Sökresultat:
957 Uppsatser om Utökad resurs - Sida 53 av 64
Den gemensamma förvaltningens möjligheter och problem: en fallstudie av Marslidens fiskevÄrdsomrÄde
Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.
Rum i marginal - nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten
I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana
landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det
Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land
inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt
miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas
bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma
ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett
grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den
angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i
marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.
Vad ska vi göra med all ADHD? : SocialtjÀnstens, skolans och neuropsykiatrins attityder och förstÄelse av ADHD hos barn i GÀvleborgs lÀn.
Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.
KvalitetssÀkring av internrevision : Finns det en kontroll som kontrollerar kontrollören?
Denna uppsats syftar till att undersöka om internrevisorer och andra med kunskaper om internrevision anser det möjligt att införa ett enhetligt kvalitetssÀkringssystem för internrevision och om det i sÄ fall kommer att leda till en ökad kvalitet och ökad anvÀndning av internrevisorers arbete. För att undersöka detta har vi intervjuat internrevisorer pÄ olika företag för att fÄ en bild av hur det faktiskt ser ut ute pÄ företagen. Vi har Àven kompletterat med intervjuer med personer frÄn Internrevisorernas förening (IRF) samt externrevisorer pÄ revisionsbyrÄer. Detta för att fÄ en lite vidare syn samt se om externrevisorer skulle anvÀnda internrevisionens arbete i högre grad om den kvalitetssÀkrades. Majoriteten av respondenterna menar att det rent teoretiskt Àr möjligt att införa ett enhetligt kvalitetssÀkringssystem, men att nyttan och anvÀndbarheten Àr beroende av hur det Àr utformat.
Miljöcertifiering som ett verktyg för hÄllbart företagande ? En fallstudie av hur ett företags intressenter vÀrderar en BREEAM-certifiering
Nyckelord: Miljöledningssystem, miljöcertifiering, BREEAM, vÀrdeskapande, konkurrensfördelar, legitimitet, organisatoriska förutsÀttningar, positionering Bakgrund: Idag rÄder inga tvivel huruvida om företag ska arbeta med hÄllbarhetsfrÄgor utan snarare hur. Miljöledning och certifiering Àr verktyg i hÄllbarhetsarbetet som tvingar företag att tÀnka lÄngsiktigt och samverkande. Kjellgren Kaminsky Architecture har mÄlsÀttningen att miljöcertifiera sig enligt standarden BREEAM. Företaget hoppas kunna öka intresset för dessa frÄgor i branschen i och med certifieringen. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Kjellgren Kaminskys intressenter vÀrdesÀtter en miljöcertifiering enligt standarden BREEAM.
Rotstock av tall : Hur blir den framtida virkeskvaliteten?
För tallen finns mÄnga alternativa slutanvÀndningsomrÄden, och kraven pÄ virket varierar. NÄgra egenskaper som har stor betydelse Àr stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. KvalitetsförsÀmringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och hÀrör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit mÄlet, men har det skett pÄ bekostnad av kvalitet?För att nÀrmare belysa frÄgan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestÄnd samt deras potential att vÀxa in i vÀrdefulla klasser eller sortiment.FÀltstudien Àr avgrÀnsad till Bergslagen.
Ekosystembaserad biomimik : hantering av klimatförÀndringar med hÄllbar design
Inom hÄllbar design har man under senare Är börjat hÀrma naturen för att hitta nya lösningar pÄ mÀnniskans problem. Naturens ekosystem fungerar som praktiska modeller för kretsloppsfungerande miljöer dÀr energi och material tas om hand ? precis som visionen för den hÄllbara staden. Genom att dels förstÄ ekosystemets uppbyggnad, dels övergÄngen frÄn ekologi till design, kan man efterlikna ekosystem i den urbana miljön. Designstrategin biomimik Àr en tillÀmpning av detta förhÄllningssÀtt, dÀr man efterliknar naturens processer i arkitektur.
Palliativ vÄrd: LÀkarens tankar och kÀnslor kring palliativ vÄrd
WHO sÀger att palliativ vÄrd utgör ett förhÄllningssÀtt med syfte att ?förbÀttra
livskvaliteten för patienten och de nÀrstÄende.? Enligt Widell (2003) anvÀnds begreppet
palliativ vÄrd nÀr vi pratar om patienter som har en obotlig sjukdom och befinner sig i
livets slut. KÀrnan inom den palliativa vÄrden Àr de fyra hörnstenarna: symtomlindring,
teamarbete, relation och kommunikation samt anhörigstöd. Den palliativa vÄrden Àr
komplex och bygger till stor del pÄ teamarbete mellan olika yrkeskategorier. NÀr en
mÀnniska fÄr beskedet att han/hon lider av en obotlig sjukdom medför det Ängest och
lidande bÄde för individen och dennes anhöriga.
Intern- och externrekrytering : Vad hÀnder sen?
SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.
Kl?m, k?nn och f?rst? ? Upplevelsebaserat l?rande om frukt och gr?nsaker
Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om
kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar.
Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses
som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna
14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum.
Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i
form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer.
Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett
observationsschema.
Personlighetsbedömning i samband med rekrytering : En studie om bemanningsbranschens personlighetsbedömning vid en rekrytering
Att medarbetare Àr av existentiell betydelse för en organisations överlevnad Àrsedan lÀnge kÀnt. DÀrmed Àr rekrytering en av de viktigaste funktionerna inom HRför att attrahera rÀtt kompetens till organisationen dÄ en misslyckad rekryteringvanligen leder till bortkastad tid och dyra rekryteringsprocesser. NÄgot somkommit att fÄ allt större betydelse vid urvalet och bedömningen av nyamedarbetare Àr kandidaters personlighet. Forskning visar att personlighetsdragspelar en stor roll nÀr det kommer till framtida arbetsprestationer och förmÄgan attgöra rÀtt bedömningar av mÀnniskor Àr dÀrför central. Teorier om synen pÄpersonlighet, kompetens, kompetensbaserad rekrytering och urval samtbedömningsmetoder och personlighetsbedömning anvÀnds för att analyserastudiens resultat.Denna kvalitativa studies övergripande syfte var att öka förstÄelsen för hurrekryterare bedömer en kandidats personlighet vid en rekryteringsprocess inombemanningsföretag.
Alternativt resursutnyttjande av nedlagd jordbruksmark : finansiell analys vid beskogning respektive utarrendering av jordbruksmark
Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och frÄn applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "OmstÀllning 90"erbjöds lantbrukare omstÀllningsstöd för att lÀgga jordbruksmark i trÀda eller pÄ annat sÀtt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande ÄtgÀrd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlÀgga mark i trÀda.
Efter intrÀdet i EU har vÀrdet pÄ mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler sÄ kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förÀndringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, Àven kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012).
Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012).
Hur strukturen pÄverkar utfallet: en studie av genuspedagogers implementering av jÀmstÀlldhets- och genusfrÄgor i nio kommuner
NÀr skollagen reviderades 1995 fick jÀmstÀlldhet en mer framtrÀdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsÀttningar att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete Àr mycket olika. Staten har uppmÀrksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jÀmstÀlldhet och genuskunskap. MÄlet var att det Är 2004 skulle finnas minst en utbildad lÀrare/pedagog i varje kommun.
MKB i praktiken: utfyllnad av bergrum med aska
NaturvÄrdsverket har uppskattat att vi i dagens samhÀlle Ärligen produceras
cirka 450 kilo hushÄllsavfall per person i Sverige. Det uppkomna avfallet
har genom Ären omvÀxlande betraktats som en resurs respektive ett
miljöproblem.
En rad olika styrmedel i form av lagar och skatt har införts för att
reglera avfallshanteringen enligt avfallshierarkin. I dagslÀget gÄr den
största andelen hushÄllsavfall till förbrÀnning med energiutvinning.
Ett av bolagen som har valt att anvÀnda sig av avfallsförbrÀnning vid
energiproduktion Àr E.ON VÀrme Sverige, Region Norrköping. Bolaget
uppskattar att det Ärligen produceras cirka 17.000 ton flygaska samt 8.000
ton bottenaska ifrÄn bolagets avfallspanna, P14.
Till produktionsanlÀggningarna tillhör Àven nio uttjÀnta bergrum som har
nyttjats vid lagring av petroleumprodukter i form av tjockolja, EO4-EO5.
För att trygga framtida askhantering samt ÄterstÀlla de uttjÀnta
oljelagringsbergrummen ansöker bolaget om tillstÄnd att utfylla sex av
bergrummen med frÀmst flygaska ifrÄn avfallsförbrÀnningen.
Flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter, hur g?r vi med dem? En kvalitativ intervjustudie med speciall?rare och specialpedagoger om deras erfarenheter av arbetet med identifiering och kartl?ggning av flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter
Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska
sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har
flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n
motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a).
Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga
elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).