I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område. I examensarbetet presenteras en förtätningsstrategi som kan användas i förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter både i Vilnius och internationellt.

Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision är att öka elproduktionen av vindkraft från ca 3 TWh/år till 30 TWh/år på 10 år vilket är en markant ökning. Detta medför installation av många vindkraftverk, både i stora fria ytor men även i urbana miljöer. Många delar av centrala Stockholm är under utveckling, där vissa stadsdelar ligger mer strategiskt än andra och här bör man utnyttja vindförhållandena maximalt.Rapportens syfte är att undersöka om förutsättningarna för installation av småskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsättningarna finns har elproduktionen för två vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i området genomförts. Vidare har olika användningsområden utretts.De undersökta modellerna har visat en årlig på produktion på 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivån som uppfattas ligger under den tillåtna gränsen i stadsmiljö.

Idag pågår på många ställen i landet en bortbyggnad av grönområden i städer och tätorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer växer. Dock finns det fredade ytor i våra städer ? kyrkogårdarna och begravningsplatserna. Målet med det här arbetet är att, med avstamp i historien, ta reda på vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i våra framtida samhällen. Begravningsplatsen är en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det är en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och både platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det här arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den använts.

Projektet Curiosity > Harvest handlar om självhushållning som en del i det moderna livet i staden, och mer specifikt biodling i den urbana miljön. Dels ur perspektivet att knyta samman stadsmänniskan med matproduktionen och förutsättningarna för livet, och dels ur perspektivet att sätta fokus på den ekologiska hållbarheten i samhället i stort. Projektet tar ett större grep över hur ett system för biodling i staden skulle kunna se ut, och inbegriper en kartläggning av staden utifrån biets perspektiv, ett system för material- och kunskapsdelning mellan människor och en ny bikupa. Systemet baseras på ett tänkt nätverk med namnet Curiosity > Harvest, och fungerar som en plattform vilken besitter kunskap, material och kapital och underlättar för människor i staden att ta steget till att bli biodlare. Kartläggningen visar Göteborgs växtlighet enligt en generell kategorisering, och föreslår även en mer detaljerad inventering av den, ofta bortglömda och bortprioriterade, flora som bina är beroende av i sitt pollineringsarbete.Biodling är ett ämne som binder samman alla skalor i ett designarbete, från stadsplanering till produktdetaljer, och sätter det mänskliga ansvaret, arbetet och skördens belöning i samband med hela den biologiska livscykeln.Resultatet av arbetet är ett designat förfarande, och produkterna bildar det toolkit som visar en serie exempel ur ett sådant förfarande..

By exploring different forms of urban cultivation and looking into future gains of sustainability, I want to focus on unconventional and perhaps necessary ways of building, living and making a living. This will be made through study of literature on the topic.Urban cultivation could be anything from a pot of basil in the kitchen window to a city farm. The core of the concept is that the food is produced where it is eaten, in or in direct vicinity to the city and that it is produced ecologically. There will be many benefits, ecological, economical and social.The world is at a turning point right now where consumption patterns and the industry processed food are questioned and it is important that the things we consume are genuineand authentic. We want food that is locally and ecologically produced; food that we can trust.

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den växande identitetsrörelsens mål och diskursiva tillvägagångssätt. Resultatet som presenteras bygger i första hand på en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand på två kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat på det empirirska materialet görs en analys av skapandet av två parallella identiteter och med dem två egentligt olika platser, en vardagligt självupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgångspunkt i begreppen traditionellt i förhållande till modernt, ruralt i förhållande till urbant och kvinnligt i förhållande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

Uppsatsen är både ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en köksträdgård.Under vintern 2010 åtog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell köksträdgårdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 års utformning av köksträdgården vidingången till Wanås skulpturpark. Mitt examensarbete består i att utifrån en jämförande studiemellan teorierna om trädgårdsstäder kring förra sekelskiftet och den nu pågåendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avköksträdgården.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trädgårdsstaden där jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trädgårdsstäder som en lösning på de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. När trädgårdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstäder och egnahemsträdgårdar. Mycketav de ideologiska utgångspunkterna om självförsörjande småstäder och kollektivt ägd markgick förlorade. Jag har jämfört trädgårdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.

Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv.

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.

Många städer vill utveckla vattenkontakt, tillgängliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att även skriva mitt examensarbete om detta ämne. Målet med uppsatsen är tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten. De metoder jag använt mig av för att färdigställa arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion. Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten. Frågan om stadens relation till vattnet är ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angränsande stadsrummens värde som rekreationsområden och sociala arenor ökat markant, men även för de utmaningar vi står inför med klimatförändringar och en höjd havsnivå. Att genom planeringsdokument hitta välgrundade och framsynta förhållningssätt är en viktig pusselbit..

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vilka träd som kan vara aktuella vid en eventuell ersättning av hästkastanjerna vid Östra Ågatan i Uppsala. Arbetet syftar också till att förklara vilka komplikationer träd möter i dagens städer, såsom vattenbrist och markkompaktering. Delen rörande trädens förhållanden utfördes med hjälp av litteraturen Trees for tough urban sites av Henrik Sjöman och med hjälp av Tom Ericsson som specialiserar sig på botanik och ekologi. Jag besökte Östra Ågatan för att bekräfta vilka begränsningar träd i dagens städer har. För artval användes boken Stadsträd från A till Z av Rune Bengtsson, på grund av dess fokus på träd och stora artrikedom. Kriterier på storlek och tålighet som sattes upp hjälpte i urvalsprocessen och allvarliga trädsjukdomar togs i beaktande och därefter betygsattes trädens lämplighet. Jag erhöll resultaten att städer är ganska ogästvänliga platser för träd men att Östra Ågatan ändå är fullt acceptabel som växtplats.

Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojämnt över landets olika delar. Främst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstäder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istället har en negativ befolkningsutveckling. Mer än hälften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, här kallade krympande kommuner, präglas inte sällan bara av ett minskat invånarantal utan även av låga födelsetal och en åldrande befolkning. Trenden och den ojämna fördelningen av Sveriges befolkning förväntas fortsätta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invånare även fortsättningsvis bosätta sig kring landets större städer.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillväxt och inflyttning till urbana områden.