Adapting the concept of the ?popular cultural memory? and its necessary ?context knowledge? established by Karin Kukkonen, this bachelor thesis seeks to examine how this memory is ?at work? and expresses itself in contemporary fiction, by doing an intertextual reading of the swedish author Amanda Svensson's debut Hey Dolly. Within the intertextual structures of Hey Dolly the reader encounters allusions and references that address almost everything from contemporary popular culture to established authors in the swedish canon, mainly as means for the characters to help them express their emotions and thoughts, by ?choosing? from already available content of popular culture to use and modify. The intertextuality alluding to the popular cultural memory does at the same time address the concept of the ideal reader throughout the novel.

Utifrån intervjuer med sju mödrar som har återgått till arbetet efter en så kallad ?kort? föräldraledighet, avser den här studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller återskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgående jämför moderskap med faderskap och hur de, i många avseenden, implicit uppfattar faderskap som bättre och något som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förväntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ?sunkiga? och de skildrar hur moderskap, både enligt dem själva och samhället, ses som något annorlunda i förhållande till faderskap.

Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller är det vi som blivit mer kritiskt tänkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam.

SammanfattningSyftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten.Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten.Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras.

This Masters thesis is made as the first of two visitor surveys of three urban forest areas. These areas are; Skutan recreational area in Haninge, Ugglevikskällan on Norra Djurgården in Stockholm and the Paradiset Reserve in Huddinge. The study is made in cooperation with the managers of the three areas operating within the European Union Life Project regarding Urban Woods for People. The goal has been to collect data through studies of visitors and close by residents in the three areas. The results are to be used as primary values for the follow-up as well as a basis for managerial decisions. The interviews and surveys are also constructed in a fashion so that they can be used for the follow-up study. For the Skutan recreational area the mode of contact was by sending forms to the nearby residential areas.

Detta arbete är ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus på att undvika, åtgärda och ett växtval. Arbetet är skrivet på 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika ämnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet där det tas upp att ämnet kommer i grund och botten från Alnarp förskola samt att det är ett stort problem i den gröna sektorn. Själva syftet med arbetet var att få en bättre förståelse för markpackning hur det uppstår, hur det kan undvikas och åtgärdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i ämnet eftersom det är en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .

Människors ohälsa på den svenska arbetsmarknaden är något som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hälsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrån två aspekter, dels utifrån ett synsätt som utgår från ett politiskt och arbetsledningshåll, vad styr att de väljer att arbeta med friskvård för sina anställda. Dels utifrån ett synsät som lägger fokus på arbetstagarna, varför väljer dessa människor att delta respektive avstå från förvaltningens friskvårdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvård för de anställda, samt att även undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anställda deltar respektive avstår från förvaltningens friskvårdssatsning.

Denna uppsats tar med läsaren in i en bransch som under flera år har intresserat oss, men där vi uppfattar att kunskapen inte når fram till allmänheten. Trots att området berör samhället och de platser vi verkar i är det inte många som har en förståelse för dessa omfattande processer. Branschen vi pratar om är turismbranschen och området är evenemangsvärvning. Syftet med evenemangsvärvning är dels att det ska generera i pengar till staden, dels att städer ska ses som attraktiva och uppfattas så av turister, evenemangsarrangörer och kanske framför allt av de som lever och verkar i dem.För att på något vis bidra i en kunskapsspridning har vi i uppsatsen beskrivit en talangtävling som ämnar utse den mest talangfulle evenemangsvärvaren. Den ärofyllda titeln står mellan fyra individer som på ett eller annat sätt verkar inom området evenemangsvärvning.

This is a thesis on how to develop and densifythe suburb of Joanneshov south of Stockholm.Based on Stockholm?s urban history,Stockholm master plan in 2010, the currentdensity and sustainability debate, literarystudies, as well as a variety of analysisof the site it all ends up with a proposal onJohanneshov. The goals have been workedout during the work and has resulted inthat we want to extend the inner city streetand linking Johanneshov with surroundingdistricts, but we also want to create a wellused, diverse, urban area where the humanis in focus and a district that is easy to read.Much of the work is devoted to show howStockholm has developed historical and totry to put the future in a context, but also a lotof work has been put in the information andthe analysis of the site chapter. The plan proposalis still considered to be the work focus.Johanneshov is surrounded by Årsta inthe west, Hammarbyhöjden in the east,Enskede in the south and Södermalm inthe north. Gullmarsplan is a typical 40thcentury area with a functionalist structure.Johanneshov is with Gullmarsplan,the Globe an the Slaughterhousearea, an important node for the southernsuburbs as a place for communication,sports, entertainment and shopping.Today Nynäsvägen divides the area intoa western and an eastern part.

In Dar es Salaam, as in many cities in developing countries, green areas are decreasing due to the fact that the growth of buildings, infrastructure and services has become a priority. As the population increases more buildings and infrastructure are needed and much of the building activity takes the form of uncontrolled settlements, which encroaches the public green space. Dar es Salaam has approximately three million inhabitants, of which about 70 percent are living in informal settlements. The aim with this study is to make a design proposal for a park and recreation area where the Msimbazi river basin in the centre of Dar es Salaam is today. The basin consist of a few playing fields, footpaths and some urban farming, but apart from this it mostly consists of unused grasslands, swamps and forests. Because it is an unsafe place and badly connected to the rest of the city infrastructure, it has become a barrier. The annual flood combined with the constant still shallow water creates a good breading ground for malaria mosquitoes.

?The trees importance to the street? discusses just that, the trees importance to the street. The purpose of this paper has been to examine what influence the trees have on streets. By writing about good examples of how trees can add good qualities to a street I wish to inspire to more use of trees in future city-planning. I have examined three streets in Malmö and three streets in Berlin and analyzed the trees influences there through the help of literature by three authors: Great Streets (1993) and The Boulevard Book (2002) by Allan B. Jacobs, Trees in Urban Design (1993) by Henry F.

I gained my interest for color during my years at the landscape architect program. I felt that you as a student in design courses constantly were faced with the problems of coloration. A subject that I perceived to be difficult, especially for us students that lacked the experiences from how a project on the drawing board turns out when it finally is built. As a professional landscape architect you there have a greater experience but I wondered how much awareness about color you actually have as a professional. How does one think about coloration and how can you use color as a formative tool? And how does color truly affect us humans? Does color have significance for the experience of landscape architecture? The object with this project is to illustrate color and it?s place in landscape architecture.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svårigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig påmind i stora delar av området, från både passerande tågtrafik, närliggande motorväg och flygtrafik.

Upplevelsesamhället har utvecklats i rask takt de senaste åren. Konsumenterna söker upplevelser mer än de vill ha saker. KK-Stiftelsen (2009) är inne på att det är svårare för företagen att tillfredsställa kundbehov, och menar vidare att det är en viktig aspekt för människorna i dagens samhälle att tillfredsställa självförverkligande. Ett problem som uppstått i och med utvecklingen, är att ishockey har blivit en kommersiell produkt som inte bara handlar om de två lagen och domarna ute på banan, utan det krävs mer än så för att lyckas tillfredsställa besökarnas behov. En del i detta är alkohol som finns till försäljning vid ishockeyevenemang på elitnivå.

Inbjuden av Gustaf III, den franska teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez, i Sverige 1784-1804, förnyade teaterdekorationen på Operan. Genom att analysera Desprez? teaterdekorationer med inspiration från de abstrakta konstnärerna Mondrian, Malevich och Rothko, utvecklar uppsatsen ett nytt tolkningssystem som tillsammans med traditionell tolkning innebär en djupare tolkningsmetod. Detta visar att Desprez? teaterdekorationer var viktiga för Gustaf III:s kulturpolitik.