Porcine circovirus type 2 (PCV2) is a common virus present in most parts of the world. PCV2 has been pointed out as the major causative agent to post weaning multisystemic wasting syndrome (PMWS) that affects pigs after weaning. The clinical symptoms of PMWS are impaired growth, diarrhoea, respiratory problems and increased mortality. At autopsy enlarged lymph nodes with depletion of lymphocytes are commonly found. Since 1991 PMWS has spread all over the world and was first described among Swedish pigs in 2003. Although PCV2 is widespread, only some pigs develop PCV2-related diseases. Why this is and what other factors that are required in order for the disease to develop is yet unknown. The main theories involve other infections, for example PRRS, and management issues but also genetic differences between pigs and/or virus strains have been suggested.

Anaplasma phagocytophilum är en fästingburen bakterie som kan orsaka en klinisk infektion, granulocytär anaplasmos, hos bland annat hundar. Enligt viss litteratur orsakar dock ofta bakterien endast en subklinisk infektion hos hundar, men det är inte utrett hur stor denna andel är. Syftet med denna pilotstudie är därför att bestämma hur stor andel av hundar, som påvisats vara seropositiva avseende A. phagocytophilum, som inte utvecklar en klinisk infektion av granulocytär anaplasmos. Blodprover samlades från 100 stycken hundar som besökte Djurkliniken Norrköping - Evidensia, Sverige. Dessa undersöktes med FASTest ANAPLASMA, ett serologiskt snabbtest, för att hitta vilka hundar som var seropositiva mot A.

Bakgrund: ESBL är ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motståndskraftig ?resistent- mot många antibiotika. För den enskilde individen får det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och då behandling krävs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dåligt på behandling med våra vanligaste antibiotika, och det kan krävas inläggning på sjukhus även vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebär för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory användes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen växte kärnkategorin Att bli utkastad i det skrämmande och okända utan karta och kompass fram.

The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.

The purpose of this retrospective study was to investigate the prescription of antibiotics to dogs at the small animal clinic at Ecole Nationale Vétérinaire, Nantes, France. The purpose was also to compare the possible prescription patterns in France with those seen in a similar study by Petersson (2003) at the small animal clinic at the Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Antibiotics are very important in veterinary medicine and are used both to treat infections and to prevent them. The use of antibiotics however is not without complications and the risk of developing antimicrobial resistance is of most concern. Resistance has been shown to exist against all currently known antibiotics and potentially all pathogenic bacteria could develop resistance to one or more antibiotics. This study analysed the case records for all dogs presented to the small animal clinic at Ecole Nationale Vétérinaire, Nantes, France during October 2001 and March 2002 to identify patients which were treated with systemic antibiotics. For these cases the antibiotic used, classified according to the ATCvet system, and the indication for use was noted. A total of 292 cases (146 per month) resulted in administration of systemic antibiotics.

A zoonosis is a disease or infection that is naturally transmitted between vertebrate animals and humans. The majority of infectious diseases that affect humans are zoonoses. Environments where wild animals, domestic animals and humans live in close proximity with no or small boundaries in the ecological system favor the transmission of diseases between animals and humans. The above described situation is more common in low income countries, where humans and animals live in high density and zoonoses are generally more common. The study was conducted in Cambodia.

Rabiesvirus är en allvarlig sjukdom globalt då minst 35 000 människor mister livet varje år på grund av den fatala sjukdomen. Idag finns inget botemedel mot rabiesvirus när sjukdomen brutit ut, det enda skyddet är vaccinering. Hur immunförsvaret reagerar på viruset, varför inte immunförsvaret klarar av att eliminera viruset och vad post-vaccinering innebär undersöks i det här arbetet. Rabiesvirus utsöndras i saliv och den vanligaste infektionsvägen för rabiesvirus är via bett från infekterad individ och för människa är hundbett största risken. När infektion har skett transporteras virus till centrala nervsystemet (CNS) via intraaxonal transport. Rabiesvirus är ett neurotropt virus och replikerar i CNS.

Renal dysplasia is a developmental anomaly of the kidneys which is considered to be the primary lesion in juvenile progressive nephropathy, a condition leading to chronic renal failure in young dogs. It is defined as disorganised development of the renal parenchyma due to abnormal differentiation, and pathological lesions include persistent foetal structures, dysplastic tubules and cartilaginous and osseus metaplasia. The aetiology of renal dysplasia in dogs is still unknown, but possible causes are infection with canine herpesvirus, teratogenic substances or intrauterine ureteral obstruction. In some breeds renal dysplasia is a familial or inherited disease. Clinical signs of chronic renal failure, such as polyuria, polydipsia, vomiting, weight loss, anorexia, lethargy and anemia, usually appear before the age of 2 years.

Peat litter is a soft material with high absorbency. About hundred years ago many farmers in Sweden used peat litter to their dairy cows. After the World War II the use of peat litter decreased and the farmers used more straw. Nowadays (year 2007), when it is harder to find straw and sawdust to buy, peat litter is advancing again. The purpose with this study is to investigate peat as a litter to dairy cows.

Helicobacter spp. är gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan några förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmåga mot magsäckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolära eller bipolära. Virulensfaktorerna varierar inom släktet. Rörelseförmågan påverkas av kroppsutformning och flageller, men även antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion är viktiga virulensfaktorer.

Mastitis is an important disease in dairy cattle. It is very costly for the farmers and affects a large number of animals. Few studies have been made investigating the outcome of treatment for acute clinical mastitis under Swedish conditions, and it can be problematic to use the results in foreign studies since both the microbial flora as well as treatments may be different from the situation in Sweden. In this project we have investigated data on clinical mastitis and antibiotic treatment in the dairy herd at Jällaskolan, Uppsala based on recordings during the last ten years. The material includes both Swedish Red (SRB) and Swedish Holstein (SLB) breeds, which have been kept at the farm under similar conditions.

På grund av stora resistensproblem måste användningen av antibiotika i världen minska. För att kunna genomföra detta måste alternativa preparat börja användas. I detta arbete görs en utvärdering av fyra topikalt administrerade preparat som används vid behandling av infekterade sår. De preparat som utvärderas är honung, jod, hydrofoba förband (Sorbact) och polyhexametylenbiguanid (PHMB). Utifrån de fakta och studier som finns tillgängliga i dagsläget görs en utvärdering av preparaten utifrån deras effekt, hur toxiska de är och om de selekterar för resistens hos bakterier. Med hänsyn till detta ges svar på frågan huruvida dessa preparat är lämpliga substitut till antibiotika vid behandling av sårinfektioner. Vid sammanställning av studierna kunde det konstateras att tre av preparaten hade en baktericid effekt in vitro.

Rapporten behandlar ämnet att göra det enklare att öppna plastpåsar och görs på uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i Trollhättan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstad universitet under våren 2013.Idag sker öppnandet av påsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isär påsens väggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpåsar i butik och inom hushåll är mycket stort för människor både med och utan funktionsnedsättning. Dels ur ett användningsperspektiv, då operationen kräver en hög motorisk förmåga men även ur ett smittspridningsperspektiv, då fingrarna ofta måste blötas med saliv för att åstadkomma tillräckligt hög friktion mot påsen för att skjuva upp den. Eftersom individen då får i sig de bakterier hon har på handen och för sina munhålebakterier vidare när hon tar i ett annat föremål.