Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebära för enskilda lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser, behov och farhågor grundskolepedagoger förutser av att få in barn med autismspektrumtillstånd i klassen. Studien avser belysa huruvida pedagogerna känner sig förberedda och rustade att ta emot elever med autismspektrumtillstånd. Forskningsfrågorna för denna studie lyder:? Hur förmodar pedagoger att en elev med autismspektrumtillstånd skulle påverka deras klass och undervisning?? I vilken utsträckning anser pedagoger att de är förberedda att ta emot och bemöta elever med autismspektrumtillstånd?Teori: Problemet kan ses utifrån olika specialpedagogiska perspektiv: med utgång i ett traditionellt perspektiv kan man sätta en medicinsk och psykologisk diagnos på ett barn med autismspektrumtillstånd samt betrakta barnet som problembärare. Genom kritik av det traditionella perspektivet kan man inta ett alternativt perspektiv och betrakta skolan som problemskapare då barnet förväntas anpassas och falla inom ramarna som sätts upp. I och med att utbildnings¬- systemet förväntas ge alla en likvärdig utbildning, samtidigt som anpassningar måste göras efter mångfalden behov och förutsättningar som finns, kan problemet även ses utifrån dilemmaperspektivet.Metod: Deltagarna fick se en film om ett barn med autismspektrumtillstånd och sedan ta ställning till det som presenterades genom att svara på frågor i enkätform.

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lärande då Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlärning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som påverkar lärandets inriktning. Lärares erfarenheter av utbildning är inte lika väl belysta. Lärare och utbildningsledning påverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och därmed studiesituationen.

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsätt på uppdraget om en likvärdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och därefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till är att pedagogerna har ett gemensamt mål om en likvärdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsätt är att man ska utgå från barnens nivå, skapa en utbildning där alla barn känner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvärdig utbildning menar pedagogerna på att man måste möta barnen utifrån deras erfarenheter, förutsättningar samt på nivån barnen befinner sig på.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, där jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger på individualiserad undervisning med eleven i centrum och där eleven själv sätter sina studiemål.Det som särskilt väckt mitt intresse är att man utgår från bibeln i undervisningen och försöker lära eleverna efterfölja Jesu karaktärsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lärarnas förhållningssätt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vår religionsundervisning. För att få en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag använt mig av en enkät, som låg- och mellanstadielärare fått besvara.Av enkäten framgår det att så gott som alla lärare använder sig av bibeln i undervisningen, främst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfång och uppläggning. Etik och moral anses viktigt, men många skulle gärna ha mer kunskap i ?ämnet?..

I Sverige är cirka 400 000 personer berättigade till färdtjänst. De som har rätt till färdtjänst är personer med funktionsnedsättningar som inte kan nyttja allmänna kommunikationsmedel. Tidigare studier har visat att resenärer skadas i samband med färdtjänstresor, vanligen vid i- och urstigning av fordonet. Färdtjänstförare upplever manuell förflyttning som ansträngande och en bidragande orsak till akut ryggsmärta. Flera studier inom området visar att förflyttningsutbildning ger positiva effekter.

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

Lärare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att läraren själv ska tillämpa disciplinen. Denna studie undersöker därför om lärarna tillämpar sina ämneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lärares lektioner i svenska på gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Europaparlamentet definierade år 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den föränderliga värld vi lever, vilket har påverkat innehållet i den nya läroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende på digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar på den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intåg i våra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försäljningsprognoser kommer ännu fler att säljas de kommande åren. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna är ett digitalt verktyg som många lärare behöver lära sig hantera, och syftet med denna studie är att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan användas i grundskolans undervisning, och vilka lärstilar som stimuleras med utgångspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker också besvara frågan hur lärarens utbildning på de interaktiva skrivtavlorna påverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras på nio klassrumsobservationer på två olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lärarens utbildningsnivå på den interaktiva skrivtavlan påverkar sättet denna används på i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men också att den grundläggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, särskilt när läraren inte har fått så mycket utbildning på den interaktiva skrivtavlan..