Bakgrund: FingersmĂ€rta Ă€r ett centralt besvĂ€r hos personer aktiva inom klĂ€ttersport.Det rĂ„der idag brist pĂ„ studier som beskriver förekomsten av fingersmĂ€rta hosklĂ€ttrare.Syfte: Beskriva och jĂ€mföra skillnad mellan en grupp klĂ€ttrare med fingersmĂ€rta ochen grupp klĂ€ttrare utan fingersmĂ€rta avseende olika individ- och klĂ€tterspecifikafaktorer.Metod: Studien Ă€r en enkĂ€tstudie med en icke-experimentell design av tvĂ€rsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmĂ€ssigtbekvĂ€mlighetsurval fĂ„tt svara pĂ„ en elektronisk eller manuellt insamlad enkĂ€t.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de tvĂ„ testade grupperna avseendekön, Ă„lder, BMI och antal aktiva Ă„r inom klĂ€ttring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring.Konklusion: Den enda faktorn som Ă€r signifikant vid jĂ€mförelse mellan klĂ€ttrare medoch utan fingersmĂ€rta Ă€r avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stĂ€mmer överens med tidigare gjorda studier inom Ă€mnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna pĂ„verka fingersmĂ€rta hos klĂ€ttrareefterfrĂ„gas..

Bakgrunden till denna uppsats Àr ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vÄr identitetsutveckling och vÄra relationer. I mitt blivande yrke som förskollÀrare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning Àr att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier pÄ barnen. Syftet med arbetet Àr att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och vÀrderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det gÄr att utlÀsa nÄgon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrÄn en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som anvÀnds av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, tvÄ som representerar den normkritiska litteraturen och tvÄ som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Idag pratas det mycket om ett fenomen som kallas Cloud Computing, vilket kan kort beskrivas som tillhandahÄllning av datorresurser sÄ som informationslagring, processorkraft och applikationer via Internet. Begreppet Cloud Computing har ingen direkt motsvarighet pÄ svenska men kan översÀttas till exempelvis molnbaserade datortjÀnster eller molntjÀnster. Vanligtvis sÄ innebÀr Cloud Computing att it-företag hyr ut en del av en server samt annan datorservice till en organisation. Cloud Computing Àr ett attraktivt alternativ för bÄde den privata och offentliga sektorn och efterfrÄgas i allt större utstrÀckning. FrÄn ett arkivvetenskapligt perspektiv associeras Cloud Computing med mÄnga fördelar, men kanske med Ànnu fler nackdelar. De centrala problemförestÀllningarna relateras till tillit i en digital miljö.

Detta arbete handlar om nÀtverksfilsystemsprotokollen SMB/CIFS, SMB2 och NFSv3. Arbetet baseras pÄ artikeln ?A New Network File System is Born: Comparison of SMB2, CIFS, and NFS? som skrivits av Steven M. French pÄ IBM, Samba Team. I den artikeln saknas det prestandatester och dÀrför kÀnns det relevant att göra prestandatester för att fÄ fram vilket protokoll som har högst hastighet med olika filstorlekar i Windowsmiljö.

Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan antikroppar mot Toxoplasma gondii och ljudrĂ€dsla hos hund. Blodprov togs pĂ„ 10 hundar som uppvisade symtom pĂ„ ljudrĂ€dsla för vanliga ljud i vardagen. Även 4 hundar som uppvisade rĂ€dsla utan att nĂ„got ljud kunde kopplas till hundarnas symtom togs med i studien. Blodproverna analyserades för antikroppar mot Toxoplasma gondii och antikroppstitrarna jĂ€mfördes med kontrollhundar utan symtom. Bland hundarna dĂ€r ljud inte kunde kopplas till symtom var ingen positiv för Toxoplasma.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

Idag gör trÀindustrin avspÀnningsspÄr pÄ baksidan av ett flertal produkter, bl a golv och paneler. SpÄren tillförs med tron att de ska minska spÀnningar och deformationer i materialet. Normalt görs i stort sett likadana spÄr utan att man tar hÀnsyn till vilket sÄgmönster 2X, 3X, 4X eller 5X som anvÀnts eller var i stocken ursprungsmaterialet till panelen kommer ifrÄn, dvs. avstÄnd till mÀrg. NÄgon djupare kunskap har ej funnits huruvida spÄren verkligen har haft betydelse.

Den hÀr Àr en studie som berör omrÄdena kring förÀndring, grupper och lÀrande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förÀndring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lÀrande förÀndringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsÀttningarna för andra ordningens förÀndring kan förbÀttras inom gruppen och SKTF. För att svara pÄ detta har den metodologiska utgÄngspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

Med jÀmna mellanrum byter skogsfastigheter Àgare. Arv, gÄva, köp och expropriering krÀver en fungerande vÀrdering. VÀrderingarna sköts av personer med erfarenhet, ofta med hjÀlp av nÄgon av de gÀngse vÀrderingsmetoderna. För att vÀrderingar skall hÄlla god kvalitet Àven dÄ erfaren personal ej finns att tillgÄ behövs ytterligare metoder. MÄlet med studien Àr att undersöka variabler som pÄverkar priset vid en försÀljning av en skogsfastighet. Variablerna anvÀnds sedan för att sÀtta ihop en modell för vÀrdering. Denna studie baseras pÄ data frÄn 48 genomförda köp av skogsfastigheter i Kalmar lÀn.

I museet eller i galleriet Àr distansen uppenbar, saker sÀtts bakom glas och transformeras till konsteller etnologiska föremÄl. Men vi skapar ocksÄ ett eget glas mellan oss sjÀlva och omvÀrlden.Verkligheten Àr ingenting utan vÄra fantasier och illusioner. Om verkligheten bara skulle varanÄgon sorts klar, ofiltrerad verklighet skulle det bli outhÀrdligt att leva i den. Fantasin bygger vÄrverklighet. Det ena existerar inte utan det andra.

SammanfattningI en pappersrulle Àr de yttre lagren utsatta för dragspÀnning. Om det finns variationer i rullens diameter i form av valkar finns det risk för att papperet förlÀngs irreversibelt i dessa positioner och orsaka slappa strÄk. Den deformation som uppstÄr vid lÄngvarig belastning av papper kallas krypning.Uppgiften i detta arbete var, att pÄ lab., simulera valkar genom att utsÀtta pappersremsor för konstant dragspÀnning av olika storlekar. En av frÄgestÀllningarna var om egenskapsförÀndringar kan pÄvisas nÀr papper utsÀtts för konstant inspÀnningskraft under en lÀngre tid. De parametrar som undersökts var töjning, kryphastighet och relaxation, Àven mÀtningar pÄ papperets mekaniska egenskaper dragstyrka, brottöjning och dragstyvhet har utförts i detta arbete.De papperskvalitéer som undersöktes var 71g/m2 MG-papper, 80g/m2 optisk liner och 135g/m2 liner.

Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, frÄn 25 miljoner Är 2000 till vad som berÀknas uppgÄ till 63 miljoner Är 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner dÀr den kognitiva förmÄgan inklusive kommunikation Àr pÄverkad. Högtekonologiska hjÀlpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens Àr i nulÀget ett outforskat omrÄde med begrÀnsad evidens dÀr fÄ studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes pÄ ett boende för personer med demenssjukdom dÀr sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.

För att lyckas skapa en framgÄngsrik verksamhet Àr det viktigt att ha engagerade medarbetare med rÀtt förutsÀttningar för att ett bra arbete ska kunna utföras och dÀrtill bidra till utveckling för sÄvÀl medarbetarna som för hela organisationen. Ledarskapet har diskuterats lÀnge och utgjort forskningstema för att fÄ fram de ledaregenskaper som Àr avgörande för verksamheters framgÄng. Ledarskapet Àr dock myntets ena sida dÀr den andra sidan utgörs av medarbetarskapet vilket ej har undersökts i samma utstrÀckning. Vilka förutsÀttningar mÄste finnas för att medarbetarna ska kÀnna sig delaktiga i verksamhetsprocessen? Vad Àr det som motiverar och engagerar medarbetarna i deras arbete? Vad innebÀr medarbetarskap? Vad krÀvs för att medarbetarskap ska utvecklas? Det Àr nÄgra frÄgor som vi sökt svar pÄ med hjÀlp av föreliggande undersökning.Utöver insamlade teorier kring medarbetarskapet har vi undersökt hur medarbetare pÄ ett Àldreboende upplevde sitt medarbetarskap utifrÄn synen pÄ ansvar, delaktighet, motivation, arbetstillfredsstÀllelse och relationer.

Ett datalager anvÀnds för att lagra data pÄ ett sÄdant sÀtt att information enkelt kan utvinnas och anvÀndas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjÀlp av datalagret Àr av strategisk karaktÀr vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte Àr nödvÀndigt utan vecko -eller mÄnadsvisa uppdateringar Àr ofta fullt tillrÀckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör pÄverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det Àr viktigt att se till att uppdateringar sker pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndarna kan fÄ tillgÄng till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar pÄ femton olika faktorer som bör pÄverka valet av uppdateringsfrekvens.