Sökresultat:
1309 Uppsatser om Urban odling - Sida 35 av 88
Gestaltning av stadens utemiljöer - Naturlikt kontra formellt & abstrakt :
In the increasing urban environments and the
modern societies demands for sustainability
there is a challange in planning cities with a
balance between density and a satisfying access
of recreational environments. For attractive cities
these environments need to be designed to fit
every inhabitants? demands and opinions in some
way. Increased knowledge and understanding
is therefore needed about how different design
styles in landscape architecture affect people
and the cities. In this bachelor thesis benefits
and disadvantages as well as the experience
and impact of two fundamental design styles
i discussed; naturalistic and formal/abstract
design.
Tätortsnära skogsbruksplan i Borås stad
This report is part of an Bachelor of Science work in forestry, conducted for the community of Borås, Sweden. In order to create a forest management plan for the area of Hestra, a survey was conducted. People living in the area were given the opportunity to reply to the survey. The questions in the survey are both personal and forestry-related. The aim is to reach out to the different categories of people when it comes to age, living and the different aspects of visiting the woods.
Naturlik förplantering i en urban skala, för ett långsiktigt dynamiskt Science Village Scandinavia : prototyper för skogslika vegetationsridåer som koncept för ett förbättrat mikroklimat, placemaking och ansvarsfull resurshantering enligt Cradle to Cradle
I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village
Scandinavia (SVS). Stora avstånd mellan viktiga noder i området ses tillsammans med hårda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvärt under den långa exploateringstiden. På uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation på platsen.
Ett koncept, där smala vegetationsridåer planteras längs de framtida rörelsestråken i SVS, föreslås i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hållbarhetsambitioner uttrycker konceptet även målet att presentera möjligheter för att använda avlägsnat
växtmaterial som en resurs.
Hur kan ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvägagångssättet, förena värden såsom vindskydd, rekreationsvärden och ett ekonomiskt resursuttag, både tidigt och på lång sikt?
En kunskapssammanställning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhåller sig till smalare ridåplanteringar, ett upplevelsemässigt perspektiv,
ett tidsperspektiv samt ett växtmateriellt resursuttag.
FÖRVÅNANDE KAPABEL - kroppslighet och rumslighet i fem kvinnors erfarenheter av parkour
The urban physical practice of parkour can be described as male dominated. In thispaper, however, I choose to focus on women participating in the sport. My materialconsist of interviews with five Swedish women who regularly perform parkour.Through the phenomenology of Simone de Beauvoir, Iris Marion Young and SaraAhmed, I analyze the women?s relationship to the body and (public) space. Myconclusion is that engaging in parkour has changed the way the women understandtheir own corporeality, from an ?I cannot? to an ?I can?.
När tågen slutat gå : förvandling av övergiven räls till publikt promenad- och parkstråk
Abandoned and unused railway structures often possess
great potential if they are reclaimed and reused for new
purposes. The thesis focuses on the global trend of
restoring and revitalizing these areas, converting them
into park areas, rail trails and green corridors in the city
landscape, while preserving their ecological, social, esthetic and historic values.
These rail areas were often abandoned when industries
moved out from the cities, either to industrial areas or
abroad. The use of railways for transporting industrial
goods was also replaced to a large extent my motorized
road vehicles in the mid 20th century, leaving the rails
under-utilized. Because of their location and intrinsic
values, they can be reused for important functions, such
as green areas in the city environment, providing space for
recreational activities and exercise and social meetings and
interactions.
I have closely investigated the three park areas High Line in New York, Promenade Plantée in Paris and Schöneberger
Südgelände in Berlin, which have all gone through this
transformation in recent years. I have summarized my
conclusions in three key concepts to consider: design for
social values, preserve the architectural history, and leave
room for future evolution.
The final part of my work is a design program for an
abandoned railways area in Stockholm: Eriksdal railway
area.
Rörflen : Applicering av odlingsteknik på rörflen: Från Norrland till Sydsverige
Ett hårt pressat lantbruk som med ökad prispress från utlandet och sjunkande lönsamhet kämpar för att finnas kvar. Bioenergin är ett helt nytt område som öppnat sig och erbjuder nya inkomstkällor och grödor till det svenska lantbruket.Att energipriserna ökar och i synnerhet ett ökande oljepris ger ett ökat intresse av bioenergi från svenska lantbrukares fält. Vad ska vi då odla? Frågan är bra ställd i perspektivet till vilka marker och förutsättningar man har som lantbrukare.Rörflen är en stark kandidat med sin mångsidighet från foder till förbränning i fastbränslepannor med alternativ värden för etanol tillverkning och biogas utan att odlingen behöver ställas om i några stora drag. Och att nyteknik pressenteras att göra biodiesel av biomassa ökar värdet av rörflen och dess rationella odling.Att det sedan är en växt som är inhemsk med goda övervintringsegenskaper gör den mer intressant än nya grödor med sämre odlingssäkerhet eller stora näringsbehov.Detta ledde mig att se om inte Rörflen skulle kunna vara en intressant gröda för södra Sverige som att den är i norra delen av landet, där den största odlingsarealen ligger..
Rurbanism - en ny social rörelse? : stadsodling och byggemenskap i staden
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende.
Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare.
De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning.
.
Urban återanvändning - Järnvägsverkstäderna i Malmö
Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens
behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom
återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en
stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad,
vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom
Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för
ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre
industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden,
men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna
av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens
gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda
utvecklingsmöjligheter.
Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas
området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar.
Marina visioner : nya idéer för småbåtshamnen i ljuset av utveckling, urbanisering och klimatförändring; tillämpat i Rydebäck.
New dwellings and commercial buildings in coastal regions has for some time now been a focal point. Old industrial harbours are regenerated into modern living areas with a recreational purpose. In Sweden the marina has not taken part in this development, thus remained in the monotony and large-scale structures of modernism.
This graduation thesis looks upon the marina from a landscape architects point of view, where the marina foremost is a social venue. By revealing and discussing the development of the marina, its design and environmental consequence theories of the marinas future is presented. These theories are later tested upon the costal village of Rydebäck, south of Helsingborg.
The thesis is structured in three parts: marina knowledge, proposal and resources.
In the first part the historical development of the marina from prehistory time to now is discussed.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och går att låsa. Det medför att man som hyresgäst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen är specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna säga att programmet(bostäder, kontor och butiker) är uppdelade i sina mindre beståndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna går från att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..
Urban building i kvarteret Domherren : Life aquatic
Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..
Community Gardens i USA : en studie av rörelsens uppkomst, funktioner och effekter samt en jämförelse med liknande fenomen i Sverige
This paper originates in a study of Community Gardens in the United States. An overview of how and why the gardens have emerged, their functions today, and their effects and problems is presented. The reader will also be introduced to a selection of Swedish movements that correspond with the phenomenon of the American Community Garden. These are as follows; The Allotment Garden, the Swedish term Stadsdelsträdgård (a metaphor for a Community Garden in a Swedish urban context), Mykorrhiza Malmö Stadsodlare and The Allotment Plot. None of the above-mentioned Swedish movements can be described as an exact equivalent of the American Community Garden, but they all contain elements witch constitutes parts of the phenomenon.
Det Gröna Torget - Omgestaltning av Ronneby Torg
Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På
denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor
(social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk
hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn
?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av
träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget
som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna
anledning.
Landskapskaraktärsanalys som verktyg för hållbar byutveckling - exemplet Flädie
There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this master´s thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like Flädie without destroying its current character.Flädie is a typical small village in the countryside of Skåne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.
Microarrays som detektionsmetod av bakteriella patogener i livsmedel
Bakteriella patogener i livsmedel är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos människa
och djur världen över, därför är tillverkning av säkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagsläget
används oftast odling på selektiva substrat av bakterier för att påvisa patogener och
tidsåtgången kan vara upp till en vecka. En molekylärbiologisk metod som kan minska
tidsåtgången är microarrays, där detekteras målorganismen på DNA- eller RNA-nivå.
Enkelsträngade oligonukleotider, så kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat,
hybridiseras. Sonderna designas så att de är specifika för de bakterier som ska påvisas och
fästs i mikroformat på en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder.
Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via
polymeraskedjereaktion. Templaten färgas in för att en scanner ska kunna avläsa resultaten av
vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och därmed påvisa bakteriella patogener.
Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur microarrays kan användas för att detektera
bakteriella patogener i livsmedel och om tidsåtgången kan minskas.