Sökresultat:
10545 Uppsatser om Urban space analysis - Sida 44 av 703
Buller : Hur planeras en bullerfri stad?
Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.
Planeringsprocessen : Vilka metoder finns att använda som planerare för att uppnå en god stad? En undersökning av det prisade projektet, ?Making space in Dalston?
Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess.
Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar
i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen.
För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig
beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.
From industrial past to sustainable future : Arboretum Lövholmen; generating trees for a greener future
Old industrial sites bear witness of the unsustainable industrial developments in the past. Today many of them stand abandoned and empty, old structures lacking function in our present society.
We have in this thesis participated in a visionary student competition arranged by IFLA, International Federation of Landscape Architecture by developing a proposal based on a vision of how Stockholm can stimulate a greener development. We have done this by turning an unsustainable industrial site in the city into an ecological node; Arboretum Lövholmen.
Our aim is to develop an entry for IFLA?s visionary student competition by creating a new sustainable design for the industrial area of Lövholmen in Stockholm. We have worked with the following research questions: How can we create a visionary design proposal for Lövholmen that promotes sustainable development with the help of ecological design? How can the competition format be a design tool? How can the working process developing a competition entry progress?
The competition demands have shaped our working process and functioned as a platform for the structure of this thesis.
Space Modern : Uppsala konsthall
Med en stor central hall på över fyra våningar skiljer sig byggnaden från det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongväggar och massiva skala inte bara plats åt konsten, utan förstärker den också. Det diffusa ljuset från takfönstret ger en sakral stämning och hallen kan hålla allt från en enskild tavla till enorma statyer, men också filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utställningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till föreläsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen. Byggnaden är också mer än bara en konsthall för Uppsala och årummet.
Utveckling av barnvagn
After contacting the company Elite Group Sverige AB, who sells strollers under the brand Crescent Baby, it was determined that the project group were to develop a three wheeled stroller which was going to be Crescents first own developed stroller. Only the frame of the stroller was considered within the demarcation of this project however care was taken to the placement of the carry-cot and the wheels etc. Crescent Baby wished for the frame would be smaller than the competitor Urban Jungle, that the frame would have at least three unique selling points and that the number of unique parts was to be minimized. The work began with information seeking regarding strollers, competitors, independent tests, European standards and consumer interviews. After that a number of concepts were developed and past to Crescent.
Rothenburgsort : en urban trädgårdsstad
Stadsförnyelse i innerstadsnära läge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg..
Snabbt, säkert eller skönt? : Cyklisters preferenser i trafiken
Since the late 50th century, the automobile has been normative in the Swedish society (Lundin 2008). This has led to an urban environment deeply characterized by the motor vehicle and its necessities, while other means of transportation, such as train and bicycle, have been ignored and put aside. However, over the past decades, a new trend has been seen in urban planning as a consequence of the increasing knowledge of the negative qualities caused by the car. As a result, the bicycle is seen as a conceivable transport mode.This thesis examines cycling on four issues:- Why is there a need of more cyclists? - How can the total number of cyclists as well as the number of satisfied cyclists increase? - Which factors affect the choice of transport mode? - Which factors affect the choice of route?The first two questions are discussed from a literature study that was conducted at the beginning of the thesis.
Den farliga pojken och den utsatta flickan - En kvalitativ inneh?llsanalys om hur flickor och pojkar framst?lls i beslut enligt 3 ? LVU
Already during the 90s, research showed that girls and boys are presented in different ways in judgments according to ? 3 LVU. While sexuality was given a large space in the girls' judgments, it was barely mentioned in the boys'. This study aims to investigate how the legal genders boy and girl are presented in judgments made according to ? 3 LVU during 2023.
Community Supported Agriculture (CSA) - en väg mot ökad uthållighet? : en studie av Ramsjö gård
Over the past one hundred years, there has been an increasing globalization and
industrialization of the food systems. As a result, the distance between the production and the consumption of food has increased, both in time and space and in the minds of
people. There is also an increasing concern for the environmental effects of industrial
farming and the long distance transportation of food.
Sustainable agriculture and efforts to build more sustainable food systems has emerged in
opposition to the global food market. The definitions of sustainability usually include
environmental, social and economical aspects. To build more localized food systems is
seen as one way towards increased sustainability.
Botaniska trädgårdar : en källa till inspiration och kunskap för träd i urban miljö?
Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att våra stadsträd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behålla våra städer gröna behöver vi dels en större mångfald av träd men även uppslag på nya och bättre anpassade arter. Syftet med detta arbete är att undersöka hur botaniska trädgårdar kan fungera som en källa till kunskap och erfarenhet för att utveckla trädanvändningen i urbana miljöer.
För att kunna svara på frågan valde vi att undersöka tre botaniska trädgårdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingått i studien.
Dagvattendammars reningseffekt : påverkande faktorer och metodik för statistisk modellering
Storm water is defined as runoff from precipitation such as rain or snow. It is collected in sewage disposal systems and since it mainly originates from urban areas it can contain high levels of heavy metals, nutrients and oil etc. Polluted storm water is currently treated by different methods such as wet ponds, constructed wetlands and filter strips. This study investigates these methods, which in earlier studies have shown to give varying results regarding their treatment efficiency.This thesis has been written on commission of SWECO VIAK and was aimed at studying those parameters that may affect the treatment efficiency of nutrients and heavy metals in storm water treatment facilities (STF:s). Through literature studies the dominating treatment processes in ponds and wetlands were examined.
Attraktiva och säkra samspelsytor : en gestaltningsidé för Nygatan i Eskilstuna
Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva städer med plats för stadsliv och möten måste man effektivisera användningen av gatan, eftersom när alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats.
När alla trafikslag delar på samma utrymme måste bilisterna sänka hastigheten för att skapa en trygg, säker och attraktiv miljö för fotgängare och cyklister. Det är i detta sammanhang som det engelska uttrycket ?Shared space? har sitt ursprung.
Biologisk mångfald i Bo01 och Norra Djurgårdsstaden : en undersökning av möjligheten att främja biodiversitet genom metoden grönytefaktor
Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang.
Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet.
Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska
förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter.
I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en
urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor.
En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.
Dragare, täckningsgrader och önskelådor : systematisering och råd för grönplanearbete
We came in contact with the project "Grönplan Danderyd" that aims to create a
green structure plan for a municipality of Stockholm called Danderyds kommun. Our
thesis is a part of this project and makes it's contribution through the gathering and
systematization of the knowledge of the functions of an urban green structure. It also
makes a contribution through suggesting how this knowledge can be applied during
the construction of an urban green structure plan.
We found that "Stadens parker och natur", published by the Swedish National board
of Housing, Building and Planning, was a recurrent source of information in the
green structure plans that we studied. We saw a need of complementary additions
and updates to the rather old report and found literature that adds the developments
of the last decade.
First of all we have chosen to make themes based on the functions of a green
structure that were presented by 'Stadens parker och natur'. The themes we suggest
that a greenplanning document manage are: Recreation, Pedagogies and Heath,
Biological Diversity, Green structure in the History of Building Cities, Cultural
Identity, the Health of the City, Biological Technology in the Municipality and Use
and the Users.
We found good examples of how to handle these themes in documents that handle
greenstructure planning from the municipalities of Göteborg, Strängnäs, Eskilstuna,
Malmö, Lund, Västerås and Uppsala.
Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender - en fallstudie av Kungsbacka
Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det
går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka
har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till
kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda
villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att
beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in
på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om
Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora
köpcentrum och utbredda städer.