Sökresultat:
369 Uppsatser om Urbana bomärken - Sida 11 av 25
RĂ€tten till den offentliga parken : En studie om Skinnarviksberget,offentlighet och konfliktfyllda rum
Syftet med denna uppsats Àr att studera rÀtten till det offentliga rummet och hur denna rÀtt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus lÀggs huvudsakligen pÄ denkonflikt som uppstÄtt mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar anvÀnder parken pÄ ett felaktigt sÀtt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt fÄr i form avbegrÀnsningar i rÀtten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del bestÄr av tjugo enkÀter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrÀdesvis med hjÀlp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv dÄ fokus lÀggs pÄ enskilda personers upplevelser och Äsikter om parken.
Multitorget :
This is a final project which makes up 20 credits at the Landscapearchitecture programme at SLU in Alnarp. The thesis is design based.
My final project is comprised two parts; of a competition entry for ? A New Square in the Centre of TĂ€by? as well as a theoretical study that derives from the competition proposal. The competiton itself was announced on March 1st 2007 with the final hand-in date on May 28th 2007.
The program of the competition asked for a flexible urban square that offers a diverse range of activities that can be used during both night and day, all year around. I became interested in the term ?mutlifunctionality? and I went on to use the subject as a base for my design approach.
Hotell : platsen för det nya urbana mötet
Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer pÄ att locka externa besökare utifrÄn, vilket förÀndrar dynamiken kring hur hotell ser pÄ sig sjÀlva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen anvÀnder sina publika utrymmen sÄsom lobby, bar och restaurang till att locka mer mÀnniskor utifrÄn och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ olika hotellkedjor i Stockholms lÀn. Det teoretiska ramverket bygger frÀmst pÄ Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men Àven kring teorier om hotellens pÄverkan pÄ stÀder, tjÀnstesamhÀllets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsÀttningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fÄtt nya möjligheter genom att kombinera deras tillgÄng till ytor och ny teknik.
Gated communities : En jÀmförelse av svensk, ungersk och amerikansk marknadföring
Uppsatsen behandlar ?gated community? ett kÀnt fenomen i mÄnga delar av vÀrlden och börjar Àven vÀxa fram i Sverige. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ begreppet ?gated community?. Mer specifikt undersöka och jÀmföra förhÄllandet mellan tre olika företags marknadsförings innehÄll med definitionen av gated community och teorierna som tas upp i arbetet.
PassivitetsrÀtten i skatteutredningar ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Urban Symbios : stadsbyggnadsstrategi för King i Helsingborg
Examensarbetet behandlar det s.k. KingomrÄdet i södra Helsingborg. PlanomrÄdet benÀmns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstÄnd till innerstaden pÄ ca i kilometer. OmrÄdet bestÄr idag frÀmst av bangÄrd och verksamheter av olika karaktÀr. Under en kommande 20-Ärsperiod kan stora förÀndringar förvÀntas ske i dessa delar av staden och det Àr i denna utveckling som arbetet tagit sin utgÄngspunkt.
Fastighetspaketering : ett etiskt försvarbart förfarande?
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Tre nyanser av grönt : En studie om mötet mellan konstbaserat lÀrande, natur och miljö
I den hÀr uppsatsen i Àmnet bildpedagogik förenas konst, natur och frÄgan om hÄllbar utveckling. Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att miljöfrÄgor Àr aktuella i vÄr tid. Barn som vÀxer upp idag lever frÀmst i urbana miljöer med liten naturkontakt. I uppsatsen beskrivs att naturkontakten tycks kunna ha betydelse för miljöengagemang. Genom intervjuer med forskare, konstnÀrer och lÀrare undersöks frÄgan om konstbaserat lÀrande tillsammans med fördjupad naturkontakt kan lyfta miljöfrÄgor.
Rural-urban arbetskraftsmigration i Kina : En studie om den flytande befolkningens villkor pÄ den urbana arbetsmarknaden
MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.
Urban odling - exemplet Varvsstaden i Malmö
Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar Àmnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med odling i staden. MÄlet med examensarbetet Àr att uppnÄ en större förstÄelse och kunskap inom detta Àmne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som Àr under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda pÄ hur nyckelpersoner i Malmö frÄn de tre kategorierna; politiker, tjÀnstemÀn samt brukare ser pÄ urban odling och dess möjligheter och begrÀnsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmÀnhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar pÄ att det finns mÄnga möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.
Ut i naturen! : behovet av anlagda ridleder med exempel frÄn sydöstra SkÄne
Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens.
De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga
delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden.
I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering.
Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.
Urbanitet i det gamla och nya Vilnius
I detta examensarbete analyseras ett förortsomrÄde respektive den gamla
stadskÀrnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgÄr bland annat att
tÀtheten i Gamla stan Àr ungefÀr dubbelt sÄ hög som i de bÄda modernistiska
förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier
ledtrÄdar till vad det Àr som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva
Àn andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som
grundar sig i en tredimensionell berÀkning av hur mÄnga procent av himlen man
ser frÄn varje given punkt i ett geografiskt omrÄde.
I examensarbetet presenteras en förtÀtningsstrategi som kan anvÀndas i
förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter bÄde i Vilnius och
internationellt.
Det handlar om detaljer : En bok om att bygga ett varumÀrke och att göra en första kollektion
Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MĂlet var att pĂ examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocksĂ vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vĂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.
Urban vindkraft i Liljeholmskajen
Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision Àr att öka elproduktionen av vindkraft frÄn ca 3 TWh/Är till 30 TWh/Är pÄ 10 Är vilket Àr en markant ökning. Detta medför installation av mÄnga vindkraftverk, bÄde i stora fria ytor men Àven i urbana miljöer. MÄnga delar av centrala Stockholm Àr under utveckling, dÀr vissa stadsdelar ligger mer strategiskt Àn andra och hÀr bör man utnyttja vindförhÄllandena maximalt.Rapportens syfte Àr att undersöka om förutsÀttningarna för installation av smÄskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsÀttningarna finns har elproduktionen för tvÄ vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i omrÄdet genomförts. Vidare har olika anvÀndningsomrÄden utretts.De undersökta modellerna har visat en Ärlig pÄ produktion pÄ 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivÄn som uppfattas ligger under den tillÄtna grÀnsen i stadsmiljö.
En fredad plats : om kyrkogÄrdens och begravningsplatsens roll nu och i framtiden
Idag pÄgÄr pÄ mÄnga stÀllen i landet en bortbyggnad av grönomrÄden i stÀder och tÀtorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer vÀxer. Dock finns det fredade ytor i vÄra stÀder ? kyrkogÄrdarna och begravningsplatserna. MÄlet med det hÀr arbetet Àr att, med avstamp i historien, ta reda pÄ vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i vÄra framtida samhÀllen.
Begravningsplatsen Àr en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det Àr en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och bÄde platsen och besökaren ska behandlas med respekt.
Det hÀr arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den anvÀnts.