Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied.

The purpose of this essay is to analyze and show possibilities how a city can grow into the scenery of a oak dominated landscape and how this encounter can add values to the city. The city in focus is Linköping, a city that is approaching one of Sweden?s largest oak dominated cultural landscapes. To this landscape high ecological and cultural values are connected. The recreational values are also of importance especially because of its urban location also because the city is mainly surrounded by flat agricultural land.

Transfer pricing has attracted considerable interest among tax authorities in recent years. One of the reasons for this is that various countries have now begun to protect their own tax bases to a greater extent than they did in the past. Sweden has introduced a law on the documentation on the grounds that the tax office to review the pricing of transactions that occur within multinational corporations. The purpose of the law is that companies should apply a transfer pricing that meet arm's length principle, which means that internal pricing reflects market prices. The EU Commission has, together with the EU member states formed a Forum, the EU Joint Transfer Pricing Forum (JTPF), since cross-border trade within groups constitute a threat to the internal market. The Forum has drawn up a code of conduct which includes a model of documentation.

Då statistik visar på att medelpriset i Norrbottens län för en kubikmeter skog är avsevärt mycket lägre än motsvarande kubikmeter skog i länen kring Mälaren har undersökningens syfte varit att jämföra köp av skogsfastigheter som genomförts av privatpersoner under åren 2003 till våren 2006 i de ovanstående länen. Tyngdpunkten har lagts på att ge läsaren en helhetsbild över skogsägares personliga uppfattningar om pris, tillvägagångssätt vid förvärv, värdering av olika icke-monetära och monetära värden samt deras uppfattning om framtida prisutveckling för skog och mark. Liknande undersökningar har tidigare gjorts i Sverige men ingen av dessa har studerat två så väsentligt skilda geografiska områden. Metoden för datainsamling har bestått av en enkätundersökning via telefonintervjuer med 40 stycken skogsägare vilka samtliga förvärvat en fastighet under den valda perioden. Svaren på enkäterna har sedan sammanställts och analyserats varvid ett rad intressanta resultat har uppnåtts.

Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut..

This essay will examine in which way festival tourism can affect the physical location of a festival and to operationalize this we implemented a case study of the music festival Storsjöyran. Storsjöyran is a Swedish music festival held annually in the city of Östersund and since the festival, with the accompanying festival week, attract up to 300 000 visitors annually, we wanted to see what impact the festival contributed to from a development perspective of the destination. The method for gathering data has consisted of both qualitative and quantitative approaches and the data was collected via interviews and questionnaires. We also presented various theories about festival tourism and destination development, as well as previous research on urban festivals. The conclusion is that Storsjöyran contributes to a variety of factors which can help Östersund to a destination development and increased tourism.

Denna uppsats behandlar skogsföretagens inventeringsrutiner och datakvalitens betydelse för den kortsiktiga planeringen. I arbetet framgår det också vilka konsekvenser och följdeffekter som felaktiga indata till beräkningsrutinerna kan ge. Värdföretag för arbetet har varit AssiDomän skog AB, Lycksele. I arbetet jämförs kvaliten på indata till de operativa planeringsrutinema. Jämförelsen görs mellan beståndsdata från det egna indelningsregistret (IND) och data som insamlats vid en fältinventering av objektet.

This thesis explores how the city of Gothenburg integrates and use social capital, defined through factors such as trust and cooperative networks, in its crisis preparedness strategies and how this can enhance the city's collective resilience. The study aims to contribute to the understanding of how social capital can be leveraged to strengthen crisis management and resilience in urban environments. The research analyzes existing quantitative data from the SOM-Institute regarding residents perceptions and self-reported preparedness actions and reviews Gothenburg's official civil defense plan for 2024?2027. By examining various aspects of social capital, including levels of trust and cooperative networks across different city districts and age groups, the analysis focuses on how social bonds and community contexts are considered in planning for handling and recovering from potential crises.

Today Holmen Skog finds and selects suitable thinning stands using data on upper height and basal area. These figures are often based on basic forest data that has been updated with the help of growth prediction models. The problem is that these figures are not always correct. The aim of this study was to investigate if a combination of data from a profiling laser and a digital camera for low elevation photography, can be used for collecting data on number of stems per ha, tree species mixture as well as basal area weighted mean height and upper height for stands. The possibility to use these data to assess the need for thinning cutting was also investigated.Laser data and aerial photographs were collected from a helicopter operating at an approximate height of 100 meters.

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?  Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna.

Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påverkan i den sydöstra delen och minst i den västra delen närmast fjällkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper är fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har också syftat till att visa om storleken på skogsområden med sammanhängande opåverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns någon trend från sydöst till väst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjälp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar från Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

A high degree of urbanization with growing cities has raised a need of transforming closed landfill sites for giving them new uses. This study aims to investigate how old landfills can be re-used, what has lead to the new uses, and for what and whom the transformed site will be an asset. The method used is a case study of four different landfills in Stockholm county, Sweden. The case study is analyzed in the light of former studies regarding re-use of degraded urban areas, so called brownfields, and in particular studies and reports of landfill re-use. The result indicates that old landfill sites is identified as an area with possible values if transformed properly, in the case study area especially as green structure and recreation areas.

Naturens betydelse för människan är stor och den tätortsnära skogen utgör en viktig plats i den växande urbana befolkningens närhet. Ungefär två kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tätortsnära område som nyttjas av allt från motionärer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den här studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose så många intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av områdets intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom området utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.