Den rådande förtätningstrenden i svenska städer leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det är ett hot mot den biologiska mångfalden och vidare för de ekosystemtjänster som är livsnödvändiga för oss människor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frågorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i städer bibehålls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mångfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mångfalden. I denna uppsats studerades vad som påverkar den biologiska mångfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Bakgrund och problem: Städernas ekonomiska tillväxt och ökade koncentration av människor leder till ett ökat behov av varor och tjänster. Detta genererar ett ökat behov av urbana godstransporter, som främst sker med lastbilar. Distributionen sker i en innerstad som byggdes upp i en tid utan anpassning till bilar och där ett stort utbud och efterfrågan samsas om en liten yta. Aktörerna vill dock verka i ett område utan för mycket trafik. Butikerna vill exponeras, konsumenterna vill inte konkurrerna med lastbilar och transportörna själva vill ha bra tillgänglighet när de ska distribuera godset.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.

Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare.

Resurssnål produktion är en teori om hur produktionsplanering i ett företag kan förbättras, vilket syftar till att öka effektiviteten och skapa en bättre arbetssituation för medarbetarna i företaget. Examensarbetets övergripande syfte har varit att med stöd i denna teori ta fram ett optimerat och verklighetstroget truckkörschema för dagens interna transporter vid Emhart Glass i Sundsvall. Målsättningen har varit att jämföra de interna transporterna med de behov som finns i företaget, att identifiera hur ofta transporter av tomma lastpallar sker samt att klar-göra om en dubbelpallshantering innebär tidsmässigt vinst. En kart-läggning av de interna transporterna och arbetsställenas behov av lastpallar har genomförts. Informationen från kartläggningen har implementerats i programmet Matlab, där en algoritm för beräkning av ett körschema har skapats som tar hänsyn till dagens tidshantering av lastpallar och sannolikheten att truckförarna lastar av och på lastpallar vid olika arbetsställen.

Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn..

Marknaderna blir idag, oavsett industri, alltmer globala vilket bidrar till högre konkurrens. Stort fokus ligger vid optimering av produktionen för att minimera kostnaderna samtidigt som att maximera sin output. Logistik har blivit en allt viktigare del av företag vid optimering eftersom det är ett brett område med stora förbättringsmöjligheter för de flesta aktörer. Transporter är en del av logistikområdet som med högre bränslekostnader, krav på förkortade ledtider och minimala kostnader är en viktig del för företag. Boliden Mineral AB, som studien utförts hos, är ett företag inom gruvindustrin som sedan 1924 varit aktivt med säte i Boliden strax utanför Skellefteå.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall har förmågan att lösa de problem den är avsedd att lösa. Frågan utreds utifrån ett antal regioner. Utgångspunkten ligger i problematiken med farligt avfall, vilket gör att regionerna valts utifrån respektive problemområde. De valda regionerna är Västafrika, ett område där pengar ofta prioriteras framför miljö och hälsa: Nordamerika, en region med komplex reglering i många frågor som gör att internationella åtaganden kan krocka: EU, en union med förutsättningar att utgöra förebild vad gäller attityden mot farligt avfall som miljöproblem och till sist Östasien, ett område i snabb ekonomisk utveckling som än så länge tar litet ansvar i frågan. Inställningen till farligt avfall som miljö- och hälsoproblem skiljer sig radikalt åt mellan regionerna.

Denna rapport behandlar logistiska problem i samband med verksamhet for forskning och utveckling. Analys och utvärdering har skett på enheten för tillverkning av testprodukter på en av Mölnlyckes centrala utvecklingsenheter, APS. Enheten utvecklar fluffprodukter såsom blöjor och trosskydd.Arbetets syfte var bl a att utvärdera materialflöde och lagerverksamhet för att definiera olika behov av t ex lager, interna transporter och att föreslå ett nytt lagersystem för en ny anläggning dit verksamheten inom ett halvår skall flytta. Verksamheten är i dagsläget uppdelad på två anläggningar.Analysen utgår från en verksamhetsbeskrivning ur vilken en kompletterande problemställningidentifierats. De grundläggande problem som urskiljts visade sig vara;? bristfällig dokumentation av verksamheten vad avser lagerbokföring och transporter.? bristfälliga rutiner vid materialhanteringen.? bristfälliga kommunikationer mellan personalen.Analyser och mätningar har utförts utifrån logistiska modeller och teorier.

Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna.

Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.

Dagens samhälle är helt beroende av transporter. Av alla de olika typer av transporter som finns inriktar sig denna rapport på persontransporter. Ytterligare preciserat så handlar uppsatsen om intraurbana persontransporter och kollektiva lösningar på detta. Rapporten är en jämförande fallstudie och har som mål att belysa hur olika kommuner motiverar när en större kollektivtrafiksatsning skall göras. Innan fallen presenteras ges en bakgrund i några av de problem och förutsättningar som finns inom ämnet.

During the time I've attended the programme to become a Transportation manager, I've been presented with quite a large number of different words. My purpose with this paper is to take a closer look at them, and see if they're sustainable concepts. This paper will be a literary study, and be on a wholly theoretical level. After a thorough examination of the various words, I've come to the conclusion that these words that I've chosen aren't just fad-words. They're going to be around for quite a while, this due to the fact that they're based on good ideas from the get-go.

Markförstärkning i ett vägbygge kan göras på olika sätt. I detta examensarbete jämför vi två av dessa metoder, nämligen massutskiftningsmetoden och användning av kalkcementpelare ur energi- och miljösynpunkt. För att jämföra dessa två metoder togs fram ett excelbaserat räkneverktyg där resultatet av energiförbrukningen fås i kWh och koldioxidemissioner i ton CO2. Denna jämförelse gjordes för ett specifikt vägprojekt som använde massutskiftningsmetoden för vägunderbyggnaden. Det som ingick i beräkningen var schaktning, fyllning, krossning, sprängning, transporter och kalkcementpelare.