Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

I Sverige dör ca 90 000 personer om året, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, sker idag inte enbart på sjukhus. Verksamheten har även flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvården mer avancerad. När vården sker i hemmet får den närstående en mer central roll i vårdandet vilket även är en nödvändighet för att vården ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lätt att ta den närstående för givet i vårdprocessen och den närstående kan bli informell vårdgivare ofrivilligt.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan på nyfödda barns hälsa, särskilt för förtidigt föddaoch sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vård på sjukhusmöjligheten att få bröstmjölk som näring under deras första tid i livet.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hurkvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas.Metod: En kvalitativ enkätstudie. 23 enkäter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölktill Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 ? 140901.Resultat: Kvinnorna hade övervägande positiva upplevelser av att donera bröstmjölk. Denfrämsta anledningen till valet av donation var viljan att hjälpa behövande barn.

Idag förväntas att alla män i Sverige skall vara delaktiga i graviditeten och under förlossningen. Detta är en omvälvande händelse och forskning visar att det finns blivande fäder som lider av förlossningsrelaterad rädsla. Vissa män avstår att närvara under sitt barns födelse, bland annat på grund av rädsla att inte vara ett bra stöd eller har en rädsla för sjukhus. En del av männen skulle behöva stöd och behandling av barnmorskor. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier som beskriver förlossningsrelaterad rädsla hos närstående män och deras möte med barnmorskor.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, och dess terminologi, NCPT, är ett nytt arbetssätt som tillkommit i Sverige för att främja dietistyrket. Nutritionsdiagnosen är en del i NCP där patientens nutritionsproblem identifieras och definieras; PES-uttalandet, problem-etiologi-symtom, är nutritionsdiagnosens skriftliga format. Det saknas forskning om hur den svenska översättningen av NCPT och dess PES-uttalanden påverkar kliniska verksamheter.Syfte: Att undersöka vanligt förekommande nutritionsdiagnoser för patienter med njursvikt. För ändamålet jämfördes PES-uttalandet från journalanteckningar med NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser.Metod: En retrospektiv journalgranskning genomfördes av 99 journalanteckningar från njuravdelningar samt mottagningar vid ett sjukhus i Mellansverige. Det utfördes en kvantitativ innehållsanalys av problemställningar och nutritionsdiagnoser.Resultat: De sju nutritionsdiagnoserna från NCPT som förekom mest i journalanteckningarna var: för högt proteinintag (22 %), för lågt proteinintag (19 %), ingen nutritionsdiagnos identifierad (15 %), för lågt energiintag (11 %), inadekvat oralt intag (9 %), behov av kunskap om mat och näring (7 %), och ofrivillig viktförlust (4 %).

Sjuksköterskan ställs inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjärtstopp i den prehospitala miljön. Hjärtstopp orsakas av otillräcklig cirkulation på grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjärt- och lungräddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner är livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att så god vård som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare än i andra vårdsituationer på grund av flera olika faktorer.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

I Sverige drabbas ungefär var sjätte person av en inflammerad blindtarm, akut appendicit. Detta gör att blindtarmsoperationer, appendektomier, är en av de vanligaste kirurgiska åtgärderna som genomförs runt om på landets sjukhus. Idag kan appendektomier genomföras på två olika sätt, antingen som en öppen appendektomi eller som en laparoskopisk appendektomi. Vid en öppen appendektomi avlägsnas blindtarmsbihanget genom ett snitt i bukens nedre högra del och vid en laparoskopisk appendektomi avlägsnas blindtarmsbihanget med hjälp av titthålskirurgi. Många randomiserade och kontrollerade prövningar har gjorts där de båda operationsmetoderna har utvärderats, men trots detta så har man fortfarande inte kommit fram till något definitivt resultat angående vilken metod som, med hänsyn till både kostnader och effekter, är den bästa.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots åtgärder för att minska trycksår i vården är det många sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksår. Patientdelaktighet i vården är viktigt för att öka patientsäkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksår. Syfte Att utvärdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksår. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhället miljontals kronor på grund av förlängda vårdtider. Detta kan i stor utsträckning förhindras om handhygienen sköts på rätt sätt. Dock har det kommit till känna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer på varje sjukhus. Man är skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska.Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande handhygien.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehåll.Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, okunskap samt personalens inverkan på handhygien.Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjälp av kopplingar till Nightingales teorier om omvårdnad och dess betydelse för patientens säkerhet. Anmärkningsvärt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och även mellan raderna att man främst skyddar sig själv och inte tänker på patienten och smittspridningen i första hand.

Energy efficiency is important both to reduce costs and to reduce greenhouse gas in the atmosphere. In Sweden 40 percent of the energy consumption is related to the buildings sector. Hospitals are complex buildings with different activities in the same building, which requires flexible technical systems for ventilation, heating and lightning. A quarter of the total energy consumption in Swedish hospitals is related to user activities in the hospitals. Therefore it is not only important to work with operational optimization but also to change user activities, to reduce energy consumption.The objective of this thesis was to examine the user-related energy efficiency work at two care units, at the central hospital in Sundsvall within Västernorrlands County.

Allt fler människor i samhället dör på sjukhus. Detta gör att sjuksköterskan får ett större ansvarsområde i sin yrkesfunktion i relation till patientens döendeprocess. När patienten kommer till insikt om att livet är på väg att ta slut aktiveras en av de mest grundläggande försvarsmekanismer som människan har, ångest. För att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten i upplevelsen av oro och ångest i döendeprocessen är det av betydelse att öka kunskapen inom omvårdnadsvetenskapen. Därför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva patienters upplevelse av oro och ångest i döendeprocessen.