Bakgrund: Deep Brain Stimulation (DBS) i nucleus subthalamicus (STN) och i kaudala zona incerta (cZi) har visat positiva effekter pÄ motoriska symtom (rörelseförmÄga och balans) vid Parkinsons sjukdom. Efter DBS har dock negativa taleffekter noterats, inklusive nedsatt artikulatorisk precision och stabilitet. Nedsatt artikulatorisk precisionoch stabilitet pÄverkar klusilproduktionen mest vilket kan resultera i att klusilexplosionen uteblir eller att multipla explosioner uppstÄr.MÄl: Att undersöka artikulatorisk precision och stabilitet vid klusilexplosionen efter DBS i STN respektive cZi.Metod: I studien deltog 19 patienter varav 9 deltagare stimulerats i STN och 10 deltagare i cZi. Talinspelningar gjordes innan operation och ett Är efter operation med DBSstimulering pÄ och av. Klusilerna i talmaterialet delades in i tre kategorier, de med en klusilexplosion, de med tvÄ eller flera klusilexplosioner samt de utan klusilexplosion.

Ma?let med detta examensarbete a?r att go?ra en statistisk analys pa? hur bultningen utfo?rs med olika metoder. Det finns tre olika metoder som bulten sa?tts pa? idag, dessa a?r:1. Fra?n bultrigg med hja?lp av riktverktyg2.

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik. Om det Àr sÄ att allt fler eleverna gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik: Vad beror det i sÄ fall pÄ? Vad har politikerna i sÄ fall för ÄtgÀrder emot detta? Hur stÄr sig svenska elevers kunskaper i jÀmförelse med elever i andra lÀnder?Studien Àr utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll frÄn sex debatter som innehÄller 147 sidor debatter och interpellationer mellan Ären 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnÄtt mÄlen dvs. erhÄllit betyget IG i matematik mellan Ären 2003 till 2007.

SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av bÄde frivÄrdsinspektörer och klienter samt att ta reda pÄ om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.FrÄgestÀllningar:Hur upplevs dessa olika former av frivÄrdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till Äteranpassning i samhÀllet?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie Àr kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvÄrdens olika utslussningsformer. Utslussning innebÀr en förenkling av övergÄngar mellan fÀngelse och frigivning och ges ibland en bred definition dÀr alla ÄtgÀrder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som Àr anpassat till samhÀllet utan kriminalitet ingÄr. UtslussningsÄtgÀrderna finns idag i fyra olika former, vilka Àr frigÄng, vÄrdvistelse, vistelse i halvvÀgshus samt utökad frigÄng. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra sÄ att de intagna kan fÄ individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vÀnner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förÀndring var en annan faktor som framgick.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och jÀmföra sex flickors lÀsning pÄ fritiden med lÀsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara pÄ vad flickorna lÀser utan Àven vilken funktion de uppger att lÀsningen har, det vill sÀga hur och varför flickorna lÀser.LÀsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiÀmne genom att se om flickorna, i lÀsningen, fÄr en ökad förstÄelse för sig sjÀlva och omvÀrlden och fÄr reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de lÀser pÄ sin fritid. Det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser kring vad flickorna lÀser pÄ fritiden utan lÀsningen Àr individuell och skiljer  sig Ät mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar lÀsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.LÀsningens funktion skiljer sig ocksÄ Ät dÄ vissa lÀser för ett rent tidsfördriv medan andra anvÀnder lÀsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder pÄ att fritidslÀsningens funktion tas med in i skolan nÀr flickorna lÀser.

Detta arbete har tvÄ olika delar som behandlats pÄ olika sÀtt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikÀmnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten Äterfinns ett samband mellan behöriga tekniklÀrare samt de lÀrare som sjÀlva valt att undervisa i teknik, och intresset för Àmnet teknik. De behöriga tekniklÀrarna Äterfinner vi framförallt i de större stÀderna. I den största gruppen lÀrare som undervisar i teknik, No lÀrarna, har endast tio procent valt att undervisa i Àmnet sjÀlv.

Epilepsi Àr en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet. Det Àr viktigt att allmÀnsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan Àven kÀnner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebÀra för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svÄrigheter personer med epilepsi kan uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmÀnsjuksköterskan pÄ ett bra och professionellt sÀtt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som anvÀnts Àr evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger pÄ fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) anvÀnts.

SjötÄget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrÀtt med syfte att stÀlla de ansvariga för misslyckandet till svars. KommissorialrÀttens protokoll har utgjort den hÀr undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrÀttens arbete, dess organisation, retorik och metod, men ocksÄ att analysera de tankemönster och vÀrderingar som prÀglade och styrde dess handlingsmönster. Det stÄr klart att kommissorialrÀttens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utstrÀckning delade ett antal förestÀllningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och Àra.

Stereotypt beteende, det vill sÀga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mÄl eller funktion, Àr ett problem hos vissa hÀstar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstÄ de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltsÄ ses som en följd av psykisk stress hos hÀsten, och mÄnga faktorer i hÀstens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan Àven fysiska problem, sÄsom magsÄr, kolik och viktnedgÄng, uppkomma. Mekaniska metoder som anvÀnts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstÄr. IstÀllet försöker man nu identifiera orsakerna och förÀndra faktorerna i miljön för att tillfredsstÀlla hÀstens behov. Olika studier har tittat pÄ effekten av förÀndringar i utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen pÄ förekomsten av stereotypier.

HÀlso- och sjukvÄrden erbjuder friska personer hÀlsoundersökningar i förebyggande syfte. I Sverige dör cirka 700 till 1000 personer Ärligen till följd av brusten bukaorta. Aneurysm ses hos cirka fem procent av mÀn över 65 Är och ger oftast inga symtom förrÀn de brister. Mindre aneurysm opereras inte utan följs med regelbundna kontroller och det kan upplevas obehagligt att brÄcket kan öka i omfÄng eller brista utan förvarning. Upplevelsen av att delta i screening och diagnostiseras med ett aneurysm Àr inte tillrÀckligt undersökt och syftet med studien var dÀrför att hos 65-Äriga mÀn som deltagit i screening, belysa upplevelsen av att leva med ett mindre bukaortaaneurysm som inte skall opereras.

SammanfattningMalin StÄngbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga ÄrStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolÄren lÀr sig matematik.Dessutom ville jag fÄ fram om eleverna fick bÀttre förstÄelse och ett annat förhÄllningssÀtt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrÄn tre lÀraresperspektiv genom intervjuer.Mina frÄgor lyder:Hur lÀr sig barn inom matematiken?Vad hÀnder med barnens förhÄllningssÀtt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?FÄr eleverna bÀttre förstÄelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjÀlp av mina intervjuer med lÀrarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan pÄverka hur barn lÀr sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlÀrarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var bÄde roligt och intressant och lÀttare attförstÄ.Sökord: Matematik, inlÀrning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Introduktion: LÀpp-kÀk-gomspalt (LKG) Àr en av de vanligaste medfödda defekterna. Det berÀknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per Är med olika typer av lÀpp-kÀk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje Är. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet bestÄr av flera specialister inom olika omrÄden, till exempel plastik- och kÀkkirurger, ortodontister, logopeder med flera dÄ defekten bland annat medför pÄverkan av ansiktets utseende, talsvÄrigheter samt bett- och tandavvikelser. LÀpp-kÀk-gomspalt kan pÄverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjÀlp frÄn olika vÄrdgivare kan hjÀlpa till att höja livskvaliteten.

Denna uppsats avhandlar möjligheter och begrÀnsningar vid anvÀndande avhögenergilaser för nedskjutning av luftmÄl. Uppsatsen har inte ambitionen attvara heltÀckande över omrÄdet utan presenterar nÄgra av de fördelar ochnackdelar som finns..

Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men stÄr likvÀl utan röstrÀtt. Denna studie undersöker pÄ vilka grunder vi kan utesluta personer frÄn demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det fÄr för Äldersstrecket, vÄrt sista röstrÀttsstreck. Studien utförs frÄn tre perspektiv; empiriskt (Àr), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material anvÀnds dels röstrÀttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgÄngen ser vi hur röstrÀtten gradvis utvecklats frÄn 1866, frÄn att först innefatta en mÀngd spÀrrar mot deltagande till att idag endast avgrÀnsas med Äldersstrecket.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tvÄ olika samtalsaktiviteter, i moderna sprÄk spanska, pÄverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnÄr meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgÄtt frÄn Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare sjÀlva anvÀnder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstÄ i samtalet. Enligt CA Àr sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebÀr att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansÀttning av samtalare.Med hjÀlp av videoinspelad observation har CA anvÀnts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i tvÄ olika samtalsaktiviteter pÄ spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte Àr den fysiska nÀrvaron eller frÄnvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör dÄ de interagerar. Det Àr hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehÄll som ger upphov till skillnader i hur de anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.