This work is based on qualitative interviews with four educationists who before their university studies lack education in their own field of work. The study aims to explore how higher learning influenced and affected these people. As a theoretical point of view the concept of implicit learning and Aristotle?s epistemological approach was used. The study gives an idea that the concept of knowledge is advanced and can go from practical experience to more theoretical understandings.

Vårt syfte med studien är att undersöka och jämföra nyutbildade lärares reflektioneroch upplevelser under deras första tid i yrket. Studien är kvalitativ och inspirerad av fenomenografisk forskning där vi har intervjuat åtta lärare iförskolan och skolan.Resultatet visar att flertalet av lärarna upplevde att de fick en bra yrkesstart och ett bra bemötande av personalen på arbetsplatsen, och att de hade ett bra samarbete med mentorn. Det framkom också hur lärarna socialiserades in i yrket beträffande allt från lärarkontakt till föräldrakontakt och att lärarna hade olika förväntningar gällande läraryrket och lärarrollen. Det som framkom tydligast i vår studie var VFU­praktikens starka betydelse och besvikelsen över utbildningens brister..

Under mitt examensarbete har jag undersökt hur jag kan ändra vår uppfattning av en produkt genom att ge den en ny form och ett nytt uttryck. Jag har under tio veckor tagit fram en hundflytväst, som idag klassas er som en säkerhetsprodukt, och tittat närmare på hur man får ägare och hund att verkligen vilja använda produkten samtidigt som funktionen och formen optimeras.Slutmålet med mitt projekt har varit att kombinera ihop de delar som jag har lärt mig under utbildningens gång. Jag har velat lägga fokus på att undersöka form, funktion och uttryck i kombination med att jobba mot ett etablerat varumärke.Jag har samarbetat ihop med företaget Helly Hansen under mitt projekt. Idén har varit att tillsammans med dem ta fram en ny hundflytväst med fokus på användar- och brukarvänlighet samtidigt som form och färgsättning undersöks och skapas enligt företagets formprinciper..

Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal.Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts.Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité.Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande.

Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten i en metod för att observera affektuttryck, Stålforsmetoden. Stålforsmetoden fokuserar primärt på affektuttryck i ansiktet, och mer specifikt den första affekten som en patient uttrycker under en psykoterapisession (?överföringsaffekt?). Den teoretiska grunden är affektteori som utvecklats av Silvan Tomkins och Paul Ekman. Data har samlats in med strukturerad observation och analyseras kvantitativt.

Detta arbete handlar om att kartlägga hur idébärarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrån idébärarna själva, men även utifrån aktörerna som arbetar med ?Din idé? i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébäraren kan tänkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affärsplanen ser ut. Metoden vi använde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de åtta aktörerna som arbetar med ?Din idé? och enkätundersökning med olika idébärare.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon betydelse av den fysiska arbetsmiljön i förhållandet till lärandet. Undersökningen är gjord med hjälp av litteraturstudier och enkäter som besvarats av elever på fem yrkesförberedande program i årskurs två.  I resultatet framkom elevernas syn på skolans och den arbetsplatsförlagda utbildningens fysiska lärandemiljö. Exempel på förhållanden som eleverna uppmärksammade var ventilation, ljus, måltidsmiljön och läraren. Enligt litteraturstudierna var det ett flertal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som påverkar lärandet såsom ljud, ljus, ventilation och underhållsskicket av arbetsmiljön.Nyckelord: Lärande, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, skolans innemiljö, måltidsmiljö..

The main focus with this study was to investigate if there was a difference in level ofeducation and self-rated health and if it could be explained by the amount of control,demands and social support at work. Theories used in this essay are education, health,and the job strain-model (control, demands and social support at work). We used analready done study by Folkhälsoinstitutet (2004) to examine these questions. Theanalysed sample consists of respondents 12 166 aged 18-84 years. The decline was39, 2 %.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet är. Genom att studera yrkesroll och status vill vi få reda på hur några verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill även studera utbildningens form och innehåll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda på om och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet är gör att fritidspedagogen, i samverkan med klassläraren, själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån intervjuer med informanter har vi också kommit fram till att vissa grundläggande kompetenser som de tycker ska ingå i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten..

Bakgrund: Vårdboende har setts vara en reservoar för resistenta bakterier, och prevention är av stor vikt, då äldre har ökad risk att drabbas. Sjuksköterskans kunskaper om hur dessa bakteriers sprids, kan utgöra grunden för hur arbetet läggs upp. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva prevention mot spridning av resistenta bakterier på särskilt vårdboende. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Införandet av handhygienprodukter, skyddshandskar, skyddsrockar, screening och städrutiner var effektiva preventionsmetoder.

Med utgångspunkt från de nya officerarnas uppfattning om sin situation och sina erfarenheter från utbildningen samt den inledande karriären vid första Ubåtsflottiljen, syftade studien till att försöka klarlägga vilka motiv de nya officerarna hade för att söka utbildningen och att kvarstanna i yrket. Inspiration till vald metod för studiens genomförande hämtades från de empirinära forskningsmetoderna Fenomenografi och Grounded Theory där datainsamlingen oftast bedrivs genom djupintervjuer. Studiens resultat har gett värdefull insikt i vad som krävs för att rekrytera och få de nya officerarna att stanna i Ubåtsflottiljen. Studien visade på bristande informationsspridning och att värnpliktens upphörande kommer att spela stor roll när det gäller framtida nya officerares förförståelse för utbildningen och den framtida karriären. Vidare att utbildningens innehåll och längd inte är optimalt utformad för karriären på Ubåtsflottiljen.

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohälsa i ålderdomen och om detta samband till någon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ändamål gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser där utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohälsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrån befintligt datamaterial från de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial från dessa två undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohälsa alternativt inkomst och psykisk ohälsa..