I uppsatsen har uppsatsförfattarna studerat urbana godstransporter i Göteborg, urbana godstransporter innebär en rad olika negativa effekter. För att komma till bukt med dessa kan olika restriktioner eller initiativ införas.Negativa effekter av urbana godstransporter är miljöförstöring, trängsel, ökad olycksrisk samt försämrad boendemiljö. Vid utvecklingen av hållbara urbana godstransporter finns det tre grundpelare att utgå ifrån och ta hänsyn till, rörlighet, hållbarhet och beboelighet.Att utveckla system för hållbara urbana godstransporter är en utmaning. Då de olika aktörerna som är involverade kan ha motstridiga intressen och mål som måste beaktas. De olika aktörer som är involverade i urbana godstransporter är transportörer, återförsäljare, stadsplanerare samt boende/kunder.

Morgondagens samhällen står inför stora utmaningar såsom att hantera den ökande mängden intensiva och extrema nederbördstillfällen som förväntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tänka på helheten om hur städerna på bästa sätt kan utformas med hjälp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gäller också att skapas förståelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhället, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönområden och därav åstadkomma grönare och vackrare städer (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hälsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersätter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lånar vatten från det naturliga och skapar då en extra loop för vattnets väg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det är att det finns en förståelse kring konsekvenserna som uppstår när en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersätts med en artificiell del för den urbana miljön.

Stora delar av världen genomgår idag en omfattande urbanisering, där allt fler flyttar från land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hållbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rådande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömässig hållbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare än att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövänliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förståelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömässigt hållbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömässig hållbarhet (och icke-hållbarhet) i staden respektive på landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region Skåne förhåller sig till de miljömässiga fördelar en stärkt relation mellan stad och landsbygd innebär.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2009.

Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas tvingas ljuden att trängas om utrymmet.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

Vi står inför stora klimatförändringar med bland annat en ökad nederbördsmängd som resultat. Baserat på detta så har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hållbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utsträckning ses som en resurs och tillgång i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare väljer att integrera öppna dagvattenanläggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till gällande dagvattenhantering, med ett fokus på öppna dagvattenstrukturers estetiska värde. Undersökningen baseras på litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

Ett livslångt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in på spåret att diskutera vad två av dagens stora frågor inom ämnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hållbar stadsutveckling. Alla människor utsätts emellanåt för stress, vilken vi är konstruerade att kunna hantera. Trots det är en av de största orsakerna till sjukskrivning i vår tid just stress- och relaterade sjukdomar. En välkänd källa till restoration eller återhämtning är grönska och natur. Så frågan i denna uppsats rör huruvida små grönområden i den täta staden kan verka restorativt på människorna som besöker dem.

När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet.

`When one does not have what one wants, one must want what one has´: `I have had, you see, to resort more and more to very small, almost invisible pleasures, little extras....You´ve no idea how great one becomes with these little details, it´s incredible how one grows. ´ The aim of this master thesis is to find words and expressions that can accompany city phenomenas as well as the people wandering through the space which is defiened as city. Through this tentative search a new term was found namely Urban Settler Marks. This term started a journey and an attempt to theoretisize why people have a need for various spaces to put their Urban Settlers Marks onto. My focus was drawn to electrical boxes in the urban environment because of their ambigious nature.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

knyta samman gata och park.två huskroppar formade av stående vinklade skivor så att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir självklar.Parametrarna som styrt projektet är siktlinjer, flödesanalys och ett grid på 800x800mm..

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

I denna uppsats presenteras en jämförande studie av tre gators rumsliga begriplighet (intelligibility). Studieobjekten är Trollebergsvägen, Karl XI-gatan och Öresundsvägen i Lund. Öresundsvägen är föremål för exploatering under kommande år. Här kommer det att skapas en mängd olika byggnader där olika grupper i samhället kan bosätta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig.

Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.