Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Den urbana situationen idag, med en majoritet av människor som bor och arbetar i städerna, sätter stor press på en välfungerande planeringsprocess. Denna uppsats undersöker hur konsultföretaget Urban Utveckling och Samhällsplanering AB kan utveckla sina analysverktyg när de utvärderar urbana områden då analyserna idag inte argumenterar för prioritering av särskilda åtgärder. Förslaget var att utveckla en prioriteringsprocess som skulle ta in viktiga aspekter av urban planering i beräkningarna, aspekter som skulle kunna påverka denna process. Baserat på intervjuer med lokala aktörer jämfördes sociala och ekonomiska aspekter med varandra och i relation till syftet för analysen, vilket var att området skulle förbättras både för fastighetsförvaltaren och för invånarna. Resultatet presenterade fem åtgärder som genom deras sociala påverkan ? kopplat till syftet för analysen ? borde anses mer aktuella än de övriga.

I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétävling om Nordhavn.För första gången i historien bor fler folk urbant än pålandsbygden. En av våra städers största utmaningarligger i att bevara och säkerställa den urbana rekreativamötesplatsen som skänker staden dess möten ochhar rekreationsvärde, utifrån ett social hållbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhällsansvar att se till att mötesplatsen hållstillgänglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehåller ett gestaltningsförslagtill tävlingen. Det innehåller även en diskussionomkring social hållbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. Här reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.

Genom våra allt mer tätt befolkade städer och genom det rådande teknologisamhället har vi skapat en ljudmiljö där tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. Trädgårdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men många av de skötselmetoder som används inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivåer.I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trädgårdar samt tillgången till naturens ljudlandskap presenteras värdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trädgårdsförvaltning där alternativa metoder används.Tillgången till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat främja återhämtning från stress, påverka ett naturområdes kvaliteter som t.ex. symbolvärden och kunskapsförmedling.Resultatet visar att det finns och används tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, gräsklippning efter häst, elgräsklippare, transportcyklar och betesdrift är några av dem.

There are mainly two ways to transform the design of an existing park. You could either make a replanning of the park, an act that changes the design and the plant material in one swoop. Or you could use the management to change the expression of the park. To be able to develop the parks with the help of management, some form of goal is needed, that can make the management of the park strive towards an expression for the whole park as well as its individual parts. Among the documented goals, for individual parks and park management, which exist in the municipalities today, there seems to be a weak link between the all-embracing goals and the management that is carried out in the parks.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, där de används för att försköna parker och torg runt om i vårt land. På många håll ser man dock bristande anläggningar, vilket gör att både upplevelsevärden och ekonomiska resurser går förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa långsiktigt hållbara perennplanteringar är idag otillräcklig och facklitteratur är mycket begränsad. Detta examensarbete har haft som mål att samla erfarenheter från ett antal verkliga exempel, där perenner har använts som ett centralt element med varierad framgång. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav två bostadsgårdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, från projektstart till färdig anläggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som är av avgörande betydelse för resultatet när man arbetar med perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten är komplex och att varje uppdrag är en unik situation. Några viktiga slutsatser för att nå ett långsiktigt hållbart resultat är en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om växtmaterialet och en pålitlig skötsel.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Peterhof och Drottningholm, två formella 16-1700-talsparker, i fråga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom båda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att båda var exempel på parker långt från sina ursprungliga inspirationskällor har också gjort jämförelsen intressant att genomföra. Min metod är att jämföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att på plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjälp av Anna-Maria Blennows Europas Trädgårdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de två parkerna.

Förslag på opera vid ÅrstafältetÅrsta Parkopera ligger placerad som en entré till Årstafältet. Promenaden fram till opera- byggnaden gestaltas som en park inspirerad av 1700-talets engelska parker, barockoperans storhetstid, och fortsätter genom operans två huvudbyggnader för att öppna sig mot det vidsträckta fältet..

SammanfattningDet här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper.För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt.Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats.

Det här är en studie i hur vi kan utveckla de små, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer användbara. Jag har studerat fyra små, centralt belägna, offentliga platser i Malmö. Två av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en låg grad av aktivitet förekommer på de andra två. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer på platserna, av hur offentliga platserna egentligen är och möjligheten för appropriation på platserna. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med låg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel på hur de små, urbana, offentliga platserna kan göras mer användbara.

En undersökning av användandet av klassicerande arkitektur i Köpenhamns maktrelaterade arkitektur i stadens offentliga, urbana rum..