Nya typer av krigföring, sÄ som COIN-operationer (Counter insurgency), stÀller nya krav pÄ flygstridskrafterna. Utvecklingen av det bemannade stridsflyget har, om man jÀmför med UAV (Unmanned Aerial Vehicle), trots detta stÄtt relativt stilla. Obemannat stridsflyg har samtidigt utvecklat förmÄgor som gör funktionen till en vÀrdig konkurrent pÄ det moderna slagfÀltet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida obemannat stridsflyg kan överta det bemannade stridsflygets plats inom ramen för COIN-operationer. Detta avser jag uppnÄ genom att undersöka hur vÀl de bÄda funktionerna svarar uppmot de krav som stÀlls pÄ ett stridsflygplan i en operation med inslag av COIN.

Franchiseavtal Àr en typ av vertikalt avtal och bedöms pÄ ett generösare sÀtt Àn horisontella avtal, dock kan Àven denna typ av avtal innebÀra skadeverkningar pÄ konkurrensen. EUstrÀvar efter att uppnÄ fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvÀndigt att undersöka hur detta bÀst sÀkerstÀlls. Den amerikanska antitrustrÀtten syftar till att sÀkerstÀlla konsumenternas vÀlfÀrd, vilket anses bÀst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur synen pÄ franchiseavtal Àr inom dessa tvÄ rÀttsystem och sevilka effekter som ett franchiseavtal kan ha pÄ konkurrensen. Franchising kÀnnetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som mÄste leva upp till en viss standard och tillÀmpa vissa metoder vid försÀljning av de produkter som tillhandahÄlls avfranchisegivaren.

Under vÄren 2006 antog den dÄvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om Àndring i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd. Den nya lagen innehÄller bland annat regler som ska strÀva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegrÀnsat anstÀllda förstÀrks. De nya reglerna innebÀr bland annat ett fÀrre antal former för tidsbbegrÀnsade anstÀllningar. Möjligheten att under en lÀngre tid stapla visstidsanstÀllningar pÄ varandra ska motverkas genom att alla tidsbegrÀnsade anstÀllningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergÄr i tillsvidareanstÀllning. Kvalifikationstiden för företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning sÀnks ocksÄ och gÀller alla anstÀllningar.

I dagslÀget finns det inget enhetligt regelverk gÀllande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frÄgestÀllningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjÀlp av lagar, rÀttspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen Àr rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gÀllande drogtester saknas. Fem rÀttsfall berör den privata sektorn och tvÄ rÀttsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvÀgning mellan arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda och arbetstagarens rÀtt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rÀtt att drogtesta sina anstÀllda med hjÀlp av arbetsledningsrÀtten.

Att framföra fartyg utan sjökort kan vara mycket vÄdligt. Idag finnsdet tvÄ typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska(digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position pÄ marknadenför sjökort. Detta Àr en följd av bland annat lagstiftning.Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för anvÀndarna.

Att fritt fÄ yttra sin Äsikt Àr nÄgot som gynnar envar. Möjligheten att fÄ delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvÀrde i samhÀllet. I Sverige rÄder yttrandefrihet och rÀttigheten försÀkrar mÀnniskor frihet att yttra sina Äsikter. Det finns dock situationer dÀr denna rÀttighet fÄr ge vika. En sÄdan situation kan uppstÄ i ett anstÀllningsförhÄllande dÀr det föreligger skyldigheter mellan parterna.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

DÄ taxeringsrevision Àr en relativt ingripande ÄtgÀrd för den enskilde företagaren, bör denna ha möjligheten att skydda kÀnsliga handlingar. Skatteverket har vid taxeringsrevision rÀtt att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Det finns dock möjligheter att undanta handlingar frÄn revisionen, men det Àr dÄ frÀmst för de grupper som berörs av 36 kap. 5 § RB, exempelvis advokater, lÀkare och tandlÀkare.Vad det gÀller revisorer sÄ omfattas inte de av 36 kap. 5 § RB och har dÀrmed inte den möjligheten till undantag, utan de kan enbart Äberopa 3 kap.

Jordens vattendrag blir alltmer förorenade av tungmetaller, vilket Àr ett miljöproblem. Forskning visar att alger har en pÄvisad bra effekt gÀllande biosorption eller absorption av dessa föroreningar. Syftet med examensarbetet var att utvÀrdera möjligheterna till vidhÀftning av alger pÄ textila material. MÄlet Àr att i framtiden utveckla en geotextil som kan eliminera tungmetaller frÄn vatten. Valet att odla alger pÄ textil grundas pÄ dess portabilitet, förmÄga att tÀcka stora ytor, kostnadseffek- tiva produktion och det möjliggör en smidig uppsamling av alger frÄn vattnet.

SammanfattningVÄrt huvudsakliga syfte med denna uppsats Àr att undersöka den nya företeelsen med sms-lÄn och ungas (18-25 Är) förhÄllande till detta. För att belysa de problem som sms-lÄn utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrÄn rÀttssÀkerhet. RÀttssÀkerhetsbegreppet kÀnner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs frÄn ett antal, pÄ vÄra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nÀmnare som finns dem emellan. Vi har tittat pÄ vad ett sms-lÄn Àr och med hjÀlp av frÀmst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lÄn som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar.

SammanfattningNumer Àr fri- och rÀttigheter som skyddas för de enskilda medborgarna nÄgot som mÄste anses sjÀlvklart i de allra flesta stater och rÀttssystem. Synen pÄ fri- och rÀttigheter kan dock traditionellt sett skilja sig ganska mycket Ät beroende pÄ vilket lands lagar och regler som man vÀljer att studera. Olika system har givetvis funnit olika lösningar pÄ hur dessa fri- och rÀttigheter ska skyddas, samt har Àven olika uppfattningar om vad som överhuvudtaget Àr fri- och rÀttigheter för den enskilda medborgaren. Vidare kan synen pÄ om fri- och rÀttigheterna ska vara absoluta eller kunna inskrÀnkas pÄ olika sÀtt variera beroende pÄ vilket lands rÀttssystem som granskas.Olika lÀnder har vidare givetvis influerats av olika synsÀtt och ideologiska tankegÄngar genom Ären. Detta Àr inte minst fallet nÀr en jÀmförelse görs mellan Sverige och England.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Jag har med den traditionella juridiska metoden till en början beskrivit brottsoffrets ersÀttningsmöjligheter vid brottskada. DÄ den skadelidande tillfogats skada genom brott vet de allra flesta brottsoffer att det föreligger rÀtt till skadestÄnd frÄn gÀrningsmannen. Mer problematiskt har det visats vara i de fall dÄ gÀrningsmannen har bristande betalningsförmÄga, eller dÄ den som begÄtt brottet förblir okÀnd. De allra flesta mÀnniskor har, vid personskador, ett grundlÀggande skydd i sin social-, hem-, eller eventuella olycksfallsförsÀkring men dÄ försÀkringarna kan variera och dÄ skyddet ibland inte Àr heltÀckande blir följden ofta att inte full ersÀttning utgÄr. ErsÀtter inte skadestÄndet skadan eller om försÀkring saknas, eller om sÄdan inte gÀller pga.