Sök:

Sökresultat:

694 Uppsatser om Utbud och efterfrćgan - Sida 20 av 47

Utomhus men varför dÄ?: utomhuspedagogik- ett sÀtt att
pÄverka elevernas lÀrande i Àmnet geografi

Dagens ungdomar har, pÄ grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus Àn vad de hade för nÄgra Ärtionden sedan. DÀrför avsÄg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i Àmnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förÀndring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmÄga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgÄ inom Àmnet utomhuspedagogik. Trots att det finns en mÀngd studier, som pekar pÄ att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt pÄ inlÀrning, koncentration och sÄ vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring utomhuspedagogik att tillgÄ.

SkönlitterÀrt urval i Sveriges gymnasieskolor - karaktÀristika, motiveringar och yttre styrande faktorer

Åtskilliga gĂ„nger har skolans litteraturundervisning varit föremĂ„l för diskussioner som hand-lat om det litterĂ€ra urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielĂ€rares urval av fristĂ„ende skönlitterĂ€ra verk, som lĂ€ses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lĂ€rarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkĂ€tunder-sökning i vilken 56 gymnasielĂ€rare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristĂ„ende skönlitte-rĂ€ra verk i nĂ„gon traditionell mening, men vĂ€l om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och vĂ€sterlĂ€ndska författarskap. Dock kan det idag Ă€ven talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell fĂ„r ett vĂ€sentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prĂ€gel.

NödvÀndig förÀndring eller spel för gallerierna? : En kvalitativ studie av hur engagemang pÄverkas under en förÀndringsprocess

Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Elevers matematiska tankar : - en kvalitativ studie av kÀnguruppgifter pÄ gymnasiet

Att förstÄ, och ta tillvara elevernas tankar Àr mycket viktigt för elevernas utveckling inom matematiken. Matematikundervisningen ska möta och utveckla elevernas uppfattningar om matematik. Som lÀrare blir det dÀrför viktigt att undersöka hur elever tÀnker. Varje Är finns det möjlighet att delta i en matematiktÀvling vid namn KÀngurutÀvlingen. TÀvlingen Àr inget prov utan ska ses som ett utbud av intressanta matematikproblem som ska vÀcka lust och nyfikenhet för matematik.

I valet och kvalet : En studie om grundskoleelevers gymnasieval

Syftet med studien Àr att kartlÀgga i vilken grad vad och vilka pÄverkar gymnasievalet för ungdomar i Ärskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förvÀntningar i frÄga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem sjÀlva och grundskolan, men ocksÄ hur deras planer kan förstÄs och hur deras faktiska situation ser ut nÀr de stÄr i begrepp att vÀlja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt dÄ ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebÀr att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och mÄste dÀrför marknadsanpassas. Studien utgÄr ifrÄn en kvantitativ surveyundersökning och bygger pÄ en enkÀtundersökning med 624 elever i Ärskurs 9 pÄ fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:? Det finns en relation mellan ungdomars syn pÄ sig sjÀlva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga.

Hur tolkas hÀlsa av lÀraren i idrott och hÀlsa och hur arbetar han/hon med hÀlsa?

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa. Försöker Àven ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa tolkar hÀlsa som utgÄngspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat pÄ att det inte finns en samsyn gÀllande hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa bland lÀrare men i den hÀr studien utrycker lÀrarna en samsyn. Studien visar att lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa pÄ liknande sÀtt men att lÀrarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hÀlsa.  I studien finns det en samsyn inom hÀlsa men lÀrarna har svÄrt att verbalt uttrycka den.  LÀrarna arbetar med hÀlsa genom vad de benÀmner praktisk teori.

HöglÀsning i förskolan : En kvalitativ undersökning av pedagogers instÀllning och förhÄllningssÀtt till höglÀsning i förskolan

HöglÀsningen hÄller pÄ att gÄ ur tiden i vÄrt samhÀlle pÄ grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhÄllningssÀtt har förÀndrats frÄn barnomsorg till pedagogisk stimulans dÀr Àven höglÀsning ingÄr. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning har betydelse i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Jag ville se pÄ vilka strategier pedagogerna anvÀnder för att göra höglÀsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig pÄ Àr höglÀsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt anvÀndning av strategier i höglÀsning. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning kan bidra med mÄnga positiva egenskaper för barns sprÄkutveckling.

Lite mer Àn bara trÀning : En studie om relationsmarknadsföring och kundlojalitet inom gymbranschen

Bakgrund: Intresset bland allmÀnheten för trÀning och hÀlsa har blivit allt större, vilket har medfört att Àven intresset för gymbranschen har ökat. I och med aktörernas snarlika utbud krÀvs det dock nÄgonting utöver sjÀlva trÀningen för att fÄ kunderna att stanna kvar inom organisationen. Relationsmarknadsföring blir allt mer utspritt med dess lÄngsiktiga tÀnk, nÄgot som dock saknas utförligare beskrivningar samt analyser inom för den svenska gymbranschen.Syfte: Att beskriva samt analysera hur aktörer inom gymbranschen kan anvÀnda sig av relationsmarknadsföring i sitt arbete med att skapa lojala kunder som vÀljer att stanna inom organisationen.Metod: Studien har byggts pÄ en kvalitativ forskningsmetod, dÀr en fallstudie med fyra aktörer inom gymbranschen har tillÀmpats.Resultat/slutsatser: Det har i studien flertalet gÄnger framkommit kopplingar mellan teori och empiri som visar pÄ att aktörerna inom gymbranschen anvÀnder sig av relationsmarknadsföring till stor del i sitt arbete. Det Àr mycket fokus pÄ personalens bemötande, men Àven pÄ att göra sina medlemmar motiverade till att trÀna. Det som Àven lyfts fram Àr vikten av att i relationen med kunderna sprida kunskap kring trÀningen, samt att arbeta för att medlemmarna ska trÀna aktivt..

Uppdraget Àr inget vi hittar pÄ : En undersökning om pedagogers tolkning kring fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lÀrande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation stÄr inskrivet i skollagen. Dock finns inga nÀrmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebÀr.VÄr studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. VÄra frÄgor Àr:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebÀ meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju pedagoger verksamma pÄ fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut pÄ olika skolor.

Elektroniska ordböcker - En jÀmförelse mellan den svenska och norska internetversionen av Lexins ensprÄkiga ordböcker

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsÀttningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien bestÄr i tryckt form av en svensk ensprÄkig ordbok och flertalet tvÄsprÄkiga ordböcker. Det svenska kÀllmaterialet har under projektets gÄng legat till grund för lexikon i andra nordiska lÀnder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets ensprÄkiga ordböcker utifrÄn perspektivet att hitta möjliga förbÀttringar inför en ny upplaga av den svensksprÄkiga hemsidan.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmÀssigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och Ätkomst av uppslagsorden.

SkönlitterÀrt urval i Sveriges gymnasieskolor - karaktÀristika, motiveringar och yttre styrande faktorer

Åtskilliga gĂ„nger har skolans litteraturundervisning varit föremĂ„l för diskussioner som hand-lat om det litterĂ€ra urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielĂ€rares urval av fristĂ„ende skönlitterĂ€ra verk, som lĂ€ses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lĂ€rarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkĂ€tunder-sökning i vilken 56 gymnasielĂ€rare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristĂ„ende skönlitte-rĂ€ra verk i nĂ„gon traditionell mening, men vĂ€l om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och vĂ€sterlĂ€ndska författarskap. Dock kan det idag Ă€ven talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell fĂ„r ett vĂ€sentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prĂ€gel.

Vin pÄ restaurang - Vinlistans roll i restaurangarbetet

Restaurangbranschen Àr idag till stor del upplevelseinriktad. Hur mat och vin kombineras Àr avgörande för kundens upplevelse. I vÄr utbildning ingÄr kurser om vinkunskap, matkultur och markandsföring. I mötet mellan dessa Àmnen fick vi idén till vÄran uppsats.Syftet med vÄr undersökning var att nÀrmare granska hur en vinlista byggs upp, underhÄlls och hur man arbetar med den i restaurangupplevelsen. Vi undersökte Àven vad som ansÄgs vara ett kvalitetsvin och vilka faktorer som pÄverkade restaurangers vinutbud.

Apoteksetablering i praktiken : Hur intrÀdesbarriÀrer och konkurrens genomsyrar den nya Apoteksmarknaden

Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förĂ€ndrats frĂ„n ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat Ă„tskilliga nya aktörer och antalet apotek pĂ„ marknaden har vĂ€xt stadigt. VĂ„gen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillvĂ€xt, vilket resulterat i att mĂ„nga apotek upplevt svĂ„righeter att nĂ„ lönsamhet. Med utgĂ„ngspunkt i det turbulenta marknadslĂ€get Ă€r studiens syfte att undersöka utifrĂ„n vilka villkor som apotek kan etableras pĂ„ den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som Ă€mnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgĂ„ng.

Kundorienterad strategi till kundorienterat arbetssa?tt : Hur en bank utformar och anva?nder ett ekonomistyrningspaket fo?r att mo?jliggo?ra la?ngsiktiga kundrelationer

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

Specialpedagogik berör och stör i lÀrarutbildningen : En studie utifrÄn ett erkÀnnandedialektiskt perpsektiv

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->