Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om staten Marocko Àr skyldig till att arbetande marockanska flickors rÀtt till utbildnings krÀnks genom otillrÀckliga ÄtgÀrder mot barnarbete i hemmet. Obligatorisk och gratis grundskoleutbildning Àr garanterad i marockansk lag, men denna uppsats visar att det i praktiken förekommer ekonomiska och sociala hinder för marockanska flickor att gÄ i skolan. Brist pÄ utbildning Àr en bidragande faktor till att flickor rekryteras till barnarbete i hemmet och möjligheten att gÄ i skolan reduceras ytterligare för flickor som arbetar som hushÄllsarbetande barn.Mina slutsatser Àr att den marockanska regeringen mÄste införa en reglering av antalet arbetstimmar för hushÄllsarbetande barn om det ska finnas en möjlighet för flickorna att gÄ i grundskolan. Det krÀvs ocksÄ resurser, politisk vilja och en effektiv implementering av lagar för att minska förekomsten av barnarbete i hemmet och förverkliga hushÄllsarbetande barns rÀtt till utbildning..

Syftet med denna undersökning var att förstÄ och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krÀvs för att uppnÄ lÀrandemÄlen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med Ätta förstaÄrsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval anvÀndes för att vÀlja ut informanterna vilka intervjuades med hjÀlp av ?critical incident technique?.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

 Syftet med studien var att undersöka förhÄllningssÀtt till högre studier, hos tredje Ärets gymnasieelever vid studieförberedande program. UtifrÄn tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning och utbildningstradition anvÀnds för att analysera resultatet i studien. Intervju anvÀndes som metod, dÀr fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat pÄ elevernas förhÄllningssÀtt till högre studier..

Hur förhÄller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.

Under vÄr utbildning som studie- och yrkesvÀgledare fÄr vi lÀra oss om flera karriÀrteorier men dessa Àr frÀmst utformade utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lÀra oss om vad som pÄverkar en mÀnniskas val av karriÀr i olika kulturer. VÄr examensarbete tar avstamp i en vÀlgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fÄtt stöd av dem. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad som Àr centralt i de unga kvinnornas karriÀrval och hur de berÀttar om sina livs- och karriÀrberÀttelser. Vi har anvÀnt en narrativ metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och har anvÀnt Savickas vÀgledningsteori om Career Construction för att förstÄ faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vÄr studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i vÄra intervjupersoners livsberÀttelser.

det hÀr arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angÄende förskollÀrare och barnskötare i förskolan förÀndrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrÄn de mÄl och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien frÄn 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan sÄg ut och vad som var viktigt gÀllande utbildning och lÀmplighet men ocksÄ vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver Àven faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna Àt sÄsom styrdokument och utbildning som krÀvts för de olika yrkesgrupperna. Vi anvÀnder oss av intervjuer för att ta reda pÄ hur förskollÀrare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhÄllande till givna styrdokument.

The aim of the study is to make a comparison between the nursery/preschool recommendations (by the state) made in 1972 and the one used today. Here I?ve focused on the posts of looking after children vis-Ă -vis the educational responsibility. Also the type of education recommended in 1972 and what type of education recommended today. My questions concerns what the preschool recommendations from 1972 are and how they are viewed and applied today in the 2000nds.Since my questions has to do with ideologies regarding children, family and society I choose to do a specific form of text and content analysis called Idea and ideology analysis.In my theoretical chapter I choose two aspects central for my field of examination.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka 3-5 Äringars förmÄga att utveckla sin förstÄelse för vattnets vÀg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att fÀrdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, frÄn sjön till kranen. För att kartlÀgga hur barnens förstÄelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.JÀmförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar pÄ en tydlig utveckling av barnens förstÄelse av vattnets vÀg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förstÄelse för att vÄrt hushÄllsvatten mÄste genomgÄ en reningsprocess, fÀrdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen nÄr kranen och kan förtÀras..

Bakgrund: VÄr vetenskapsteori utgÄr ifrÄn Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lÀrare i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det fÄr för eleverna. VÄr frÄgestÀllning Àr:AnvÀnder sig lÀrare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet och vad anser de intervjuade lÀrarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lÀrare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lÀrarna anser att eleverna utvecklar Àr fantasi och kreativitet, social kompetens, sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla samt lustfylldhet..

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vad lÀrare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts Àr samtalsintervjuer som genomförts med sju lÀrare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lÀrarna benÀmner sin utomhusverksamhet pÄ olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebÀr. Den stora skillnaden Àr att lÀrarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lÀrarna pÄ I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

Med utgÄngspunkt frÄn svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning pÄ att höja matematiklÀrares didaktiska kunskaper, ansÄg vi att vi behövde stÀrka vÄra kunskaper kring matematisk didaktik för att pÄ sÄ sÀtt stimulera vÄra framtida elevers inlÀrning i Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lÀrarenkÀter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lÀrarna vi observerat anvÀnt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. UtifrÄn vÄra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrÄn vÄra tvÄ huvudfrÄgor. UtifrÄn vÄra erfarenheter frÄn vÄr undersökning diskuterade vi vÄrt resultat i en slutsats. DÀr kom vi fram till att genom att lÄta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lÀrandet..