Syftet med denna studie var att kartlÀgga retentionen av resinbaserade fissurförseglingar pÄ sexÄrsmolarer utförda pÄ studentklinik. Karies registrerades Àven pÄ övriga sexÄrsmolarer. Materialet utgjordes av 51 barn födda Är 1999 eller 2000 med minst en fissurförsegling pÄ sexÄrsmolaren utförd av tandlÀkarstudent. Fissurförseglingen skulle vara utförd i DeltonŸ och ha en minsta uppföljningstid pÄ ett Är. Data registrerades frÄn journaler avseende allmÀnhÀlsa, medicinering, kariesdata och riskgrupp.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

I arbetet lyfts fram hur taxivÄldet har ökat vidare belyses vilken utsatt arbetsgrupp taxiförare Àr. Gjorda förbÀttringar med utrustning i bilen och lagÀndringar som genomförts behandlas. Avslutningsvis diskuteras hur man ytterligare kan förbÀttra sÀkerheten och arbeta mer brottsförebyggande. Teorier som kan belysa faktorer som gör taxiförare till ett attraktiva rÄnoffer redovisas. Vidare behandlas de typer av gÀrningsmÀn som kan vara aktuell för taxivÄld.

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

Föreliggande examensarbetet hade som mÄl att vara ett hjÀlpmedel för att kontrollera kvaliteten pÄ hjÀlpen i Systerjourens Somaya?s tjejboende Styrka, som Àr ett boende för tjejer med hedersproblematik. Syftet var att undersöka processen i skyddat boende för tjejer som hade bott pÄ Styrka och undersöka om de tre kategorierna aktörer; tjejer, socialsekreterare och personal hade en enhetlig bild gÀllande processen i det skyddande boendet. Via semistrukturerade intervjuer intervjuades tio informanter; fyra tjejer som tidigare hade bott pÄ Styrka, fyra socialsekreterare samt tvÄ ur Somaya?s personal.

Genom sin aktivitet med dammbygge och trÀdfÀllning skapar bÀvern produktiva vÄtmarker med hög diversitet. Man har funnit att vid bÀverns dammkonstruktion var artantalet nÀrmare dubbelt sÄ stort jÀmfört med i dammen och i det rinnande vattnet i bÀcken. Ibland vÀljer bÀvern att inte dÀmma upp vattendragen, utan bygger en hydda lÀngs med strandkanten, nÄgot som ocksÄ kan gynna mÄnga arter (Törnblom & Henrikson 2011). Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur sjÀlva bÀverhyddan, byggd intill strandkanten, pÄverkar förekomsten av vattenlevande evertebrater. Provtagning pÄ vattenlevande evertebrater har gjorts intill bÀverhyddor byggda intill strandkanten, samt uppströms och nedströms varje bÀverhydda.

EU:s regler kring öppenhet har utvecklats frÄn deklarationer, beslutoch fördragsbestÀmmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 enlagstadgad rÀtt för medborgare att fÄ tillgÄng till handlingar inomEU:s institutioner. Nya rÀttsfall pÄ omrÄdet har förÀndrattillÀmpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-mÄlet harpÄverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 omskyddet för privatliv och personuppgifter skall förstÄs. IstÀllet föratt göra en riskbedömning om den potentiella skada utlÀmnandet avpersonuppgifter kan ha pÄ skyddet för privatliv har EU-domstolentolkat bestÀmmelsen i 4(1)b som en hÀnvisning direkt till förordning45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har Àven fastslagitatt personnamn skall anses vara personuppgifter.

Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d? flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.

BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.

NÀr Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rÀtten en del av den svenska rÀtten. Ett av dagens viktigaste mÄl för EU Àr skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mÄngfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvÀrda naturomrÄden. Meningen Àr att dessa naturomrÄden ska skapa ett nÀtverk av skyddsvÀrd natur, sÄ kallade Natura 2000-omrÄden. I dessa omrÄden gÀller speciella skyddskrav.

Det Àr viktigt att den sekretessklassade information LuleÄ kommuns förvaltningar hanterar inte blir tillgÀnglig för obehöriga vid informationsutbyte med andra myndigheter, eftersom bÄde enskilda individer och kommunen kan ta skada av det. Med detta som bakgrund har kommunen planer pÄ att installera ett datasystem som ska hjÀlpa till att skydda informationen frÄn obehöriga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka förutsÀttningar personalen vid Socialförvaltningen har att skydda sekretessklassade uppgifter i dagslÀget. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr: Hur skyddas information frÄn obehöriga? Vilka juridiska krav finns pÄ skyddet? Hur vÀl Àr rutiner anpassade efter verksamheten? Hur bör implementeringen av systemet vara för att personalen ska anvÀnda det? Resultaten visar att personalen vid Socialförvaltningen hade goda kunskaper om hur sekretessklassad information ska skyddas frÄn obehöriga.

Syftet med arbetet Àr att skaffa sig kunskap om renskötselrÀtten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer ocksÄ att redovisas i arbetet. I slutet pÄ 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har dÀrefter Àndrats vid tre tillfÀllen. 1971 skedde den senaste Àndringen, vilket innebar att renskötseln övergick frÄn enskild rÀtt till kollektiv rÀtt i och med att samebyar infördes.

Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samha?lle elever fra?n alla va?rldens ho?rn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika spra?k. Mitt intresse fo?r skolan ligger framfo?rallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad va?rld da?r olika spra?k, kulturer och kunskaper ma?ste samsas och hitta en gemensam grund att sta? pa?. Men fra?gan a?r om synen pa? spra?k och kunskap ha?nger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utstra?ckning a?r kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ?ra?tta? kunskapen.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

I Ärhundraden har anvÀndandet av kondom varit ett sÀtt att skydda sig frÄn oönskade graviditeter, och pÄ senare Är, Àven könssjukdomar. Trots att kondom Àr det bÀsta skyddet vid en tillfÀllig sexuell kontakt, anvÀnds den i för liten utstrÀckning. För att kunna motivera till ett ökat kondomanvÀndande mÄste faktorer och upplevelser som pÄverkar kondomanvÀndandet identifieras.Syftet med föreliggande studie var att belysa studenters erfarenheter av kondomanvÀndning vid en tillfÀllig sexuell kontakt. Fyra kvinnliga och fyra manliga studenter pÄ ett svenskt universitet har deltagit och berÀttat om sina erfarenheter och tankar. Vad Àr det som gör att de anvÀnder eller inte anvÀnder kondom vid en tillfÀllig sexuell kontakt, och vilka upplevelser kan kopplas till lidande och vÀlbefinnande? Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.Viktiga fynd i resultatet Àr att kondomanvÀndning inte bara upplevs som negativt.