Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjÀrtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. MÄnga av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen pÄ egen hand kan förebygga att drabbas av en hjÀrtinfarkt eller Ànnu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat pÄ vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning anvÀndes tolv kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.

Vid ett företagsförvÀrv mÄste det nya företaget införlivas och informationssystemen mÄste integreras. Integration av informationssystem Ästadkoms oftast genom implementation av ett affÀrssystem. En lyckad implementation av affÀrssystem Àr en implementation som hÄller satta ramar för tid och budget. Implementationen av ett affÀrssystem leder till stora avbrott i verksamheten. I den hÀr uppsatsen har jag studerat hur en implementation av ett affÀrssystem vid företagsförvÀrv genomförs, i syftet att integrera informationssystem, utan stora avbrott i verksamheten.

Ericsson har utvecklat ett ramverk för multimediakommunikation som heter Mario. Mario kan anvÀndas för att sÀtta upp video- och ljud-samtal över IP och finns fungerande pÄ Android och iOS. Mario Àr en del av web browsern Bowser som finns att hÀmta pÄ Google Play eller App Store. Bowser möjliggör att köra WebRTC applikationer skrivna i HTML5 och JavaScript pÄ Android och iOS.Nu nÀr Microsoft slÀpper sina nya plattformar, Windows RT, Windows 8 och Windows Phone 8 sÄ finns ett intresse att försöka flytta detta ramverk till dessa plattformar. Vi kommer göra ett försök att porta Mario till Windows RT.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som tar upp relationen mellan förskola och hem, med fokus pÄ dedagliga möten som sker dÄ barnen lÀmnas och hÀmtas pÄ förskolan. Syftet med uppsatsen Àr att visahur förskola och hem kommunicerar och synliggöra de svÄrigheter som kan finnas i relationen mellanförskola och förÀldrar. Jag undersöker ocksÄ hur förskolelÀrare beskriver barn och barns vardag pÄförskolan vid hÀmtning och lÀmning, samt vilken information som utbyts i dessa samtal.Med min studie kan jag visa att förÀldrar har en stor tillit till förskolan. FörÀldrar vill gÀrna hainformation om omsorgsdelen i barnens vardag, sÄ som mat och sömn, medan förskolelÀrarna gÀrnavill förmedla den pedagogiska verksamheten och de aktiviteter som barnen gör. De svÄrigheter somfinns i relationen mellan förskola och hem Àr frÀmst kopplade till tid, dÄ bÄde förÀldrar och personalpÄ förskolan kan ha svÄrt att hinna med samtal eller frÄgor vid hÀmtning och lÀmning.

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka modellÀsare (tÀnkta lÀsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension. Svaren pÄ forskningsfrÄgorna ?Vad gör du??, ?Vem Àr du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de Àr flera?? har besvarats med hjÀlp av en analys utifrÄn den funktionella grammatikens verbprocesser samt modellÀsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar pÄ samma person hela vÀgen, utan skapar 60 olika modellÀsare som blandas och vÀxlar texten igenom.

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehĂ„ller nĂ„got nytt för företagen som Ă€r registrerade pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista. Är nĂ„gra av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i sĂ„ fall bland alla börsnoterade företag pĂ„ A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och dĂ€refter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillĂ€mpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanstĂ€llde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att fĂ„ djupare förstĂ„else för intervjuresultaten.

Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lÄng tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera mÀnniskans kognitiva förmÄgor. AI Àr inte bara ett filosofiskt Àmne utan andra omrÄden har Àven ett intresse av AI. Med hjÀlp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nÀtverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillÀmpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer.

Med bakgrund av trÀningens betydelse för upprÀtthÄllandet av individens hÀlsa har denna studie riktats till att undersöka huruvida trÀningen bidrar till en bÀttre sjÀlvskattad hÀlsa, SRH, eller inte och med hÀnsyn till trÀning tillhandahÄllen av arbetsgivaren eller annan trÀning. Metoden var kvantitativ med totalt 74 deltagare mellan 25-65 Är, 54 var kvinnor. De kom frÄn tre olika företag i Sverige inom tvÄ olika yrkesgrupper. Datainsamlingen skedde via en egen uppförd enkÀt som bestod av 11 frÄgor och nÄgra underfrÄgor. Deltagarna skattade sin hÀlsa utifrÄn en femgradig skala och SPSS anvÀndes för sammanstÀllning av resultaten.

I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvÀndigtvis Àr den bÀsta metoden för att öka den sociala redovisningens anvÀndarvÀnlighet. Viktigt Àr att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vÄr undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslÄ vad redovisningen skall innehÄlla. För att öka den sociala redovisningens anvÀndarvÀnlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, pÄ sÄ sÀtt att de utvecklas till mer djupgÄende samarbeten mellan parter inom omrÄdet. Ytterligare förbÀttringar kan Ästadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.

Syftet var att undersöka hur fyra förskollÀrare uppfattade sitt arbete med matematik i förskolan med fokus pÄ hinder och möjligheter. Syftet var ocksÄ att undersöka om förskollÀrarnas syn och arbetssÀtt skiljde sig Ät beroende pÄ i vilken Äldergrupp förskollÀraren arbetade.Jag valde att intervjua förskollÀrare eftersom jag tycker att de har en viktig roll i barns tidiga matematiska utveckling. Resultatet visar att förskollÀrarna anser att matematik Àr en viktig del i förskolan och att det Àr viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med matematiken samt att matematik Àr mer Àn bara plus och minus men Àven att matematik inte behöver planeras utan finns ofta i alla förekommande moment i förskolans verksamhet. Skillnaderna jag upptÀckte bland intervjuerna var att nÄgra antydde att det var brist pÄ planeringstid, medan andra tyckte att de gjorde vad de kunde, eftersom matematiken inte sÄ ofta behöver planeras utan finns naturligt i alla förskolans moment..

SAMMANFATTNING Arbetet syftar till att komma fram till ett förslag för en framtida expansion i EksundsomrÄdet med pendeltÄgstation samt en utveckling av Torps villasamhÀlle 6 respektive 9 kilometer vÀster om Norrköpings centrum. De bÄda omrÄdena bestÄr i dag av fritidshusomrÄden som delvis Àr under övergÄng mot Äretruntboende samt omrÄden av permanent bostadsbebyggelse. I arbetet ingÄr en inventering av förutsÀttningar och intressen för omrÄdet och sedan en geografisk bedömning av lÀmpliga utvecklingsomrÄden för eventuell exploatering. De utvecklingsomrÄden som vuxit fram i arbetet Àr belÀgna kring Eksund-Strandhugget samt kring Torps villasamhÀlle. I dessa tvÄ omrÄden har en visuell landskapsanalys gjorts, som de tvÄ planförslagen delvis bygger pÄ.

Den hÀr studien grundar sig pÄ skillnader mellan Ätergivning av ord, sorterade efter semantiska kategorier, i förhÄllanden med rent tal och maskerat tal. 32 personer deltog i studien dÀr de först blev visuellt presenterade för en lista med 15 semantiska ord som skulle memoreras och sedan Äterges i fri ordning i tvÄ olika betingelser av bakgrundsljud, tal och maskerat tal. UtifrÄn tidigare studier utformades studiens hypoteser; vid Ätergivningen ökar antalet visuellt presenterade ord nÀr bakgrundstalet maskeras av ett brus jÀmfört med nÀr bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Antalet auditivt presenterade ord som Äterges minskar nÀr bakgrundstalet maskeras av ett brus jÀmfört med nÀr bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Resultaten gav stöd Ät hypotesen att försökspersonerna Ätergav fler visuellt presenterade ord nÀr bakgrundstalet maskerades av ett brus.

Syfte och nollhypotes: Syftet med föreliggande studie Àr att testa hÄllfastheten hos lagat varmpolymeriserad PMMA och termoplast med och utan monomervÀtning av ytorna som sammanfogas. Samt jÀmföra termoplast lagad med kallpolymeriserad PMMA och termoplast lagad med tillhörande lagningsmaterial. Nollhypotesen Àr att det inte finns en signifikant skillnad mellan material och tekniker. Material och metod: 30 stycken provkroppar i varmpolymeriserad PMMA och 40 stycken provkroppar i termoplast tillverkades. Varje grupp bestod utav 10 provkroppar.

Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors instÀllning till delad förÀldraledighet och kvinnors instÀllning till karriÀr. Den bygger pÄ kvinnornas svar i materialet av 2009 Ärs undersökning "Familj och arbetsliv pÄ 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats dÀr den beroende variabeln Àr positiv eller negativ instÀllning till delad förÀldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som Àr relevanta för studien. De Àr frÀmst indikatorer pÄ karriÀrsinriktning och jÀmstÀlldhetsattityd men Àven instÀllning till att skaffa barn, tidigare förÀldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för.Modellerna Àr utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad förÀldraledighet och karriÀr beroende pÄ om de har barn eller ej.

Detta examensarbete Àr gjort pÄ uppdrag av Fiber Optik Valley. Huvuduppdraget i projektet var att skapa ett fungerande betalningssystem för en hotspot och att utveckla företagets webbsida. Hotspotsystemet som baserades pÄ en gratistjÀnst frÄn Public IP, Àr tÀnkt att kunna fungera delvis autonomt utan Àgarens ingripande. Företagets webbsida skapades i en Flex2-utvecklingsmiljö och produkten blev en Adobe Flash-applikation. För att fÄ ett dynamiskt och konfigurerbart system skapades Àven en kontrollpanel till webbsidan Ät företagets webbadministratörer, sÄ att innehÄllet pÄ sidan ska kunna förÀndras utan att behöva kompilera om koden.