Previous studies of stress and coping regarding urban bus drivers describe an unhealthy occupation in areas of psychological and physiological factors. In the present study a social constructionist approach was used to investigate Swedish urban bus drivers' constructs of stress and coping regarding passengers. Semi-structered interviews were performed with ten bus drivers, nine males and one female. The data was transcribed verbatim and analysed with the program QSR NUD*IST.Three main themes where found; passanger related context, coping strategies and promoting circumstances. The bus drivers' constructs describe passanger relations as part of a stressful work environment where successful coping is problematic..

This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013.The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area.The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as ?The new urban poverty?.By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results.

Urban operations is one of the most difficult challenges a modern army can be tasked with. These challenges have been studied in history and present with various perspectives, but rarely from a combat engineering point of view. The purpose of this thesis has been to study the urban capabilities of a Swedish combat engineer company by examining if it can perform similar combat engineering fieldwork that supported the basic capabilities mobility, defence and effect in Operation AL FAJR, Fallujah Iraq 2004. These are the capabilities a Swedish engineer company are primarily designed to support in urban operations.For example, the study of Operation AL FAJR has shown that fieldwork supported mobility with breaching minefields, obstacles, walls and doors. Defence by creating defensive positions and obstacles.

Alla vindkraftsetableringar föregås av en projekteringsfas där den tänkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstånd ska sökas och beviljas. Detta är en kostsam process som tar flera år och det är inte ovanligt att projekteringar läggs ner och en etablering uteblir, vilket även gör att projekteringen blir riskfylld. Målsättningen med detta arbete är att göra en förundersökning som utreder vilka förutsättningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlätta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgått ifrån en initial utvärdering som gjorts vid ett tidigare tillfälle och utöver detta har även frågor relevanta för en projektering ställts. För att kunna besvara frågorna har inom branschen vanligen använda metoder i största möjliga mån använts.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillväxtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har påverkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla är olika teorier om urban tillväxt. Undersökningen utgår ifrån fem kommuner med en översiktsplan från tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrån de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillväxt för att ge förståelse för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har påverkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar på en förändring över tid som pekar mot mer tillväxtorienterad planering..

By exploring different forms of urban cultivation and looking into future gains of sustainability, I want to focus on unconventional and perhaps necessary ways of building, living and making a living. This will be made through study of literature on the topic.Urban cultivation could be anything from a pot of basil in the kitchen window to a city farm. The core of the concept is that the food is produced where it is eaten, in or in direct vicinity to the city and that it is produced ecologically. There will be many benefits, ecological, economical and social.The world is at a turning point right now where consumption patterns and the industry processed food are questioned and it is important that the things we consume are genuineand authentic. We want food that is locally and ecologically produced; food that we can trust.

As the contemporary discourse surrounding urbanism is almost exclusively focusing on aspects of density and traditional urban qualities, it entrenches notions of what constitutes a proper city and countryside. But beyond this urban-rural dichotomy is another highly contemporary landscape. A territory usually mentioned as sprawl, peri-urban, wasteland, edge city, etc. Although its existence is due to mobilization, telecommunications, globalization and other phenomena of modern life, it is a landscape without an own name or place in public awareness.This thesis provides a case study of how to map and intervene in such a landscape, specifically along the border between Malmö and Burlöv municipalities in southern Sweden. Its structure is composed of a sequence of three parts:1 Spatial Conditions:Divided up in the sections Network, Fringe and Void.

Syftet med detta arbete har varit att se över möjligheterna för alternativa energikällor för Stall Bäckseda. Vidare är det tänkt att avsätta 200.000 kr för att realisera planerna under våren och sommaren 2005, detta har emellertid blivit uppskjutet. Vid arbetsgången har aktuella alternativ som är realiserbara i dagsläget både ekonomiskt och tekniskt tittats på. Stor vikt har lagts vid småskalig vindkraft och solvärme. Medelvindshastigheten i Bäckseda är enligt SMHI mellan 3 och 4 m/s på 10 meters höjd.

Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsättningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillägg till översiktsplaner, som uppstått i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över från plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar också ett förslag till tema-tiskt tillägg till Motala kommuns översiktsplan. Där prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras när vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgår en tillståndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger på egna tankar från utarbetandet av det tematiska tillägget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter från kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och från länsstyrelsen. Utifrån redovisade förutsättningar och analys av hur vindkraftens omgivningspåverkan kan komma att bedömas har riktlinjer har utarbetats.

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna när exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna när en vindkraftspark planeras??Vilken hänsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse väger tyngre och kan en sådan bedömning göras rättssäkert?Miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 kapitlet är de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt så är det dessa bestämmelser som är de bestämmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i anspråk för vindkraftsparker då båda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar på att riksintresset för energiutvinning av vindkraft väger tyngre än riksintresset för rennäringen.Ytterligare skydd finns i rennäringslagen från 1971 som dock mer skyddar mot upphävande av renskötselrätten och skyddar den enskilde samens rätt att bedriva renskötsel. Upphävandet av renskötseln kommer sällan på tal och i fallen med vindkraftsparker har ännu aldrig skett.

Previous research confirms that there is a major decline of pollinators worldwide. Investigations have mainly focused on pollination services in the agricultural landscapes and therefore, there is a lack of knowledge on the effects pollinators may have in urban environment. This paper examines the presence of honey bees in central parts of Stockholm, Sweden. The study presents what conditions, possibilities and motives there are behind the phenomenon of urban bee keeping. I found ten locations with beehives and a total of 18 hives within the delimited area. Nothing seems to indicate that conditions may limit the presence of honey bees.

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö´s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed.

The interest for wind power has increased in Sweden. Northern Sweden is especially interesting due to that a new wind resource map shows that there are areas in northern Sweden that have more potential for wind power than what have been known before. Therefore E.ON Vind is interested in finding out if, and where, there are suitable places for establishment of wind power in northern Sweden. The purpose of this master thesis is therefore to perform an inventory of northern Sweden for suitable places for wind power. The master thesis is performed at E.ON Vinds office at Vasagatan in Stockholm.

Idag är många städer belägna längs kusten och när städerna växer innebär det att stora ytor våtmark försvinner. Våtmarker i urban miljö kan genom rätt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal värdefulla ekosystemtjänster. Exempel på sådana ekosystemtjänster är vattenrening, omhändertagande av stormvatten, kvarhållande av näringsämnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlägga våtmarker i en urban miljö kan innebära ett värdefullt utbyte mellan människa och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med människans förväntningar på tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana våtmarker lågsiktigt ska restaureras och anläggas i stadsmiljö krävs det att de accepteras av stadens befolkning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter luftföroreringar har på lavar och grönalger som växer på lindar, genom att jämföra lavfloran i urban miljö och i landsbygdsmiljö. Mer specifikt var syftet att utreda hur avstånd till närmaste väg, trafikintensitet och trädets exponerade respektive icke-exponerade sida gentemot en väg påverkar lavfloran i urban miljö. 18 utvalda lavarter samt grönalger eftersöktes på 86 lindar i urban miljö och 37 i landsbygdsmiljö inom Norrköpings kommun. Resultaten visade att artantalet, samt förekomsten och täckningsgraden för flertalet lavar var större i landsbygdsmiljö jämfört med urban miljö. Kortare avstånd till närmaste väg och hög trafikintensitet hade negativ effekt på flertalet lavar.