Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring Utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas Utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas Utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring Utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas Utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas Utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Uppstatsens huvudsyfte är att försöka finna tänkbara förklaringar till varför grundskoleelever i Finland presterar bättre i internationella kunskapsmätningar än svenska elever. Genom en jämförande fallstudie, av typen mest lika design, där alternativa förklaringar utesluts genom att de förekommer i båda Utbildningssystemen isoleras effekten av den avsedda förklaringsvariabeln. Förutsättningarna för ledarskapet på olika nivåer inom Utbildningssystemen utgör variabeln som avser förklara resultatskillnaden mellan Sverige och Finland i internationella kunskapsmätningar. Ledarskapet delas upp i kategorierna förvaltningsmodell, utvärdering, decentralisering och professionen. Varje kategori operationaliseras och undersöks separat inom båda Utbildningssystemen.

I den här studien kommer jag att jämföra läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen i Sverige och Grekland. Valet av länderna förefaller naturligt eftersom jag är en grekiska som lever i Sverige. Intresset väcktes av diskussioner om en gemensam europeisk arbetsmarknad, vilket var resultat av EU:s intentioner som vi har sett via bland annat bolognaprocessen. Syftet är att kartlägga de lik- och olikheterna som finns mellan de två läroplanerna. Fokus läggs på värdegrund och demokrati.

Undersökningen i arbetet syftar på att jämföra de gällande styrdokument som skall efterföljas i förundervisningen i Finland och på Åland och motsvarande i Sveriges förskoleklass. Vidare vill jag genom e-intervjuer till personer med yrkeskompetens undersöka olikheter som finns gällande hur länderna arbetar inom verksamheterna där sexåringarna befinner sig i, faktorer som skiljer länderna åt inom daghemmets och förskolekassens värld samt få ta del av deras synpunkter och funderingar kring ländernas vision om vad just deras sexåringar skall befinna sig i för miljö året innan de börjar årskurs ett. Jag har studerat styrdokumenten för länderna i fråga och jämfört de ämnen som jag anser vara relevanta i en jämförelse, värdegrund, uppdrag och mål, pedagogens roll och specialundervisning. Styrdokumenten har klara och tydliga mål, men hur mycket skiljer det sig mellan länderna för vad som exempelvis skall uppnås när barnet är sex år. Jag skulle önska att detta ämne var lite mer kontroversiellt, men tiden kanske hinner ikapp och vi får läsa mer om detta i framtiden. Vidare har PISAs undersökningar granskats, syftet med projektet PISA är att undersöka i vilken grad respektive lands Utbildningssystem bidrar till att elever som snart skall avsluta den obligatoriska skolan är mogna och har de kunskaper som behövs för att möta framtiden. Elektronisk intervju per e-post och en diskussion av styrdokumenten användes som datainsamlingsmetod för denna undersökning och frågorna utformades så att respondenten fritt kunde resonera i ämnet så ingående som hon eller han ville.

Syftet med denna C-uppsats är att studera nyanlända föräldrars upplevelser kring familjens introduktion i förskolan. För att svara på syftet formulerade vi tre frågeställningar som handlar om vad föräldrar tycker att en god introduktion är, hur de upplevde sin egen introduktion och vilka svårigheter som fanns under introduktionen. Vi använde livsvärldsfenomenologin som metodologisk utgångspunkt där kvalitativa intervjuer, med nyanlända föräldrar, var vårt metodval. Det resultat som framkom ur vår analys av empirin delade vi upp i tre teman: information, trygghet och bra utbildning. I alla intervjuer framkom det att föräldrarna var nöjda med den information de fått vid introduktionen, föräldrarna upplevde trygghet under introduktionen och ansåg att Sverige har ett bra Utbildningssystem.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett Utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Syftet med uppsatsen är att sammanfatta Tanzanias Utbildningssystem med särskild fokusering på kvinnors utbildningsmöjligheter, samt genom en etnografisk fältstudie vid ett ?Montessori Training Centre? i Tanzania presentera ett exempel på vad som konkret görs för att stärka flickors utbildningsmöjligheter. I uppsatsen presenteras resultatet av observationer, intervjuer och samtal rörande centrets uppbyggnad och funktion, kvinnors möjlighet till utbildning i landet samt tankar kring montessoripedagogiken. Slutligen lyfts vikten av gemensamma satsningar globalt, nationellt och individuellt för att utveckla jämställdhet mellan könen och skapa förutsättningar för ?utbildning för alla?.

Bolognaprocessen är en förändringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (EHEA). Målsättningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa där studenter, forskare och lärare enkelt kan röra sig över nationsgränserna. Detta ska uppnås genom förbättrad jämförbarhet och ökad överensstämmelse mellan ländernas Utbildningssystem. I Sverige pågår just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens målformuleringar sägas ge vissa förutsättningar för implementeringen i de deltagande länderna. Att målen är öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet är de sätt på vilket dessa förutsättningar främst lämnas.

Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens Utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och Utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt Utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt.

Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna själva. För att förstår detta fenomen har vi vald att använda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet används för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju där samtliga respondenter var 19 år. Det empiriska materialet utgår från sex elitidrottande ungdomar som är verksamma i Uppsala. Resultaten från studien tyder på att elitfotbollsspelare som är uppväxta i likartade sociala omgivningar och går i samma Utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet är starkt kopplat till hemmiljön där elitungdomarna är en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgångar som hemmiljö, vänner etc.

Syftet med Sveriges Utbildningssystem är att göra det möjligt för alla, oavsett ekonomiskförutsättning, att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Trots det är det långt ifrån alla somväljer att utnyttja den rättigheten. Den här studien använder regressionsanalys av olikatidsserier för att förklara vilka faktorer som påverkar antalet inskrivna studenter ihögskolan. Syftet med studien är att med hjälp av olika samhällsekonomiska och politiskavariabler göra uppskattningar av hur många studenter som i framtiden kommer att söka sigtill högskolan. De förklarande variablerna som används i regressionerna är arbetslöshet,antalet 19-åringar i befolkningen, maximalt studiebidrag, maximalt studielån samt endummy-variabel från 2011 då det infördes en kostnad för utländska studenter att studera iSverige.