Sökresultat:
446 Uppsatser om Urbana miljöer - Sida 12 av 30
Dags att omvĂ€rdera det urbana Ă„landskapet : en studie om hur RönneĂ„ kan Ă„terta sin position som ett identitetsskapande element i Ăngelholm
Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ăngelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ăngelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ăngelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.
Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan
Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.
Stadsmönster och kontinuerliga cykelstrÄk
Med utgÄngspunkt i att stads-, och infrastrukturplanering bör ses pÄ utifrÄn ett helhetsperspektiv för att uppnÄ mer hÄllbara urbana utvecklingar, undersöker denna uppsats om sÀrskilda stadsmönster kan associeras med mer effektiva cykelnÀt. CykelnÀten har studerats med hjÀlp av kontinuitetsanalyser som givit en detaljerad insikt i nÀtens egenskaper. De olika stadsmönstrena har visat sig ha viss betydelse för kontinuiteten i cykelnÀten pÄ lokal nivÄ dÀr de regelbundna traditionella stadsmönstrena visar nÄgot bÀttre förutsÀttningar för kontinuerliga nÀt. Samtidigt har flera andra pÄverkansfaktorer för cykelinfrastruktur som berör stadsmönster i ett regionalt perspektiv och gÀllande trafikbelastning identifierats som komplicerar ett sÄdant samband. Dessa sammanvÀgda har det regelbundna traditionella stadsmönstret ocksÄ visat sig mer utsatt vid höga trafikflöden och pÄ grund av den höga konkurrensen om utrymme, vara svÄrare att anpassa förbÀttringsÄtgÀrder till.
Megaevenemangets attraktivitet: en inventering av argument för vÀrdskap
Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar vÀrdnationer till att ansöka om vÀrdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen Àr fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgÄngar som antas för vÀrdnationerna visar sig oftast vara felaktiga dÄ kostnaderna underskattats och intÀkterna överskattats. Att vara vÀrd för sÄ stora megaevenemang krÀver stora förpliktelser frÄn bÄde offentliga och privata resurser under en lÄng tidsperiod. Ett vÀrdskap för fotbolls-VM kan ge vÀrdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förÀndra faktorer som underbygger detta.
Skateboard i staden : en studie av tre urbana platser
I takt med att vÄra storstÀder förtÀtas förvÀntas stadsrummen tillgodose ett allt större antal invÄnare och aktiviteter. En aktivitet som sedan 1970-talet utövats i de svenska stÀderna Àr skateboardÄkning. Aktiviteten har genom Ären emellertid ansetts vara problematisk, ofta pÄ grund av bristande förstÄelse frÄn planerare och vuxenvÀrlden. MÄlet med uppsatsen Àr att ge en ökad inblick och förstÄelse i den stundtals misstolkade skateboardkulturen, genom att skapa ett underlag som kan fungera som grund för fortsatta studier och diskussion. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka populÀra urbanmiljöer för skateboardÄkning med fokus pÄ deras utformning.
Osynliga grÀnser i det urbana rummet : En fallstudie över de tvÄ barriosen Poble Sec och El Raval i Barcelona
Uppsatsen behandlar ett urbant grÀnsomrÄde i Barcelona. Studien syftar till att visa att det Àven i det urbana rummet finns grÀnser. GrÀnser som inte Àr tydligt utstakade, men skapade i tidsrummet och formade av olika processer som lett fram till dagens situation. De utvalda omrÄdena för studien Àr barriosen Poble Sec och El Raval i stadens distrikt Sants Montjuïc respektive Ciutat Vella. De bÄda barriosen/kvarteren angrÀnsar till varandra, men skiljs ÀndÄ Ät av den stora avenyn Paral?lel.
V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid
De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina
ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed
p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt
att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har
flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.
Genomslag av PR-verktyg : En studie om pressmeddelanden och dess publicering i regional press
Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar vÀrdnationer till att ansöka om vÀrdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen Àr fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgÄngar som antas för vÀrdnationerna visar sig oftast vara felaktiga dÄ kostnaderna underskattats och intÀkterna överskattats. Att vara vÀrd för sÄ stora megaevenemang krÀver stora förpliktelser frÄn bÄde offentliga och privata resurser under en lÄng tidsperiod. Ett vÀrdskap för fotbolls-VM kan ge vÀrdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förÀndra faktorer som underbygger detta.
Mat utanför hemmet : HushÄllssammansÀttning och inkomst i urbana Kina
Kinas ekonomi och befolkning vÀxer och urbaniseringen ökar. MÀnniskorna i landet konsumerar varor och tjÀnster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utstrÀckning.Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushÄlls inkomst och sammansÀttning pÄverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH).För att svara pÄ syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats.Resultatet visade att inkomst och familjesammansÀttning bidrog till bÄde ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in dÄ hushÄllets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet lÄg i direkt anknytning till hur hushÄllets ekonomi sÄg ut. FamiljesammansÀttningen spelade in dÄ antal medlemmar, nÀrvaro av barn eller Àldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet.HushÄllets inkomst och sammansÀttning har enskilt och i samverkan en stor pÄverkan pÄ FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushÄll..
Secondhandapparnas dilemma: milj?hj?ltar eller konsumtionsdrivare. Analys av secondhandappars inverkan p? unga vuxna kvinnors konsumtion
This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action).
Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption.
Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.
Urban Building, Hornsbruksgatan : Urban AllmÀnning
En Urban AllmÀnning pÄ Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostÀder, T-bana och kontor .StrÀcker sig över en 150 m lÄng slits pÄ gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostÀder stÀllda ovanpÄ som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvÄningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det Àr den som Àr den urbana allmÀnningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad pÄ c:a 6 meter frÄn början av sockelvÄningen till slutet. DÀrför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra vÄningsplan i vÀstra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret.FrÄgor jag stÀllt mig under processen var: Vad Àr en bostad idag? Vad Àr ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier rÄder i omrÄdet?Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lÀgenheter i funkistyp.
En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling
Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.
GÄr det att planera för anpassning till förÀndringar i det urbana landskapet? - i sÄ fall, hur?
Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process.
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.
Framtida energiförsörjning till off-grid basstationer
Telekombranschen har de senaste decennierna upplevt en stark tillvÀxt, framförallt i urbana omrÄden och vÀstvÀrlden. Nu nÀr denna tillvÀxt Àven sker i utvecklingslÀnder och dess landsbygd, söks det efter nya sÀtt att försörja basstationer som ej Àr kopplade till elnÀtet med energi. Syftet med detta examensarbete Àr att studera och analysera framtida hÄllbara energilösningar för basstationer inom telekombranschen.Detta görs genom att kartlÀgga alternativ, analysera vilka hinder och möjligheter som finns samt undersöka vilka kompetenser som krÀvs för en vidare utveckling. Arbetet har framförallt baserats pÄ intervjuer av aktörer i telekombranschen samt litteraturstudier.Studien visar att de tekniker som i framtiden har störst potential att ersÀtta dieselgeneratorerna idag Àr solceller samt smÄskalig vindkraft. För att denna utveckling skall ske krÀvs det innovationer och nya sÀtt att implementera energisystem med basstationer.
Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.
I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.