icke-kommersiella meddelanden suddas gränsen mellan kommersiella och icke-kommersiella meddelanden vid marknadsföring på bloggar ut. Gränsen blir flytande, vilket gör det svårt att avgöra vilket regelverk som är tillämpligt vid utförandet av innehållskontroll av meddelanden som kommuniceras via bloggar. Annonsörer utnyttjar detta faktum genom utförandet av dold marknadsföring, vilket idag har blivit så vanligt förekommande att den anses närmast omöjlig att överblicka.

I arbetet har olika grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament undersökts och dokumenterats. Kontaktledningsfundament är ett fundament, tillverkat av betong med varierande utformning och storlek beroende på vilken typ det är. Dess funktion är att bära upp kontaktledningsstolpen med tillhörande stag och ledningar. Syftet med examensarbetet var att ta fram vilka grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament som är godkända av Banverket. Studera metoderna, främst de nya borrmetoderna och utföra en jämförelse av dessa metoder som baseras på teknik och ekonomi.

I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsUtbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Allt fler näringsidkare väljer idag det sociala mediet bloggar som plattform för att marknadsföra sin verksamhet. Bakgrunden till denna utveckling är att kommersiella meddelanden avseende ett företags produkter eller tjänster som förmedlas av en annan part via bloggar visat sig uppfattas som mer trovärdiga än budskap som kommer från företaget via andra kanaler. Mot bakgrund av att den förmedlande parten på en blogg vanligtvis är en fysisk person som förmedlar såväl kommersiella som icke-kommersiella meddelanden suddas gränsen mellan kommersiella och icke-kommersiella meddelanden vid marknadsföring på bloggar ut. Gränsen blir flytande, vilket gör det svårt att avgöra vilket regelverk som är tillämpligt vid utförandet av innehållskontroll av meddelanden som kommuniceras via bloggar. Annonsörer utnyttjar detta faktum genom utförandet av dold marknadsföring, vilket idag har blivit så vanligt förekommande att den anses närmast omöjlig att överblicka.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsUtbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.