Ölandsbron Ă€r en pelarbro som förbinder Öland med fastlandet. Denna bro Ă€r av undermĂ„lig kvalitet tack vare dĂ„liga förutsĂ€ttningar vid byggnationen och i och med detta Ă€r underhĂ„llsbehovet mycket stort. Kantbalkarna Ă€r en av de hĂ„rdast utsatta delarna pĂ„ en bor och ersĂ€tts nĂ€stan alltid under en bros livstid och samma sak gĂ€ller pĂ„ Ölandsbron. Dock sĂ„ ville vĂ€gverket se vilka alternativ som fanns tillgĂ€ngliga vid reparation och upptĂ€ckte dĂ€rmed möjligheten att installera katodiskt skydd som en reparationsĂ„tgĂ€rd.Katodiskt skydd innebĂ€r att man med ström skyddar armeringen genom att göra densamme negativt laddad med hjĂ€lp av en positiv laddad anod. Anoden kan fungera pĂ„ olika sĂ€tt men i fallet med Ölandsbron sĂ„ blir anoden positivt laddad med hjĂ€lp av en extern strömkĂ€lla.Denna reparationsmetod Ă€r förhĂ„llandevis ovanlig i Sverige vilket innebĂ€r att kunskapen om den Ă€r relativt begrĂ€nsad.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Öresund utgör förbindelsen mellan Östersjön och Atlanten och Ă€r ett av vĂ€rldens mest trafikerade sund. NĂ€r utskeppningen av olja frĂ„n Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar Ă€ven risken för ett oljeutslĂ€pp pĂ„ havet. För att kunna hantera ett oljepĂ„slag arbetar kustkommunerna i SkĂ„ne NordvĂ€st med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. MĂ„let med denna rapport Ă€r att arbeta fram ett underlag som kan anvĂ€ndas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepĂ„slag i SkĂ„ne NordvĂ€st.

Intestinal clostridios, som bröts ut frÄn det gamla begreppet ?colitits X? pÄ slutet av 1970- talet, Àr ett syndrom som drabbar hÀstar och mÄnga gÄnger Àr utgÄngen fatal. Syftet med denna litteraturstudie Àr att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. VÀrdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som Àr viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer Àven att diskuteras. Clostridiaceae Àr en bakteriefamilj bestÄende av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktÀriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmÄga att framkalla sjukdom hos bÄde dÀggdjur och fÄglar.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

PĂ„ senare Ă„r har media i allt högre utstrĂ€ckning rapporterats om hur vittnen och mĂ„lsĂ€gande hotas bl.a. i samband med rĂ€ttegĂ„ngar. Det Ă€r allvarligt, inte enbart för den enskilde som utsĂ€tts utan ocksĂ„ för hela rĂ€ttssystemet. Syftet med denna uppsats har dĂ€rför varit att undersöka hur regelverket kring övergrepp i rĂ€ttssak Ă€r beskaffat samt vilka konsekvenser för samhĂ€llet, rĂ€ttssystemet och för den enskilde som brottet har. Vilka begĂ„r brottet? Hur vanligt förekommande Ă€r det? Har samhĂ€llet vidtagit nĂ„gra Ă„tgĂ€rder i brottsbekĂ€mpande syfte? Den metod som anvĂ€nts vid uppsatsarbetet har varit traditionell juridisk metod dĂ€r lagstiftning, förarbeten och myndighetspublikationer utgjort en central del av mitt kĂ€llmaterial.Övergrepp i rĂ€ttssak finns reglerat i 17:10 BrB.

Abstract Title: We are equal. A study of cultural differences and professionalism in international projects.Level: Thesis for Master Degree in Business Administration.Author: Zahra AhmadiSupervisor: Lars EkstrandDate: 2012-05The purpose of my study is to analyze and examine it well-educated people can reduce the cultural differences in interaction with other actors around the world. Part of aims study surveys and analyzes to understand how educated people can communicate and facilitate communication in order to achieve the goals and motivation in international collaboration. Problems can arise from cultural differences in connection with that persons face in society and in international collaboration. In this study, I assume theoretical framework that exists in cultural and communication theme and professionalism to find common objectives within educated groups.Method: The purpose of this study, I have chosen to use a qualitative approach.

Kriget i Syrien har lett till att mer Àn 9 miljoner mÀnniskor tvingats fly frÄn sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt asyl i nÄgon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande frÄn Syrien Ätminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och dÀrmed beviljas permanent uppehÄllstillstÄnd, Àven i brist pÄ grunder att beviljas flyktingstatus. En sÄdan praxis förekommer inte i nÄgon annan medlemsstat.

I ABL 21 kap. finns tvÄ typer av lÄneförbud, det generella lÄneförbudet eller det sÄ kallade nÀrstÄendelÄneförbudet, och förvÀrvslÄneförbudet eller det sÄ kallade sÀrskilda lÄneförbudet. Syftet med det generella förbudet Àr huvudsakligen att förhindra kringgÄende av skattelagstiftningen och dÄ frÀmst lÄn som personer i ett aktiebolags nÀrhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud Àr stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebÀr nÄgon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tÀnkt pÄ riskerna för borgenÀrskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger pÄ riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen. Motivet för förvÀrvslÄneförbudet Àr istÀllet att skydda borgenÀrskollektivet, det finns inget skatterÀttsligt behov av skydd i dessa situationer.

Natura 2000 som omrÄdesskydd för arter och habitat har vuxit i betydelse sedan införandet av Habitatdirektivet (92/43/EEG) och direktivet om bevarandet av vilda fÄglar (79/409/EEG). Det Àr dÀrför intressant att se hur EU försöker bromsa utdöendet och habitatförstörelsen genom dessa lagrum. En del i detta Àr de avvÀgningar som domstolsvÀsendet genomför vid exempelvis exploatering av Natura 2000-omrÄden. Dessa rÀttsfall Àr intressanta att studera eftersom det inte rÀcker med korrekta lagregler för att skyddet av arter och habitat skall bli fullstÀndigt, utan det krÀver Àven att rÀtt ekologiska och juridiska avvÀgningar genomförs i domstolarna. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr alltsÄ att undersöka de juridiska och ekologiska faktorerna i rÀttsfall som handlar om Natura 2000. De rÀttsfall som har analyserats för att undersöka hur domstolarna har tolkat lagreglerna och de ekologiska faktorerna Àr M 5388-03 om Hagöns naturreservat, M 6581-05 Minivattenkraftverk vid LjungÄn, C-127/02 hjÀrtmusselfiske i Waddenzee och C-355/90 Santona-vÄtmarkerna. UtifrÄn ett miljöperspektiv har domstolarna en viktig roll som beslutande myndighet i till exempel tillstÄndsÀrenden och har möjlighet att besluta om en viss miljö skall exploateras eller inte helt beroende pÄ hur de ser pÄ miljön som beslutet rör.

Det hÀr examensarbetet tittar nÀrmare pÄ hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation Ät ett omrÄde,skapa platser, ge identitet, lÀra ut och skapa tillgÀnglighet. Med visa natur menar jag attfÄ folk att upptÀcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det hÀr examensarbetet försöker jag besvarafrÄgestÀllningarna: Hur visar och tillgÀngliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmÀnheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa pÄ en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, lÀsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréomrÄdettill Billuddens naturreservat.Arbetet Àr uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.

Rabiesvirus Àr en allvarlig sjukdom globalt dÄ minst 35 000 mÀnniskor mister livet varje Är pÄ grund av den fatala sjukdomen. Idag finns inget botemedel mot rabiesvirus nÀr sjukdomen brutit ut, det enda skyddet Àr vaccinering. Hur immunförsvaret reagerar pÄ viruset, varför inte immunförsvaret klarar av att eliminera viruset och vad post-vaccinering innebÀr undersöks i det hÀr arbetet. Rabiesvirus utsöndras i saliv och den vanligaste infektionsvÀgen för rabiesvirus Àr via bett frÄn infekterad individ och för mÀnniska Àr hundbett största risken. NÀr infektion har skett transporteras virus till centrala nervsystemet (CNS) via intraaxonal transport. Rabiesvirus Àr ett neurotropt virus och replikerar i CNS.

PÄ EU:s inre marknad ska fri rörlighet rÄda. Trots det tvekar konsumenter inför att handla över grÀnserna. MÄnga konsumenter kÀnner en osÀkerhet inför andra lÀnders lagar och oroas över att skyddet mot ohederliga nÀringsidkare inte Àr det samma som i deras eget land. Denna osÀkerhet undergrÀver den inre marknaden. För att motverka denna osÀkerhet har EU antagit direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affÀrsmetoder.