I studien har implementeringen av miljo?kvalitetsma?let God bebyggd miljo? varit huvudfokus. Hanteringen pa? nationell, regional och lokal niva? har studerats fo?r att fa? en bred fo?rsta?else om utmaningar vid implementeringen av miljo?kvalitetsma?let. De omra?den som vi fra?mst studerat inom God bebyggd miljo? a?r trafikplanering och urban gro?nstruktur.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur och varför personalen på en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrån kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare så ville jag även fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan användas till ett ökat lärande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta anställda har genomförts samt ett observationstillfälle på vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats använts. Resultatet visar på att personalen bemöter ungdomarna olika beroende på kön och vilken avdelning personalen arbetar på.

Både under min tidigare utbildning, främst inom nationalekonomi vid Lunds universitet, men även senare i min yrkesutövning inom bygg- och fastighetsbranschen under en period av 15 år, har jag främst kommit i kontakt med problemställningar vilka i någon mån haft som syfte att utmynna i en slutsats med kvantitativ relevans. Då jag som del av programmet Urban utveckling och planering skulle skriva en uppsats på D-nivå, ett arbete som resulterade i förevarande rapport, valde jag därför en problemformulering och en metod som båda gav mig möjlighet att bredda min kompetens, snarare än fördjupa den. Denna studie strävar efter att utveckla en teori för stadsutveckling ur ett fastighetsföretagarperspektiv. Den specifika situation som arbetet fokuserar på är stadsdelen Norra Sorgenfri i Malmö. Teorin har genererats med användning av metoden grundad teori och datorprogrammet Atlas/ti. Läsaren finner förhoppningsvis att den teori som utvecklas har en allmän relevans för stadsutveckling och hur kommunens planarbete kan förändras. Den som är intresserad av just vitaliseringen av Norra Sorgenfri bör också kunna finna något av värde.

Placed in an institution, what happens next? A study concerning how social workers handle the after-care of adolescents who earlier has been placed in an institution is written by Therese Wester and Sanna Sjölander Wirlöf. The purpose of the study is to understand and explain how social workers handle the after-care. This study is based on an organizational perspective since the after-care has been studied in relation to the structure of the organization and the laws and guidelines that the organization has to relate to. The method that has been used is semi-structured interviews with six social workers in different municipalities in Stockholm.

In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.

Gothenburg municipality has a lot of natural water. This paper enhances the function and importance of water in the city. It also deals with the problems of sewage water and flooding. Gothenburg has reached an advanced stage of water planning. By developing a Waterplan, the municipality highlight that water has an important position in the urban planning.

The paper evaluates two housing proposals with Space syntax as method. The proposals are very different in a topological sense but are in a configural sense almost the same. This effect is because both proposals connect themselves to the existing configural structure of the city in the same way. Neither of them takes advantages of the most integrated streets in the existing structure and use them to concentrate pedestrian and car flows to the streets or points which are intended to be the most urban areas. The knowledge of Space syntax and this evaluation puts focus on the pour understanding among architects and planners of what effect urban design proposals will have..

The purpose of this thesis is to investigate if there are environments that use some kind of central authentication system within institutions/schools. The hypothesis is that an institution not using a form of central authentication service has more need for maintenance and as such is considered a higher cost for the organization. The gathering of data has been done through interviews with technical personal at Blekinge Tekniska Högskola and Linköpings Universitet. Based on the technical background of the authors, and the system limited to discussing Windows and UNIX operating systems, a discussion and analysis of the systems working today has been done, with emphasize on the hypothesis..

Bakgrund. Våld inom institution är ett problem vilket medför konsekvenser för både personal som för medpatienter. Kvinnor som vårdas för psykiska besvär har varierande diagnoser och är i vissa fall extremt svårvårdade, vilket även kan visa sig i våldsamma handlingar. Självskadande beteende är ett väletablerat begrepp i samhället men dess yttring och påverkan för att begå våld inom institution ter sig ännu inte helt klarlagd. Syfte.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..

BAKGRUND: Sverige har gått igenom stora förändringar, från att ha varit ettindustrisamhälle till att nu vara ett informationssamhälle. Då samhället harförändrats har detta även påverkat förskolan som institution. Förskolan hargått från att ha varit en form av välgörenhet mot fattiga mödrar till att taemot barn ur alla samhällsklasser, detta för att kvinnor idag yrkesarbetarför att bidra till familjens försörjning. Förskollärarutbildningen harförändrats från att ha varit en seminarieutbildning utan statligt stöd till attnu vara en akademisk utbildning med statligt stöd.SYFTE: Vi vill ur ett genusteoretiskt - och historiskt perspektiv studera densamhälleliga förändring och utveckling som bidrog till barnkrubbans start iSverige år 1854 och dess utveckling, som har lett fram till dagens förskolaoch läroplan, Lpfö 98. För att kunna få fram ett svar har vi utgått frånföljande tre frågeställningar: Hur har förskolan som institution vuxit fram?Hur har förskolans pedagogiska förhållningssätt vuxit fram? Hur harförskolans framväxt skett utifrån ett genusperspektiv?METOD: Undersökningen är genomförd som en litteraturstudie.

Rörelse i staden är avgörande för hur staden fungerar. Platser och stråk med stora flöden har annorlunda förutsättningar än platser och stråk med små flöden. Flödena påverkas i sin tur av stadens struktur.  Det här examensarbetet handlar om hur förtätning kan vara en del i en medveten förändring av stadsstrukturen och hur man genom förändringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsättningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.Föremålet för den här studien är området runt Årstabergs pendeltågsstation i södra Stockholm. Området är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och många människor passerar här dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.

Wind power is an energy source that is becoming increasingly popular in Sweden and around the world. The establishment of large wind farms supply and contributes to energy production within grid in search of a more sustainable energy production. Wind power is becoming more popular and opens up new areas of implementation. More cities are starting to use small-scale urban wind power, everything from full-scale work for a little less work adapted to the villas. Sweden has high goals regarding the production of green electricity and the work which deals with the conditions Sweden plays in achieving those goals.

Syftet med uppsatsen är att utifrån tidigare institutionsplacerade ungdomars erfarenheter ta reda på hur de upplever tiden på behandlingshemmet, om behandlingen upplevts varit till hjälp och vad den enligt ungdomarna själva haft för inverkan i deras liv efter utskrivning. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt av oss kvalitativ metod och genomfört fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar som varit placerade på någon form av institution. Vi har utifrån tidigare forskning i ämnet analyserat intervjuerna. Ungdomarna hade generellt en positiv syn på placeringen, behandlingshemmet och dess personal. De ställde sig dock kritiska till uppföljningen från socialtjänsten och eftervården efter utskrivning.