Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat.Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression.Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen.

The purpose of the thesis is to investigate and analyze how three different actors linked to the urban transformation in the city of Kiruna, in this case LKAB, the Municipality of Kiruna and the County Administrative Board of Norrbotten, believe that the identity of a historical monument that is marked cultural heritage is affected by future relocation. The second part of the study is to investigate the impact the building might have on the city in the future. This study is based on the relocation of Hjalmar Lundbohmsgården.The study is based on a qualitative approach in which five informants from the three actors were interviewed. The interviews have been analyzed through thematic analysis, where a combination of theoretical thematic analysis and empirical thematic analysis was used. The result shows that the new location of Hjalmar Lundbohmsgården is preferred to be in a suitable context close to other cultural buildings. All informants agree that accessibility is a fundamental element in, which a synergistic effect is an increase in visitor numbers.

Everyday life mobility of elderly people ? opportunities, restrictions and sustainable urban visions aim to examine and describe elderly people?s movement patterns, their opportunities and restrictions of reaching high mobility and accessibility, and their attitude towards various sustainable urban visions. This paper is based on an approach of time-space geography as it covers the topic of movements in time-space, explained and developed using the concepts of mobility and accessibility. To examine elderly people?s attitude towards sustainable urban visions, this paper also takes approach on theories such as New Urbanism, mixed-use and the compact city.The method used in the study is an interweaving of a time geographic diary and qualitative interviews, where the respondents are six retired people between 68 and 77 years old living in Gothenburg city.

The purpose of this study was to analyze and develop a workflow for assessing and representing the value of ecosystems to professionals involved in municipal planning. A thorough literature review was conducted and supplemented by interviews and observations. Frameworks for ecosystem service assessments were analyzed and combined with methods in urban planning in order to assess social and ecological conditions. A workflow was set up and methods were evaluated by applying them to a case study in the area Åstråket in Uppsala. Experience from the case study was compiled in order to improve the workflow.Complex assessments were identified and simplified for the method to be useful for practitioners.

Löberöds gods beläget i sydvästra Skåne är ett slott med månghundraåriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna från Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet är en förundran över det ståtliga godset som både innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trädgårdarna och parker.I den närmast tillgängliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastående?. Ingenstans fanns det att läsa om parken eller trädgårdarnas utformning.

Vertical village är ett tätt kvarter på östermalm med sammanlänkande trappor och gator som tar dig upp i stadsrummet,en förlängning av staden upp över takåsarna med vidsträckt utsikt. Längs din väg upp mellan gator och gränder nns livoch rörelse. För att skapa denna o-entlighet krävs en öppen byggnad med god förankring till marknivån men istället förett traditionellt kvarter med o-entlig verksamhet i markplan valde jag att lyfta det o-entliga rummet över takåsarna medutblick över staden. Detta skulle bli ett o-entligt rum på Östermalm som man söker sig till på samma sätt som observatorielundeneller söders höjder.I mitt projekt har jag valt att arbeta med två skalor, den mindre som blir det o-entliga stadsrummet medan bostäder ochkontor ger byggnaden sin höjd. Sett från staden ska byggnaden upplevas som en upphöjd fortsättning av gatan med enmindre skala som på ett spännande sätt bjuder in till detta stadsliv.

Denna uppsats behandlar precisionsgranaten XM982 Excalibur. Syftet med arbetet var att öka kunskapen inom Försvarsmakten avseende Excalibur inför ett nyttjande av granaten i krig och konflikter.Syftet var också att definiera faktorer som är viktiga att tänka på vid nyttjandet av Excalibur i krig och konflikter.Frågeställning jag ställde upp för detta arbete är: Hur kan XM982 Excalibur användas i krig och konflikter?För att kunna svara på frågeställningen så besvarades tre olika delfrågor.De tre delfrågorna är:Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från industrin?Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från Försvarsmakten?Vilka faktorer framkommer genom information från nyttjandet av Excalibur av USA i Irak?  Metoden som användes var litteraturstudier samt intervjuer av personer som arbetat med utveckling av granaten. Varje frågeställning avslutas med en diskussion där de olika faktorerna som framkommit diskuteras. Efter att ha diskuterat de tre olika frågorna avslutas arbetet med en sammanfattande diskussion.I resultaten från avhandlingen framkom att Excalibur är en väldigt teknisk artillerigranat med mycket bra egenskaper för att kunna underlätta för markförbanden, främst i strid i urban terräng..

För att få nöjda gäster eller kunder är det för företag och verksamheter viktigt att arbeta med upplevelser. Speciellt gäller det för verksamheter med tjänstebaserade produkter. I denna explorativa studie undersöks om måltidsmiljön, i ett tjänstebaserat företag, kan påverka helhetssynen av företaget. I undersökningen genomfördes en förändring på måltidmiljön, mellan två olika grupper. Undersökningen tillämpades på konferensanläggningen Krinova Science Park, Kristianstad.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i våra allt tätare städer? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhållande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevärden för stadsmänniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera också den täta stadens småskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvävda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrån relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet är att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulär som bättre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och småskaligare grönt nätverk också inne i den täta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas därefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för området Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Riksintresset för kulturmiljövården syftar till att så långt som möjligt skydda mot påverkan av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövården, hävdar att grönstrukturen inom och i närheten av tätorter särskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis på bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna är något som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa områden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövården.

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med många olika intryck som tröttar ut oss. Därför är det viktigt att det finns platser i staden där man kan ta det lugnt och återhämta sig. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hänseende.För att finna svar på dessa frågor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering påverkar hur människor beter sig på platsen. Andra teorier är att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan på människors hälsa och att naturen kan stimulera återhämtning.Platserna inventerades därefter med hänsyn till deras rumslighet, klimatförhållanden, möblering, växtmaterial och ljudpåverkan, även aktiviteter som fanns på platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgångspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrån analysen är att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

Kvarteret Tjället, vid Stadshagens tunnelbanestation. Där tunnelbaneuppgången möter den kuperade marken föreslås bostäder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lägenheter, och enligt kommunen är det i princip klart att det handlar om bostadsrätter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslår detta projekt att tomten upplåts till ett blandat boende.Två punkthus som inrymmer 109 lägenheter, blir bostäder åt seniorer och studenter. Två grupper som lätt slås ut från den i Stockholm mycket hårda marknaden för boende.