Patienter med kronisk njursvikt är beroende av sjukvården och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvård. Patientundervisning är en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvårdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet är till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades på sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

I dagens samhälle är psykisk och social ohälsa vanligt. Att ta reda på hur en hund kan vara till hjälp för personer och de som befinner sig i en svår situation ser vi därför som värdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en människa, titta på hur relationen ser ut mellan dem och ta reda på hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svåra situationer. För att få fram resultatet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundägare.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Denna studie berör samspelet mellan lärare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att få reda på om det förekommer några skillnader i det vi, som blivande lärare, föreställer oss är en givande och lärande relation och det eleverna själva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av åtta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lärare. Vi har frågat dem hur de upplever att den sociala relationen är och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan välmående och socialt nätverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att människor internationellt kan interagera ?på sekunder? och detta har inneburit en förändring i människors sätt att kommunicera med varandra. Frågan är nu om bloggande kan få oss att må bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att må bra och sitt eget bloggande. Detta är ett ganska ny outforskat område från ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för våra hjärnor då det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation.

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin ? samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Vårdmiljön har genom tiderna gått från att vara i fokus, till att bli åsidosatt till förmån för den medicintekniska utvecklingen och nu på senare år blir den igen allt mer uppmärksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vårdmiljö men hur upplever patienten vårdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: Utifrån patientens upplevelser av vårdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman.

Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan är viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit på internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. Få studier har undersökt hur utbytet påverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lärt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvårdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktär.

Syftet med min uppsats är att hitta värderingar om meningsskapandet kring det akademiska och det yrkesverksamma livet sett från de som studerar på universitet och de som inte gör det och istället är arbetande utan studier. Jag vill se hur dessa framställningar uttrycks hos fyra stycken intervjupersoner, genom att analysera deras tal. Min empiri tolkas med hjälp av hermeneutik för att se hur informanterna tillskriver mening till att studera och till att arbeta. För att analysera detta har jag i första hand tagit hjälp av George Simmels teori om utbyte, som är en föregångare till symbolisk interaktionism, och även en studie av Tim Hallett som diskuterar symbolisk makt. Vidare har jag också valt att ta hjälp av Zygmunt Baumans ?Det individualiserade samhället?, för att sätta interaktionen i dagens förändliga kontext.Vad jag hittar är att samtliga intervjupersonerna har en ambition att förverkliga sig själva genom arbete.

Idag går utvecklingen mot alltmer distribuerade IT-system där en grupp datorer kommunicerar med varandra. Detta gäller för sökmotorer, beräkningsintensiva miljöer och även för den svenska försvarsmaktens ledningssystem.För att systemen ska kunna kommunicera så flexibelt som möjligt vill man ofta att kommunikationen ska ske enligt standardiserade protokoll vilka är oberoende av datorplattform, programmeringsspråk och transportprotokoll. Ett koncept som kan användas för denna sorts kommunikation är Web Services vilket är ett koncept där meddelanden skickas XML-formaterade över valfritt kommunikationsprotokoll.För att möjliggöra utbyte av känsligt data som inte får nås av obehöriga måste kommunikationen stöttas av ett flertal viktiga säkerhetsfunktioner. En av dessa funktioner är användarautentisering vilket innebär att användarens identitet kan verifieras.För att möjliggöra användarautentisering kan digitala certifikat och asymmetriska kryptooperationer användas, denna typ av operationer är prestandakrävande varför ?Single Sign On? eftersträvas.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär. Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer.

Elanvändningen till ventilation har ökat med 40 % sedan 1990 i Sverige. Ventilationen är en miljöbov enligt undersökningar som visar att elanvändningen till ventilationssystemens fläktar kan reduceras. Minskning av elförbrukningen kan t.ex. uppnås genom utbyte av fläktmotor till en EC-motor eller till en fläkt med bakåtböjda skovlar och direktdrift. Effektivieringsåtgärder kan ge en lägre elförbrukning på upptill 50 % i vissa applikationer.Ventilationsfläktarna i Sverige förbrukar 12,3 TWh per år.

Bakgrund: Vi äter allt mer kött. Tidigare forskning har visat på samband mellan högt köttintag och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom är begränsad. Forskning om hälsa och sjukdom hos kvinnor är begränsad och därför behövs kvinnors hälsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan påverka risken för folksjukdomar hos kvinnor.

Granulocytär anaplasmos orsakas av den gramnegativa bakterien Anaplasma phagocytophilum, som sprids via fästingarten Ixodes ricinus. Det har visats att denna fästingart ökat och spridits norrut i Sverige, där den tidigare inte funnits i lika stor utsträckning på grund av ett för kallt klimat. Orsaken till spridningen är troligen klimatförändringar, då Sveriges medeltemperatur stigit under en längre period. Sjukdomen kan drabba många av våra husdjur men även människan. De vanligaste kliniska symptom som kan uppkomma är feber, dålig aptit och slöhet.