Denna studie behandlar sättet som karaktärer gestaltas i bilder för spel och undersöker om mottagarens förhållningssätt till karaktären skiljer sig beroende på karaktärens kön. Det som undersöks är ifall karaktärerna tolkas olika även om de är menade att representera samma egenskap, samt ifall tolkningen av karaktärerna förändras när dessa samspelar med en annan karaktär i samma bild.För att undersöka detta skapades bilder av manliga och kvinnliga karaktärer samt en karaktär vars kön inte gick att Urskilja. Alla karaktärer gestaltades med tre olika varianter på representation: dominans, undergivenhet och likgiltighet. Utöver dessa bilder skapades även fyra olika varianter av reklambilder för att undersöka ifall tolkningen av karaktärerna påverkas av att dessa samspelar med en annan karaktär i samma bild. Undersökningen utfördes genom en webbenkät med slutna och öppna frågor om vad den svarande ansåg att karaktärerna representerade..

Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller Urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att Urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Studiens syfte har varit att ta reda på vad elever anser påverkar, samt om deras synsätt påverkas i frågan om vad som är kvinnligt respektive manligt. Syftet har även varit att titta på skillnaden mellan tjejer och killar gällande vad de anser påverkar dem. Barn i åldrarna 6-11 år påverkas lätt av sin omgivning och att ta reda på om de själva anser att de påverkas utifrån media, föräldrar, skola och kamrater har varit av intresse. Undersökningen har varit av både kvantitativ och kvalitativ art, då en enkät med egna åsikter samt förvalda alternativ har varit i fokus. Resultatet av undersökningen visar att det är svårt för 11-åringar att Urskilja vem och vad det är som påverkat dem, samt att det skiljer sig mellan tjejer och killar i vem de anser som påverkat dem.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas motivation till att tala, kunde öka genom övningar som var inriktade på att stärka elevernas självförtroende. Vi gjorde undersökningen i en klass där vi i samråd med handledaren valde ut sex elever att koncentrera oss på för att underlätta vårt arbete. Dessa sex elever intervjuades två gånger, i början och i slutet av vår undersökning. Eleverna jobbade under fem veckor med grupp- och personstärkande övningar och parallellt med dessa fick de även göra en talövning per vecka. Under hela vårt utvecklingsarbete observerade vi eleverna, och de fick även föra loggbok efter varje övningstillfälle.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv.

Vi har undersökt lärares känslor och tankar som väcks i samband med att de känner en oro för om ett barn far illa och de ska ta ställning för att anmäla eller inte anmäla till socialtjänst. Undersökningen har syftat till att få reda på vad som är svårast i ställningstagandet kring att anmäla eller inte och om det saknas något som skulle kunna underlätta processen. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 15 lärare på totalt fem olika skolor i Västsverige. Vi har själva tagit kontakt med olika skolor för att kunna genomföra våra intervjuer.Våra huvudsakliga resultat visar att det förekommer mycket tankar och känslor runt oron för ett barn som far illa och att de allra flesta av våra respondenter nämnde något om vad som skulle kunna underlätta ett ställningstagande till att anmäla/inte anmäla. Under analysen har vi försökt att Urskilja var i processen de största svårigheterna finns och varför just den delen upplevs som svårast.

Vårt syfte har varit att granska vilken bild två svenska tidningar förmedlar av socialtjänsten i sina ledarsektioner åren 2002-2011. Vi har undersökt vilka diskurser kring synsättet på socialtjänsten som går att Urskilja i ledarna och hur dessa kan tänkas påverka människors syn på socialtjänsten. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. Vår empiri består av 33 stycken ledare från Aftonbladet.se och DN.se där socialtjänst nämns i något sammanhang. I vår analys av resultaten av vi använt oss av två teorier: socialkonstruktionism samt kritisk diskursanalys.

Ökad konkurrens i arbetslivet leder till att företag söker vägar till att attrahera, bibehålla och utveckla sin personal. Till hjälp för detta har arbetsgivaren flera redskap vilka fungerar som incitament till ökad motivation hos arbetstagarna. Ekonomiska belöningssystem framhålls i förenklade framställningar som den mest betydelsefulla förklarande variabeln till motivation. I syfte att komma fram till en mer nyanserad bild av vad som påverkar motivation ställde denna uppsats lönens betydelse i förhållande till andra faktorer, såsom arbetsklimat, som har med arbetsmotivation att göra. Resultatet från fem intervjuer med yrkesverksamma personer i tjänstesektorn, som tolkats med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys, visade att intervjupersonerna hade unika profiler vad gällde källor till motivation.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalitéMetod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studieTeoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att Urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teoriEmpiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska testerResultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens.

Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att Urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund ? Folkuniversitet ? analyseras.Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur elever i skolans tidigare år värderar olika språk samt deras perspektiv på och attityd till flerspråkighet. Vi granskar även elevernas uppfattning kring hur olika språk används i skolan och hur detta kan bidra till deras förhållningssätt till flerspråkighet. Det finns många felaktiga myter om flerspråkighet, som exempelvis att det skulle vara svårare att lära sig ett nytt språk om man håller kvar vid det gamla. Med hjälp av tidigare forskning inom området beskriver och argumenterar vi för olika sätt att integrera flerspråkighet i pedagogiska verksamheter. Vi använder oss av intervjuer i form av gruppsamtal med elever från en tredjeklass. Dessa samtal analyseras i transkriberad form när vi presenterar våra resultat. Vi kan Urskilja att vissa språk värderas högre än andra och se ett samband med hur dessa språk används i skolan.

Studiens syfte är att få kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan påverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot underställda och hur den inre kontexten kan påverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar på hur kontexten påverkar, begränsar, förstärker eller styr en organisations avdelningschefer till att använda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgått från är ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler påverkar både ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat Urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten påverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende är individuellt. I studien har vi använt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de underställda som mått på ledarskapseffektivitet.

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.