Sökresultat:
1671 Uppsatser om Urbana platser - Sida 18 av 112
Jakten på vårdplatser som inte finns : En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Vårdplatserna på svenska sjukhus har minskat drastiskt det senaste decenniet. Detta har inneburit en högre beläggning på de kvarvarande och medfört längre väntetid på landets akutmottagningar. Platsbristen skapar, ibland dagliga, överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att vårdplatssituationen påverkar deras arbete och vad detta får för konsekvenser för patienterna.Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med tre läkare och nio sjuksköterskor från akutvårdsavdelning med inriktning infektion, mottagning med akutintag och akutmottagning. Analysarbetet genomfördes med Malteruds (2009) innehållsanalys. Resultat: Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet.Slutsats: Svårigheterna med att finna platser till patienterna på deras hemavdelningar samt de ständiga omflyttningarna av patienter medför svårigheter för vårdpersonalen att ge god medicinsk vård och omvårdnad vilket medför stora risker för patientsäkerheten.
Viktiga faktorer för säkerhet och tillgänglighet vid hästhantering ur rullstolsburna ryttares perspektiv
Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.
Det offentliga rummets möjligheter : en studie om hur Skarpnäcks offentliga miljö kan utvecklas för att främja den sociala hållbarheten i stadsdelen
Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.
Inspelade platser, berättade liv : En etnografisk studie om ljuddagbokens möjligheter som metod och berättelse
Den här uppsatsen undersöker vardagen genom dess läten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgångspunkter för intervjuer där informanterna har berättat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berättelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter från andra platser och tidpunkter iinformanternas liv.
Platsskapande i teori och praktik : en undersökning av sambanden mellan plats, skapandeprocess och mig som platsskapare
Jag har undersökt förhållandet mellan plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare. Platsskapande är ett centralt tema inom landskapsarkitekturen och väcker därför mitt intresse och viljan att bättre förstå hur skapandeprocessen går till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare består av tre delar med olika angreppssätt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del är ytterst personlig och rör i stor utsträckning mina känslor för och upplevelser av såväl plats som skapandeprocess.
Gestaltning av det offentliga rummet - Hur blir Amiralitetsparken en levande del av stadslivet igen?
De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla.
Dess
betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för
maktuttryck
från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i
demonstrationer och
aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte
och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra
offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen,
fokus har
länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem.
I Karlskrona har länge stora delar av staden varit stängda för allmänheten på
grund av militären och det är också det militära som till stor del styrt
stadsbyggandet.
Växter och medborgarinflytande i staden : en studie av medborgarnas möjlighet att göra avtryck i det offentliga rummet med växter som uttrycksmaterial
Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.
Makroalger och deras användning som livsmedel och livsmedelstillsatser
Makroalger är ett annat ord för tång. Tång som livsmedel har traditionellt sett an-vänts i kustområden på flera platser i världen. I asiatiska länder har den använts länge och det är fortfarande där den används allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att använda sig av tång som livs-medel, men i övriga Europa har alger ändå mestadels använts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbättra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utsträckning är karragenan, alginat och agar.
Estetik: en del av samhällsplaneringen En studie av utvecklingen av Märsta centrum
Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling. Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi. Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.
Kejsarens nya kläder? : En analys av utformningen av och synen på Hantverksprogrammet textildesign, anställningsbarhet och arbetsplatsförlagt lärande i Gy11 utifrånSkolverkets respektive yrkeslärares perspektiv
Syftet med denna studie är att genom en dokumentanalys utröna hur Skolverket harutformat det nya Hantverksprogrammet, hur de har resonerat kring problem ochmöjligheter med APL, samt hur Skolverket definierar begreppet anställningsbarhet.Undersökningen omfattar även en intervjustudie för att få veta hur några av lärarna påhantverksprogrammet ställer sig till samma frågor och vi jämför slutligen Skolverketsoch lärarnas uppfattningar. Mycket skiljde sig i synen på den nya läroplanen, bådemellan vad Skolverket och skolorna ansåg men också mellan skolorna i sig. Den storaskillnaden vi hittade mellan skolorna var hur olika svårt de hade att få tag i kvalitativaAPL-platser till sina elever. Detta verkade ha att göra med hur skolorna låg geografiskt,dvs. om de låg i storstadsregionen eller de mindre städerna.
Bergåsa Station
Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på
Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under
utbildningens tredje år.
Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av
olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk
trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter
uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida
utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen,
kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.
Därefter undersöks hur Karlskrona kommun avser hantera platsens problem i
framtiden, och hur kommunen planerar att hantera problem på liknande platser i
staden. Den problematik som undersöks här liknar förutsättningarna i Bergåsa
med olika trafiksystem i konflikt.
?En fru är ett problem, två fruar är två problem? : synen på polygyni bland unga ogifta män i Gambia
Studien syftar till att undersöka attityderna kring polygyni bland unga ogifta män i Gambia. Kvalitativa enskilda intervjuer har utförts på män i landets stadsområden, och svaren har sedan analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar att polygyni har många negativa aspekter och inte alltid är frivilligt, ens för männen. Det indikerar även att traditionen håller på att avta i landets urbana delar. Attityderna förändras och polygyni anses, av många, vara ett problem mer än ett privilegium.
Platsens vara eller icke vara : En studie av de svenska kommunernas marknadsföringsstrategier
Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invånare att flytta dit. Vi tyckte det var spännande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lång tid tillbaka och idag är det många platser som har blivit föremål för marknadsföring. En av de mest framstående kampanjerna är ?I love NY? kampanjen.
Mellan här och där : en analys av stadens form ur ett gåendeperspektiv
Stadens form är en produkt av all tidigare stadsplanering. Ytmässigt har en stor del av våra städer vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, då funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer
vi ser på många platser idag. Resultatet av detta menar många är bilens dominans, segregation, glapp i stadsväven och barriärer som måste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förändra detta genom att låta innerstadens kvaliteter växa utåt och knyta an till resten av staden. Så kallade strategiska stråk ska bilda en
ryggradsstruktur med vars hjälp en nära och levande stad med ökad gång- och cykeltrafik kan växa fram.
Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade på
sin tid är nu förtätning och sammankoppling av stadsväven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.
Viktiga faktorer för säkerhet och tillgänglighet vid hästhantering ur rullstolsburna ryttares perspektiv
Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.
Det offentliga rummets möjligheter : en studie om hur Skarpnäcks offentliga miljö kan utvecklas för att främja den sociala hållbarheten i stadsdelen
Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.
Inspelade platser, berättade liv : En etnografisk studie om ljuddagbokens möjligheter som metod och berättelse
Den här uppsatsen undersöker vardagen genom dess läten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgångspunkter för intervjuer där informanterna har berättat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berättelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter från andra platser och tidpunkter iinformanternas liv.
Platsskapande i teori och praktik : en undersökning av sambanden mellan plats, skapandeprocess och mig som platsskapare
Jag har undersökt förhållandet mellan plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare. Platsskapande är ett centralt tema inom landskapsarkitekturen och väcker därför mitt intresse och viljan att bättre förstå hur skapandeprocessen går till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare består av tre delar med olika angreppssätt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del är ytterst personlig och rör i stor utsträckning mina känslor för och upplevelser av såväl plats som skapandeprocess.
Gestaltning av det offentliga rummet - Hur blir Amiralitetsparken en levande del av stadslivet igen?
De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla.
Dess
betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för
maktuttryck
från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i
demonstrationer och
aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte
och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra
offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen,
fokus har
länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem.
I Karlskrona har länge stora delar av staden varit stängda för allmänheten på
grund av militären och det är också det militära som till stor del styrt
stadsbyggandet.
Växter och medborgarinflytande i staden : en studie av medborgarnas möjlighet att göra avtryck i det offentliga rummet med växter som uttrycksmaterial
Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.
Makroalger och deras användning som livsmedel och livsmedelstillsatser
Makroalger är ett annat ord för tång. Tång som livsmedel har traditionellt sett an-vänts i kustområden på flera platser i världen. I asiatiska länder har den använts länge och det är fortfarande där den används allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att använda sig av tång som livs-medel, men i övriga Europa har alger ändå mestadels använts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbättra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utsträckning är karragenan, alginat och agar.
Estetik: en del av samhällsplaneringen En studie av utvecklingen av Märsta centrum
Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling. Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi. Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.
Kejsarens nya kläder? : En analys av utformningen av och synen på Hantverksprogrammet textildesign, anställningsbarhet och arbetsplatsförlagt lärande i Gy11 utifrånSkolverkets respektive yrkeslärares perspektiv
Syftet med denna studie är att genom en dokumentanalys utröna hur Skolverket harutformat det nya Hantverksprogrammet, hur de har resonerat kring problem ochmöjligheter med APL, samt hur Skolverket definierar begreppet anställningsbarhet.Undersökningen omfattar även en intervjustudie för att få veta hur några av lärarna påhantverksprogrammet ställer sig till samma frågor och vi jämför slutligen Skolverketsoch lärarnas uppfattningar. Mycket skiljde sig i synen på den nya läroplanen, bådemellan vad Skolverket och skolorna ansåg men också mellan skolorna i sig. Den storaskillnaden vi hittade mellan skolorna var hur olika svårt de hade att få tag i kvalitativaAPL-platser till sina elever. Detta verkade ha att göra med hur skolorna låg geografiskt,dvs. om de låg i storstadsregionen eller de mindre städerna.
Bergåsa Station
Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på
Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under
utbildningens tredje år.
Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av
olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk
trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter
uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida
utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen,
kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.
Därefter undersöks hur Karlskrona kommun avser hantera platsens problem i
framtiden, och hur kommunen planerar att hantera problem på liknande platser i
staden. Den problematik som undersöks här liknar förutsättningarna i Bergåsa
med olika trafiksystem i konflikt.
?En fru är ett problem, två fruar är två problem? : synen på polygyni bland unga ogifta män i Gambia
Studien syftar till att undersöka attityderna kring polygyni bland unga ogifta män i Gambia. Kvalitativa enskilda intervjuer har utförts på män i landets stadsområden, och svaren har sedan analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar att polygyni har många negativa aspekter och inte alltid är frivilligt, ens för männen. Det indikerar även att traditionen håller på att avta i landets urbana delar. Attityderna förändras och polygyni anses, av många, vara ett problem mer än ett privilegium.
Platsens vara eller icke vara : En studie av de svenska kommunernas marknadsföringsstrategier
Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invånare att flytta dit. Vi tyckte det var spännande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lång tid tillbaka och idag är det många platser som har blivit föremål för marknadsföring. En av de mest framstående kampanjerna är ?I love NY? kampanjen.
Mellan här och där : en analys av stadens form ur ett gåendeperspektiv
Stadens form är en produkt av all tidigare stadsplanering. Ytmässigt har en stor del av våra städer vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, då funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer
vi ser på många platser idag. Resultatet av detta menar många är bilens dominans, segregation, glapp i stadsväven och barriärer som måste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förändra detta genom att låta innerstadens kvaliteter växa utåt och knyta an till resten av staden. Så kallade strategiska stråk ska bilda en
ryggradsstruktur med vars hjälp en nära och levande stad med ökad gång- och cykeltrafik kan växa fram.
Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade på
sin tid är nu förtätning och sammankoppling av stadsväven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.