I takt med de senaste decenniernas eskalerande globala urbanisering, har antalet människor som bosätter sig i urbana områden, ökat. Denna ökning har resulterat i att antalet samt storleken på dessa geografiska områden växt. Samtidigt har behovet av en förändring i den mänskliga samhällsutvecklingen uppstått, främst i dess konsumtion av naturresurser och de utsläpp denna bidrar till, med andra ord hållbar utveckling. För närvarande lever mer än hälften av jordens befolkning i urbana områden vilket medför att hållbara förändringar i dessa geografiska rum kan leda till globala förändringar. Ett tillvägagångssätt, att åstadkomma hållbar stadsutveckling, är genom planerade förändringar i urbana områdens utformning och funktion genom förtätning.

Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa.Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden?Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet..

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Genom att testa tre olika analysmetoder, och med hjälp av aktuell litteratur, studeras utvecklingspotentialen i det peri-urbana landskapet. I gränszonen mellan det urbana och det rurala finns ett landskap som känns igen genom dess industrier, shoppingcentrum och stora vägar. I dessa områden förkommer s.k. ickeplatser, som kan hittas mellan olika bebyggelseenklaver, på rivningstomter eller på f.d. parkeringar.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjänster kan användas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvärderas urbana ekosystemtjänster på ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostäder, från öppen jordbruksmark. Människan är beroende av jordens ekosystem och de tjänster de genererar, men människan har i allt snabbare takt och i högre grad påverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjänster är idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta är den intensiva urbaniseringen och därför är det viktigt att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid samhälls- och landskapsplanering.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

The urbanization of the world is increasing. How it affects bird populations have been well studied during the last decade, and comparisons between urban and non-urban habitats have been carried out. A common method for measuring habitat quality is to calculate the population density. This method is easy to use, but have been criticized during the last couple of years. In this study, data of population densities was compared with data on reproduction success.

Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affärsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta på områdena utbildning och affärsmodeller. Denna studie riktar sig mot området utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnäring och samtidigt öka städers ekologiska hållbarhet. Frågeställningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stärka och lyfta befintlig matproduktion i städer till en ny matnäring, vilka kunskaper som urbana jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnäringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar.

Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en v¨axande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anv¨andningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anv¨andningsomr°ade ¨ar ¨overvakning och spanningsuppdrag. Detta ¨ar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett l¨onsamt och milj¨ov¨anligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anv¨ander men ¨aven f¨or andra civila till¨ampningar som ¨ar av intresse f¨or elbolagoch andra industrier. Resultatet ¨ar ett autonomt v¨atgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobiln¨aten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en sp¨annviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en r¨ackvidd p°a 473 km.

Urbana områden är komplexa strukturer som styrs av många olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana områdena allt fler. Väldsbefolkningen växer och fler människor väljer att leva och bo i städer. Den pågående urbaniseringen innebär att det just nu bor över 3,5 miljarder människor i världens städer och samhällen, vilket även ställer krav på staden som hållbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna områden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa områden är just träden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).