Sökresultat:
957 Uppsatser om Utökad resurs - Sida 2 av 64
"Resurs/hus/hÄllning"
I syfte att bÀttre möta de verksamheter som bedrivs pÄ gÄrden SkÀrholmen 1:18 i BohuslÀn har jag ritat ett förslag till en flexibel byggnad som i sitt utförande uteslutande anvÀnder sig av de materiella resurser som redan finns pÄ platsen..
Socionomen pÄ familjecentralen : Ur ett insats- resurs- tids- och rollperspektiv
Syftet med den hÀr undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i JÀmtlands lÀn ansÄg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete dÀr. Detta studeradesutifrÄn ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslÄg till grund för att besvara syftet och frÄgestÀllningarna dÀr femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepÄ de aktuella familjecentralerna. Vidare ansÄg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna.
Kulturarvsturism - för vem och i vilket syfte? En studie kring kulturarv som besöksmÄl.
Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen dÀr kulturarv anvÀnds för att skapa attraktiva besöksmÄl. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan fÄ konsekvenser. Uppsatsen handlar bÄde om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmÄlen vÀljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet pÄverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl pÄ en destination. Genom att kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrÄn tre nivÄer.
Eleven - En resurs?
Resurser och bristen pÄ resurser Àr ett ofta omtalat Àmne nÀr det gÀller skolan och dess
verksamhet. FrÄgan Àr om vi alltid tar tillvara pÄ de resurser som redan finns inom skolan, exempelvis eleven. Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan om gymnasieeleven kan verka som resurs i skolans verksamhet och undervisning och hur elever, lÀrare och litteratur ser pÄ eleven
som resurs. Jag har Àven undersökt om forumteater Àr en lÀmplig metod för elevmedverkan i skolan. Undersökningen baseras pÄ litteratur samt en kvantitativ enkÀtundersökning bland
elever och lÀrare.
Det mesta som kan göras inomhus kan Àven göras utomhus : En studie av pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs
Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.
Lokaldemokrati genom urban odling : en outnyttjad resurs för stadsplaneringen?
En Ànnu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum Àr deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvÄnarna initierade odlingen utforskarhÄllbara handlingsmönster, och skapar en plattform dÀr medborgaren tillÄts samlasina kunskaper och Äsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvÀndas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjÀnstemÀn och tvÄ lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsÀttningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i Àmnet utförts.
Hur bestÀms tid och resurs inom projekteringsfasen? : En studie gjord pÄ NCC Karlstad
Projektering Àr det som, genom utredningar och planering, utformar ett byggprojekt. Planeringen av den tid ochresurs som krÀvs för att lyckas Àr allt som oftast ett komplext arbete. NCC Karlstad arbetar mest enligtentreprenadformen totalentreprenad, vilket gör att projektering utgör en viktig del av deras verksamhet. I ett stort företag som NCC bör den erfarenhet och de interna resurser som finns vara en tillgÄng för att förenkla planeringen. DÀrmed ligger det i NCC:s intresse att utvÀrdera och utveckla denna process.Enligt NCC Àr disponeringen av tid och resurs i denna process ett problem dÄ produktionen ofta startar innanprojekteringen Àr klar.
Djur och natur i förskolan
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom omrÄdet djur och natur och pÄ vilket sÀtt det i förekommande fall anvÀnds som en resurs pÄ de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att fÄ en uppfattning om hur de ser pÄ djur och natur och dess möjligheter samt huruvida nÄgra hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt omrÄde och ett intresse som i mÄnga fall delas av bÄde barn och pedagoger. De frÀmsta skÀlen för att inte hÄlla egna djur pÄ förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur anvÀnds som en resurs pÄ de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrÄgor. .
Veera och Kirill VĂ€sterut
Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.
Det taktiska transportflyget : En kritisk resurs för det anvÀndbara försvaret vid nationella insatser?
Försvarsmakten genomgÄr, sedan snart tio Är tillbaka, en transformering mot ett insatsförsvar med ökad försvarsförmÄga. Behovet av luftburen taktisk transport har i denna transformering blivit alltmer betydelsefullt, frÀmst vid internationella insatser. Författaren stÀller sig dock frÄgan hur den taktiska luftburna transporten Àr tÀnkt att anvÀndas vid nationella insatser. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att utifrÄn Försvarsmaktens doktriner, MilitÀrstrategisk doktrin och Doktrin för luftoperationer, undersöka om den resurs som det taktiska transportflyget utgör i det framtida anvÀndbara försvaret vid nationella insatser Àr att anse som kritisk.För att svara pÄ syftet analyseras hur det anvÀndbara försvaret Àr tÀnkt att nyttjas vid nationella insatser, vilka mÄlsÀttningar som finns för det taktiska transportflyget samt hur denna förmÄga ser ut i dagslÀget. Författaren anvÀnder sig sedan av de teorier som hÀmtats frÄn doktrinerna för att analysera hur taktisk luftburen transport kan kopplas samman med den nya insatsorganisationen.
Lek och lÀrande : En studie om hur lÀrare i förskolan och skolan uttrycker sig om lek och lÀrande som en resurs och hjÀlpmedel i undervisningen
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare i förskola och skolans tidigare Är förhÄller sig till lek och lÀrande. Jag vill ocksÄ undersöka om hur de uttrycker sig och resonerar kring lek och lÀrande som en resurs och ett redskap i undervisningen och samlingarna. Jag vill Àven se om lÀrarnas förhÄllningsÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika yrkesgrupperna förskola och skola. Jag gjorde en kvalitativ intervjustudie med lÀrarna i förskolan och skolan. Forskning sÀger att lek Àr en naturlig del i barnens liv och att de genom lek för bearbeta det de har lÀrt sig. De kan ocksÄ genom leken fÄ ett ökat sjÀlvförtroende och de kan genom leken ?prova pÄ? det som kan vara svÄrt och öva utan att de kÀnner att det blir fel.
MÄl och tillgÀngliga resurser: specialpedagogikens villkor
Det Àr i glappet mellan mÄl och resurser som specialpedagogiken gestaltas. Specialpedagoger har i uppgift att tolka mÄl och intentioner som finns knutna till specialpedagogiskt arbete samt att arbeta utifrÄn givna resurser fÄr att de specialpedagogiska visionerna ska förverkligas. Detta arbete Àr en intervjustudie med tre specialpedagoger som ger sin syn pÄ vad de uppfat-tar som specialpedagogikens mÄl samt fördelning och tillgÄng pÄ specialpedagogisk resurs. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr hÀmtad frÄn kritisk teori med Foucault, diskursanalys och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattning om specialpe-dagogikens mÄl i stort sett överensstÀmmer med hur de sjÀlva uppfattar specialpedagogiken.
Sociala medier, en resurs för lÀrande? : En litteraturstudie
DÄ skolans styrdokument gör gÀllande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras pÄ olika sÀtt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lÀrande. OmrÄdet avgrÀnsades till att omfatta sociala medier som en digital lÀrresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan anvÀndas som en resurs för lÀrande. Syftet Àr ocksÄ att mer specifikt att beskriva hur detta kan anvÀndas som en resurs för lÀrande i svenskÀmnet. Följande frÄgestÀllningar formulerades:-         Vilka möjligheter till lÀrande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?-         PÄ vilka sÀtt kan sociala medier anvÀndas i svenskundervisningen för att stimulera lÀrande?Metoden som anvÀnts för att svara pÄ syftet Àr en allmÀn litteraturstudie.
ModersmÄlet som resurs i flersprÄkiga klassrum : TillÀmpning av invandrarelevers förstasprÄk i Àmnesundervisningen
VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.
Personalen, företagets frÀmsta resurs? : En studie om humankapitalets betydelse vid förvÀrv av tjÀnsteföretag
Datum: 09-03-05Författare: Kinaret, SofiaĂ
kesdotter, CatarinaNivÄ/utbildning: C-uppsats (Civilekonomprogrammet inriktning redovisning)Handledare: Per NordströmTitel: Personalen, företagets frÀmsta resurs? ? En studie om humankapitalets betydelse vid förvÀrv av tjÀnsteföretagProblem: Vilken betydelse har humankapitalet vid förvÀrv av tjÀnsteföretag och hur vÀrderas detta?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse humankapitalet har vid förvÀrv av tjÀnsteföretag. Vi vill förutom detta fÄ ökad kunskap om hur vÀrdering av kunskapsföretag sker och hur man vÀrderar en immateriell resurs som humankapital vid ett förvÀrv.Metod: Vi genomför en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat revisorer pÄ fem olika revisionskontor. DÄ fÄ teorier finns pÄ omrÄdet försöker vi med ett deduktivt angreppssÀtt att analysera vÄr data utifrÄn teorier kring humankapital och företagsvÀrdering.Resultat/slutsatser: Av denna studie har vi lÀrt oss att humankapitalet har en central roll vid förvÀrv av tjÀnsteföretag. Denna resurs Àr dock svÄr att vÀrdera, varför man istÀllet ser hela företaget som en enda enhet och ofta fokuserar pÄ att göra en ordentlig genomgÄng av rÀkenskaperna.