Urbaniseringstrenden utsätter storstäder för fler folk, mer rörelse och större efterfrågan pågodstransporter vilket i sin tur skapar trängsel. I stadskärnan är handeln ofta som mestcentraliserad och gods måste levereras dit på ett eller annat sätt. Problematiken som uppstår äratt städerna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör därför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra där en elbiloch en lastcykel används för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock är oklart ärvilken fordonstyp som är lämpligast för godsdistribution i Göteborg utifrån kostnader,tidseffektivitet och de målsättningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom området, men på grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mätningar göras.

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor som nyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrket utifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö och kompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som inte nödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevda handlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses som skapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför ?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man. Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådande genusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Ett examensarbete har genomförts under våren 2008. Arbetet genomfördes i Stockholm på projekten Norra Länken och Liljeholmen i samarbete med Berg Bygg Konsult (BBK), Skanska och NCC. För att prognostisera maximalt möjliga samverkande laddningsmängder utifrån angivet vibrationsgränsvärde (för varje riskobjekt) och avstånd mellan sprängplats och riskobjekt har mjukvaran Blast Control utvecklats av BBK. Genom vibrationsmätningar och analys av erhållna vibrationsresultat är avsikten att erforderliga indata för vibrationsöverföringen mellan sprängplats och riskobjekt skall kunna erhållas och användas vid framtida arbeten i området. I ett första steg har vibrationsdata använts för att prognostisera de samverkade laddningsmängderna med ett gott resultat dvs.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.

Kvalitet och biologisk mångfald är av stor betydelse för grönområden i tätorter. Nedskärningar och organisationsförändringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende på dels kvalitet och dels den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem. Många insatser görs för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden..

Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna. Ronneby är en kommun likt många kommuner som har den här problematiken mellan urbanitet och natur.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

I äldre svenska bisatser förekommer en rad ledföljdstyper som helt saknas i modernt språkbruk; dels satser där det finita verbet återfinns efter ett objekt och/eller ett infinit verb, s.k. verbfinala strukturer, dels övrig OV-ledföljd där objektet men inte det infinita verbet påträffas högre upp i satsen. Syftet med denna uppsats är att förklara hur och varför bruket av och grammatiken bakom dessa ledföljdstyper förändras i äldre svenska. Materialet består av 32 texter skrivna mellan ca 1290 och 1756 inom ett äldre svenskt språkområde. Ur dessa texter har 4178 bisatser excerperats och analyserats med hjälp av variationslingvistisk metod.Utifrån de empiriska undersökningarnas resultat och uppsatsens teoretiska ställningstaganden ? en kombination av generativ grammtik och variationslingvistik ? postuleras att det vid två tillfällen i svenskans OV-historia inträffar en förändring i grammatiskt system.

Träd har historiskt sett varit en viktig del av våra städer. Utöver rent arkitektoniska värden så bidrar stadsträden även till ett bättre mikroklimat, minskad stress och en bättre hälsa hos stadens invånare. I stort bidrar träden också till en bättre miljö och studier har visat på att varje planterat träd i förlängningen ger en ekonomisk nettovinst. Träd är följaktligen en viktig del av våra urbana miljöer som vi bör värna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogästvänlig växtplats, långt ifrån trädens naturliga växtmiljö. På grund av den pågående förtätningen och platsbristen i våra städer tvingas många träd stå i hårdgjorda ytor.

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig..

Med utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framställningarna av Asien i gymnasieskolans historieläroböcker för att undersöka hur läroböckerna upprätthåller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat väst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgår från en ideologikritisk närläsningsstudie av fem läroböcker i historia. Samtliga studieobjekt är publicerade under år 2011 och 2012 inom ramen för den nya läroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att västerlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser där västerlandet överordnas österlandet eller där en eurocentrisk historieskrivning som berättar en selektiv historia förs i läroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken länder som anammat författningar av västerländska snitt och västerländska sedvänjor värderas högre än länder som inte gjort det.

Globalt sett har stadsbefolkningen ökat stadigt under de senaste decennierna och trenden förväntas bestå särskilt i utvecklingsländer. I Afrika har den snabba tillväxten i stadsområden föranlett svårlösliga, grundläggande utmaningar. Tillväxten sker till största delen genom informella och "markockuperande" bosättningar i oplanerade områden där nödvändig infrastruktur och samhällsservice saknas för flertalet. Det har blivit överbefolkat nära stadskärnorna. Det är höga halter luft- och vattenföroreningar och miljön är på många håll hälsovådlig.