Syftet med vår studie är att ge en fördjupad förståelse av hur elever i läs- och skrivsvårigheter lär in ett nytt och främmande språk som engelska. Studien syftar även till att belysa skillnaden mellan inlärningen av engelska hos en elev i läs- och skrivsvårigheter och hos en elev utan läs- och skrivsvårigheter. Litteraturgenomgången ger en bakgrund och en förståelse av problemområdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare och specialpedagoger som är väl insatta i läs- och skrivsvårigheter och hur språkinlärning går till för elever i och utan dessa svårigheter.Resultatet av studien visar att det är mycket svårt för elever i läs- och skrivsvårigheter att lära in ett nytt och främmande språk. Dessa elever behöver därför en anpassad undervisning där deras behov och förutsättningar tas i beaktning. Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, som exempelvis datorn, är av stor vikt vid dessa elevers inlärning.

Under år 2006 och 2007 förekom det minst 15 fall där justitieombudsmannen, JO, och en del länsstyrelser fann att det förekommit brister med avseende på socialnämnders iakttagande av föreskrivna tidsfrister. JO uttalade att det var fråga om särskilt allvarliga konsekvenser med avseende på att barn hade varit intagna i särskilda ungdomshem utan att det förelegat någon rättslig grund för placeringen.I uppsatsen redogörs för de rättsliga förutsättningar som finns för omedelbara omhändertaganden av barn samt vilka rättsliga förutsättningar det finns för att få skadestånd ifall det har skett ett omedelbart omhändertagande utan rättslig grund.Mina slutsatser är att för att ett omedelbart omhändertagande skall vara rättsligt grundat måste först tre förutsättningar vara uppfyllda. Dels ska ett missförhållande föreligga med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende. Utöver det ska missförhållandet medföra att det finns en påtaglig risk samt att behövlig vård inte kan ges på frivillig väg. Socialnämnden måste även göra sannolikt att ovanstående förutsättningar föreligger och att den behövliga vården inte kan avvaktas samt iaktta föreskrivna tidsfrister.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med inkludering.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra barn och pedagogers föreställningar kring vilken betydelse sagan, sagoläsning och sagoberättandet har? Hur kan vi på bästa sätt använda sagan i verksamheten? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi undersökte två olika typer av sagosituationer. Det var en berättarsituation utan bok samt en sagoläsningssituation från bok. Vi ville ta reda på vilka upplevelser barnen får av sagan när den berättas/läses från bok. Därefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn.

Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista.

Bakgrund: Fingersmärta är ett centralt besvär hos personer aktiva inom klättersport.Det råder idag brist på studier som beskriver förekomsten av fingersmärta hosklättrare.Syfte: Beskriva och jämföra skillnad mellan en grupp klättrare med fingersmärta ochen grupp klättrare utan fingersmärta avseende olika individ- och klätterspecifikafaktorer.Metod: Studien är en enkätstudie med en icke-experimentell design av tvärsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval fått svara på en elektronisk eller manuellt insamlad enkät.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två testade grupperna avseendekön, ålder, BMI och antal aktiva år inom klättring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svårighetsgrad inom klättring.Konklusion: Den enda faktorn som är signifikant vid jämförelse mellan klättrare medoch utan fingersmärta är avseende svårighetsgrad inom klättring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stämmer överens med tidigare gjorda studier inom ämnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna påverka fingersmärta hos klättrareefterfrågas..

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Detta arbete handlar om nätverksfilsystemsprotokollen SMB/CIFS, SMB2 och NFSv3. Arbetet baseras på artikeln ?A New Network File System is Born: Comparison of SMB2, CIFS, and NFS? som skrivits av Steven M. French på IBM, Samba Team. I den artikeln saknas det prestandatester och därför känns det relevant att göra prestandatester för att få fram vilket protokoll som har högst hastighet med olika filstorlekar i Windowsmiljö.

Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan antikroppar mot Toxoplasma gondii och ljudrädsla hos hund. Blodprov togs på 10 hundar som uppvisade symtom på ljudrädsla för vanliga ljud i vardagen. Även 4 hundar som uppvisade rädsla utan att något ljud kunde kopplas till hundarnas symtom togs med i studien. Blodproverna analyserades för antikroppar mot Toxoplasma gondii och antikroppstitrarna jämfördes med kontrollhundar utan symtom. Bland hundarna där ljud inte kunde kopplas till symtom var ingen positiv för Toxoplasma.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.

Idag gör träindustrin avspänningsspår på baksidan av ett flertal produkter, bl a golv och paneler. Spåren tillförs med tron att de ska minska spänningar och deformationer i materialet. Normalt görs i stort sett likadana spår utan att man tar hänsyn till vilket sågmönster 2X, 3X, 4X eller 5X som använts eller var i stocken ursprungsmaterialet till panelen kommer ifrån, dvs. avstånd till märg. Någon djupare kunskap har ej funnits huruvida spåren verkligen har haft betydelse.

Med jämna mellanrum byter skogsfastigheter ägare. Arv, gåva, köp och expropriering kräver en fungerande värdering. Värderingarna sköts av personer med erfarenhet, ofta med hjälp av någon av de gängse värderingsmetoderna. För att värderingar skall hålla god kvalitet även då erfaren personal ej finns att tillgå behövs ytterligare metoder. Målet med studien är att undersöka variabler som påverkar priset vid en försäljning av en skogsfastighet. Variablerna används sedan för att sätta ihop en modell för värdering. Denna studie baseras på data från 48 genomförda köp av skogsfastigheter i Kalmar län.

I museet eller i galleriet är distansen uppenbar, saker sätts bakom glas och transformeras till konsteller etnologiska föremål. Men vi skapar också ett eget glas mellan oss själva och omvärlden.Verkligheten är ingenting utan våra fantasier och illusioner. Om verkligheten bara skulle varanågon sorts klar, ofiltrerad verklighet skulle det bli outhärdligt att leva i den. Fantasin bygger vårverklighet. Det ena existerar inte utan det andra.

Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, från 25 miljoner år 2000 till vad som beräknas uppgå till 63 miljoner år 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner där den kognitiva förmågan inklusive kommunikation är påverkad. Högtekonologiska hjälpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens är i nuläget ett outforskat område med begränsad evidens där få studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes på ett boende för personer med demenssjukdom där sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.