Sökresultat:
1542 Uppsatser om Urban turism - Sida 21 av 103
En plats att minnas : om att involvera ungdomar i en skapandeprocess
This Master thesis is about how to involve young people in a creative process. The aim is to see what methods can be applied to make them reach the kind of knowledge they need to be able to contribute to the creation of a memorial place. Issues such as if a place that displays death has a right to exist in an urban environment or why young people should be involved in the creative process are brought up and discussed in this thesis.The memorial place that the young people contribute to is unique, in some sense, due to it not commemorating any special event or person. The purpose of the memorial is rather to serve the public when larger catastrophes occur or to serve individuals who do not have a grave they can visit to commemorate their loved ones. The idea is to place the memorial in an urban setting in the city of Borås.In this thesis the process that the young people participate in is reported in a form similar to a diary where the reader can follow the developments of the young participants, from how they gain knowledge to how they develop their ideas.
Urban Vindkraft : ett nytt element i bebyggd miljö?
This paper aims to explore the phenomenon urban wind energy, its visual effect on built environment and the factors that affect the opinion towards new elements in the city. A place study of the city Gävle serves as a complement to the theoretical part of the paper. The theoretical discussion opens with an account for the technical and economical conditions of urban wind energy. It presents the technical basics, different types of turbines and a discussion occurring wind related techniques in built environment. Today, the knowledge of how the wind moves and acts in the rural landscape is quite good.
Kommunens arbete med hållbarhet och mobilitet
Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle
betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien
utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som
framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt
ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier
Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har
använts som ett verktyg för
att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för
kommunen.
Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson
(trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget
ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som
Karlskrona kommun skulle kunna
använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande
mobilitetsstrategi.
Att styra bilanvändning mot en hållbar utveckling. Om geografiska livsvillkor kontra offentliga ingrepps betydelse för bilanvändning.
Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied.
Ett grönt möte mellan eklandskapet och en ny stadsdel i Linköping :
The purpose of this essay is to analyze and show possibilities how a city can grow into the scenery of a oak dominated landscape and how this encounter can add values to the city.
The city in focus is Linköping, a city that is approaching one of Sweden?s largest oak dominated cultural landscapes. To this landscape high ecological and cultural values are connected. The recreational values are also of importance especially because of its urban location also because the city is mainly surrounded by flat agricultural land.
Festivalturismens inverkan på destination och attraktion : En studie kring Storsjöyrans påverkan på Östersund
This essay will examine in which way festival tourism can affect the physical location of a festival and to operationalize this we implemented a case study of the music festival Storsjöyran. Storsjöyran is a Swedish music festival held annually in the city of Östersund and since the festival, with the accompanying festival week, attract up to 300 000 visitors annually, we wanted to see what impact the festival contributed to from a development perspective of the destination. The method for gathering data has consisted of both qualitative and quantitative approaches and the data was collected via interviews and questionnaires. We also presented various theories about festival tourism and destination development, as well as previous research on urban festivals. The conclusion is that Storsjöyran contributes to a variety of factors which can help Östersund to a destination development and increased tourism.
Trender i upplevelseindustrin; Hur de uppkommer samt vilken effekt de har på turismutvecklingen
Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur trender i turismindustrin uppkommer samt vilka drivkrafter det är som styr huruvida trender får stark genomslagskraft eller ej.Inom turismindustrin, liksom i andra näringar, kan vi finna trender. Dessa trender styr utvecklingen av turismen, samtidigt som de till stor del även styr konsumtionsbeteende. Genom att vara medveten om vilka drivkrafter i samhället det är som styr utvecklingen av trender skapas även en möjlighet att förutspå hur turismutvecklingen möjligtvis kan komma att se ut på lång sikt och därmed skapa sig ett försprång i egenskap av turismutvecklare, alternativt vara i framkant och leda utvecklingen.Tidigare forskning är framför allt på engelska och till största del endast tillgänglig via artikeldatabaser. Jag hoppas därmed kunna frigöra kunskapskapital så att det blir tillgängligt för allmänheten. Teorin visar att de drivkrafter som ger upphov till och styr utvecklingen av trender är teknologi, demografi, politisk situation, ekonomi, miljömedvetenhet, och sociologiska faktorer.Intervjuobjekten är subjektivt handplockade genom stratifierat urval.
Gemenskap i kris: En studie av socialt kapital och krisberedskap i G?teborg
This thesis explores how the city of Gothenburg integrates and use social capital, defined through factors such as trust and cooperative networks, in its crisis preparedness strategies and how this can enhance the city's collective resilience. The study aims to contribute to the understanding of how social capital can be leveraged to strengthen crisis management and resilience in urban environments. The research analyzes existing quantitative data from the SOM-Institute regarding residents perceptions and self-reported preparedness actions and reviews Gothenburg's official civil defense plan for 2024?2027. By examining various aspects of social capital, including levels of trust and cooperative networks across different city districts and age groups, the analysis focuses on how social bonds and community contexts are considered in planning for handling and recovering from potential crises.
Användning av barrträd i urban miljö : möjligheter och begränsningar
Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang?
Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.
Stadens struktur och pendlande miljöpåverkan : En kvantitativ studie om betydelsen av stadens fysiska och sociala struktur för miljöpåverkan i vardagsresor
Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.
När tippen blir toppen -En studie om soptippars omvandling : Hur blir de en tillgång och för vem?
A high degree of urbanization with growing cities has raised a need of transforming closed landfill sites for giving them new uses. This study aims to investigate how old landfills can be re-used, what has lead to the new uses, and for what and whom the transformed site will be an asset. The method used is a case study of four different landfills in Stockholm county, Sweden. The case study is analyzed in the light of former studies regarding re-use of degraded urban areas, so called brownfields, and in particular studies and reports of landfill re-use. The result indicates that old landfill sites is identified as an area with possible values if transformed properly, in the case study area especially as green structure and recreation areas.
Tillväxthinder för skogsturismföretagare : en studie av skogsturismföretag i Jämtlands län
Skogen både är och har varit en av Sveriges viktigaste näringar. Från ved och träkol, skogsbete och tjärbränning har dess användning växlat genom tiderna men betydelsen har alltid stått sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell skogsindustri fler möjligheter i skogen, nämligen turism. Turismen har de senaste årtiondena ökat och tros fortsätta öka. En viktig del av turismen är naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i skogen.
Det enskilda trädet som meningsbärare : erfarenheter av två trädplanteringsprojekt i Helsingborg
Individual trees can act as carriers of meaning. When a person attributes deep meanings to a specific tree, a relationship between the person and the tree is created. To avoid conflicts between users and planners, increased awareness is required of how important individual trees may be to a person. The objective of this study was to elucidate persons? relationships with individual urban trees.
Meningsfulla turistupplevelser: en studie av erfarenheter berättade av människor i "den kreativa klassen"
Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.
Hållbar turism i charterparadiset : en studie av Sharm el Sheikh
Denna studie syftar till, ur ett hållbarhetsperspektiv, att ge en djupare förståelse för hur turismen har påverkat destinationen Sharm el Sheikh i Egypten. Studiens resultat visar att destinationen Sharm el Sheikh har påverkats i stor omfattning av turismen, inom den socio- kulturella sektorn, den ekonomiska sektorn och miljösektorn, samtliga av de tre områden som enligt FN är definitionen av hållbar turism.Inom den socio- kulturella sektorn finns det flera problem; den bakomliggande orsaken till många av dessa problem är att ursprungsbefolkningen känner sig förbisedda och inte har getts möjlighet till att påverka utvecklingen av destinationen i en önskvärd omfattning. Den positiva påverkan turismen har haft på den socio- kulturella sektorn är en ökad förståelse för den lokala kulturen.Den största negativa effekten på den ekonomiska sektorn, av turismen på Sharm el Sheikh, har visat sig vara att 97 procent av intäkterna försvinner ut ur destinationen genom ett så kallat läckage. Detta beror främst på att det är utländska ägare av hotellen och all-inclusive anläggningarna. Den egyptiska staten har försökt att minska detta läckage genom att införa en lag som säger att en egyptier måste äga minst 49 procent av företaget, detta tycks dock inte ha gett önskat effekt utan istället har vissa egyptier agerat som målvakter mot en fast ersättning istället för ägandeskap i företagen.De miljömässiga problemen som turismen orsakat i Sharm el Sheikh är också flera.