More frequent and intensified rainfalls are expected to occur due to climate change in the nearfuture. This together with a higher proportion of paved areas increases the pressure on today?sstorm water systems (Risinger, 2014; Boverket, 2013; Stahre, 2006). Traditional storm watersystems (i.e. underground pipe systems) have during last decades started to be questioned(Olshammar & Baresel, 2012).

This Master thesis is performed at the request of the forest company Mellanskog and the local municipality of Borlänge in Sweden and aims to establish recreational adjusted forest management plan for the areas of Mellsta and Skräddarbacken in Borlänge. In all types of urban forestry it is very important that the management plan are accepted by the general public. To make sure that also these plans of future measures, pass in the public, interview studies have been performed in which the public wishes and interests have been examined and applied in the management plan. To make sure that future measures in the forest may be accepted by the public when the forest harvester enters the woods, it is very important that a well functional work of information has been made. The people living close by the forest shall have been informed a couple of weeks before the time of measures and it must also be good information available that explains what is to be done and why.

För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men även att söka förståelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anställda. I syftet ingår även att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anställda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar även ett köns- och åldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhållandet mellan individen och organisationen, samt jämlikhetsteori kring kön och ålder. Studien baseras på 14 intervjuer med anställda i en kommunal förvaltning.

Uganda är ett utvecklingsland i östra Afrika. Landet har närmare 36 miljoner invånare och populationen är den fjärde snabbaste växande i världen. Det är ett underutvecklat land som är hårt drabbat av fattigdom och HIV/AIDS. Jordbrukssektorn är en av landets viktigaste inkomstkällor och även den största arbetsgivaren. Jordbruket gynnas av klimatet och landets bördiga jordar, men är underutvecklat och saknar moderna jordbrukstekniker.

Forskningen om teorin gällande sambandsförhållandet socioekonomisk utveckling och demokrati, även kallad moderniseringsteorin, har pågått sedan slutet av 1950-talet och pågår än idag. Jag har gett mig in på att göra en egen studie av sambandsförhållandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta är ingen enkel uppgift då det är mycket svårt att bevisa att det är just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie där jag mäter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och demokrati, mätt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla länder som det finns tillgänglig data för. Som ett komplement till detta har jag även gjort en mindre fallstudie av Kuba som är ett avvikande fall från teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men är odemokratiskt styrt, frågan är varför?.

Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling. Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling..

Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

This thesis in social anthropology is based on interviews with four hunters from the middle of Sweden. It is about how the hunters get their traditional knowledge and how important it is to grow up and live in rural areas for the knowledge and understanding of hunting. The essay is also about the difference between the hunters from rural areas and the hunters from urban areas. It also examines how the rural hunters speak about the true and real hunter..

Markanvändningen påverkar förutsättningarna för en ytas energibalans och därmed lokalklimatet. Med kunskap om olika ytors klimatpåverkan kan åtgärder vidtas redan i stadsplaneringen, dock saknas tillgängliga verktyg anpassade till stadsplanerare. Den här studien syftar till: (1) att genom en lämplig fallstudie, skapa en grund för ett verktyg som uppskattar klimatpåverkan vid transformering av naturmark till urban mark, (2) att undersöka klimatpåverkan för den planerade markanvändningsförändringen i fallstudien och (3) att undersöka takvegetationens effekt på den planerade markanvändnings-förändringen i fallstudien.Första steget i metoden var att definiera systemgränserna och avgränsa omfattningen av rapporten. Årstafältet (Stockholm) valdes som fallstudieområde där det planeras en markanvändningsförändring från naturmark till urban mark. Rapportens innehåll avgränsas till: (1) den klimatpåverkan som har direkt koppling till ytans förändrade egenskaper p.g.a.

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer.

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.