Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits Utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning beskriver sin förståelse och upplevelse av hälsa. Vad lägger de själva in i begreppet hälsa och hur får de sedan in hälsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger även i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever påverkar deras upplevelse av hälsa. Frågeställningar: ? Vilken betydelse har hälsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning? ? Finns det något som de tycker är viktigt för att de ska kunna må bra? ? Har de fått lära sig något om vad man själv kan göra för att må bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen är huvudmetod och det fenomenologiska tankesättet har använts.

Skolfrågan har seglat upp som en av de viktigaste valfrågorna inför riksdagsvalet i september. Men medan politikerna grälar om Pisa-mätningar och lärartäthet finns det en fråga som gått relativt obemärkt förbi, trots att den varje år berör en allt större del av Sveriges skolbarn. Läsåret 2012-2013 fick ungefär 99.000 barn grundskolebarn modersmålsundervisning i skolan. 85.000 barn deltog inte. Trots att både forskare och myndigheter pekar på stora fördelar med modersmålsundervisning finns det allvarliga brister i systemet.Vår undersökning visar på stora skillnader i hur modersmålsundervisningen fungerar runtom i Sveriges kommuner.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

I denna undersökning är syftet att undersöka huruvida de intervjuade lärarna erbjuder föräldrar till nyanlända möjligheter till samverkan. Eftersom föräldrasamverkan är ett så brett område ligger fokus på föräldramöten och webbaserade lärplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lärare som undervisar i introduktionsklasser på högstadienivå. Analysen utgår ifrån hermeneutiska principer och lärarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt läroplan och skollag. Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande föräldrasamverkan i flera av de undersökta fallen.

Det finns risken att varje företag drabbas av någon typ av kris någon gång och i samband med denna kris kan verksamheten påverkas i form av minskning av företagets affärsmässiga handlingsutrymme. Kris definieras som ?en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra situationen? (Skoglund & Olsson 1995, s. 14). När en kris uppkommer i ett företag drabbas både enskilda och grupper i företaget.

Bakgrund:Att vara HIV positiv kan innebära att leva i ett samhälle där stigmatisering och fördomar präglar bemötandet av de smittade individerna. Sjukdomen har utvecklats från att vara en högt dödlig infektion till att bli en hanterbar kronisk sjukdom med rätt medicinering. God vård är en mänsklig rättighet som skall ges till alla oavsett kön, ålder, fysisk kapacitet, etnicitet och religion. Vården skall präglas av ett öppet förhållningssätt där individens autonomi och integritet respekteras.Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med HIV uttrycker tillfredsställelsen med vården och hur sjuksköterskan uttrycker attityder i vården av patienter med HIV.Metod:Detta examensarbete var en litteraturöversikt där författarna har samlat vetenskapliga artiklar kring det aktuella kunskapsområdet, analyserat detta och sammanställt resultat för att möta syftet till litteraturöversikten. Databaserna Cinahl och Pubmed användes och totalt 14 vetenskapliga artiklar valdes ut på studier utförda i Sverige, USA, Kanada och Nederländerna.

Begreppet vilseledning är inte någonting nytt. Historien är full av exempel på konflikter, fälttåg och slagdär vilseledning använts med stor framgång. Bakgrunden till denna uppsats är att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivå. Syftet med denna uppsats är studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning påhögre nivå.Det finns en mängd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem är att det trots detta egentligen intefinns någon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt är inriktad mot den operativa nivån.

Uppsatsen handlar om medling i familjerättsliga tvister och består av en genomgång av gällande rätt på området. Uppsatsen består också av en undersökning om hur ofta medling används i familjerättsliga tvister.Konflikter som uppstår i en familj där föräldrarna har separerat kan innebära att familjen behöver hjälp ifrån samhället för att kunna skapa en vardag som fungerar. Om föräldrarna inte kan lära sig att hantera sina konflikter på ett konstruktivt sätt så är det skadligt för barnen. Det är inte förenligt med något barns bästa att behöva leva i en konfliktfylld vardag och om föräldrarna inte lyckas hålla barnen utanför konflikten kan barnen få men för livet. Kan föräldrarna själva hitta en lösning i frågor om vårdnad, boende och umgänge anses det överlag vara till barnets bästa.

Globalt sett har intaget av energität mat och dryck ökat samtidigt som en stor del av befolkningen rör sig allt mindre. Ohälsosam livsstil är det som i högst grad bidrar till sjukdom i Sverige. Det ställs allt högre krav på att distriktssköterskor skall hålla hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. Därtill bör även nämnas att dietisters närvaro på vårdcentralerna har minskat. Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att genomföra hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet.

Bakgrund: Sexualitet är en källa till både njutning, nöje och livskvalitet. Behovet av sexualitet och intimitet kvarstår vid sjukdom och även i ett palliativt skede. Patienter önskar att sjuksköterskor ska samtala om sexualitet med dem. De vill bli bemötta utifrån att holistiskt synsätt, och få individuellt anpassad information om vilka konsekvenser sjukdomen och behandlingen kan ha på sexualiteten. Många sjuksköterskor tycker att sexualitet det ingår i deras ansvarsområde, men i praktiken samtalar sjuksköterskor sällan om sexualitet med patienter.

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av Utbildningarna på Högskolan i Borås.

Separationer bland föräldrar har tidigare ansetts ovanligt, skamligt och som ett misslyckande men är numera vanligt förekommande bland många svenska familjer. Även om antalet separationer minskat de senaste åren är det fortfarande ett stort antal barn som berörs.Studiens syfte är att undersöka pedagogers sätt att bemöta och arbeta med förskolebarn som har behov av en känslomässig bearbetning efter föräldrars separation. Undersökningens empiriska underlag baseras på semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med pedagoger med olika Utbildningar och alla var verksamma inom förskolan. Tre utav pedagogerna var utbildade förskollärare, en specialpedagog samt en barnskötare.

I denna undersökning redogörs för den interaktiva lärandemiljön i förskolan och undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där lärande i interaktion med andra människor ligger i fokus. Syftet med detta examensarbete är att bidra till ökad förståelse av förskollärares arbete med den interaktiva lärandemiljön i förskolan. De övergripande frågorna som belyses är vilka IT-kunskaper förskollärarna besitter, vilka möjligheter det finns till fortbildning inom det gällande området, samt huruvida det finns skillnader i förskollärarnas förhållningssätt till den interaktiva lärandemiljön beroende på deras ålder. Undersökningen genomfördes i form av observationer, där förskolornas tillgång och placering av datorn studerades, samt en semistrukturerad intervju i vilken tolv verksamma förskollärare från fyra förskolor deltog Resultatet visar att förskollärarna ger uttryck för att de vill ha ökade kunskaper om hur de kan arbeta med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar även att de IT-Utbildningar som förskollärarna i denna undersökning har att tillgå fokuserar på datorns grundkunskaper t.ex. grunderna i Word, Power Point och dokumentation. Detta leder till att barn på olika förskolor får olika förutsättningar att arbeta i den interaktiva lärandemiljön.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här uppsatsen var att ta reda på vilken utbildning de lärare som arbetar med ämnet specialidrott har samt om de upplever att de saknar kunskap inom vissa områden. Vilken utbildning har de lärare som arbetar med ämnet specialidrott? Har lärarna själva varit aktiva inom den idrott de undervisar i? På vilken nivå i så fall? Upplever lärarna att de kan undervisa i hela det centrala innehållet utifrån den utbildning de har? Eller är det någonting som de vill ha mer kunskap/utbildning inom? Hur gör de lärare/tränare som saknar formell lärarutbildning med betygssättningen?Metod44 enkäter delades ut till elva skolor runt om i Stockholmsområdet. Två "riktat öppna" intervjuer genomfördes. 8 kvinnor och 36 män deltog,  alla arbetar på ett RIG eller NIU med någon eller några av specialidrotts sju kurser.