Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i våra allt tätare städer? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhållande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevärden för stadsmänniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera också den täta stadens småskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvävda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrån relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet är att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulär som bättre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och småskaligare grönt nätverk också inne i den täta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas därefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för området Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp gymnasieelever ser på sitt eget och andras identitetsskapande i förhållande till media. Frågeställningar:?       Vilken inverkan anser deltagarna att media har på deras sociala kön och kroppsuppfattning??       Ser deltagarna någon skillnad på hur killar och tjejer förhåller sig till media i sitt identitetskapande??       Vad anser deltagarna att de normer och ideal som media förmedlar innebär för derasidentitetsskapande? Sammanfattning:Vår datainsamlingsmetod har bestått av två kvalitativa gruppintervjuer som genomförts på gymnasieskolor med deltagare som går sitt tredje år. Vid analysen av den insamlade empirin har vår teoretiska utgångspunkt varit Socialkonstruktionism och fenomenologin vår förståelsegrund.  Vid analysen har vi använt oss utav IPA ? metoden.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva svenska journalisters förhållningsätt till sittdemokratiska uppdrag. Vilket demokratiskt ideal strävar journalisterna mot genom sinayrkesideal? Och vilket demokratiskt ideal betraktar journalistkåren som önskvärt? Gynnarjournalisterna sina egna demokratiideal i sin yrkesroll? Eller finns det en diskrepans mellanderas demokratiideal och den typ av demokrati som de faktiskt bidrar till? Frågorna besvarasgenom att kartlägga journalisternas förhållningssätt till två polära demokratimodeller ?elitdemokrati och deltagardemokrati. För att klargöra vilken demokratimodell somjournalisternas yrkesideal motsvarar bäst analyseras yrkesidealens förhållningssätt till olikakrav som demokratimodellerna ställer på journalistiken. Journalisternas generellademokratiideal undersöks därefter genom enkätundersökningar.

This essay examines masculinity in the Swedish military paper Värnpliktsnytt during 1971-1991. The purpose is to study the masculine norms and the hegemonic masculinity that Värnpliktsnytt conveys during these years. Värnpliktsnytt was handed out for free to all soldiers during 1971-2010.During the 1970?s the women were only allowed on non-combat posts and in the 1980?s they more and more were included and accepted as soldiers and staff in the military. In 1989 women were allowed to apply for active and non-combat duty in all military sectors.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

I denna C-uppsats har vi mot bakgrund av att Migrationsverket inte längre driver några flyktingförläggningar i egen regi, studerat det aktörslandskap som tagit över denna uppgift. I studien har vi intervjuat två offentliga, en ideell och tre privata aktörer som driver asylboenden. Vi har utgått från att asylboenden är en välfärdstjänst och att utförarna därför står för tillämpningen av en välfärdstjänst.Syftet har varit att studera de olika utförarnas idéer om asylboenden som välfärdstjänst och analysera idéerna utifrån ett ideologiskt förankrat ideal om välfärd. Därför har vi utarbetat idealtyper som vi baserat på Esping-Andersens (1990) typologi av korporativa (konservativa), liberala och socialdemokratiska välfärdsregimer och kompletterat våra idealtyper med annan teori. Social stratifiering, reglering, dekommodifiering och vinstintresse är de begrepp som ingått i de idealtyper vi använt oss av.

Tankar om ett paradis har funnit i tusentals år, men det har återkommit i olika skepnader och under olika namn. Även i dag skapar människan sig en bild av ett paradis och i detta arbete görs en jämförelse mellan dåtidens och nutidens paradisskildringar. Frågan är om vi ser någon skillnad mellan dåtiden och nutidens? De större västerländska filosofipåverkande epoker, såsom antiken, den keltiska och fornnordiska mytologin, den kristna, beskriver ett paradisiskt ideal som i mycket liknar vartannat. Edens lustgård är kanske det mest kända paradis, men som är en kombination av flera olika paradis.

During the last decade executive coaching has become an increasingly popular method of management development. Few studies have been conducted within this area, especially in Sweden, and little has been said about the construction of management in executive coaching. The purpose of this master?s thesis is to study executive coaching from a social constructionist perspective, focusing on the construction of management. The two research questions are: How is management constructed in executive coaching? How can we understand the construction of management in executive coaching? Additionally, we identify gender as a social construction of importance and thus include a gender perspective in our analysis.

It may seem obvious that the urban space in our northern cities should be design to function and inspire throughout the whole year. This is not always the case. The urban space is often designed on a summer basis and the winter is regarded more as a problem then a resource and its potential remain unused. I have in this master thesis studied the impact of the winter on people and spaces and ponder on how to design functional and attractive places for winter. The project ends in a design concept for Broparken in Umeå on the theme "everyday winter day". The work with this thesis has given me, as a landscape architect, valuable experiences and filled a gap of knowledge that I had in this subject. I hope that this thesis can inspire Umeå kommun and others who are interested in how northern cities can benefit by its climate and develop towards a more complete city. The thesis begins with a chapter that present the subject from four different perspectives.

Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.

The purpose of this essay is to describe the organization of the Swedish Animal WelfareAgency during the time it was in operation. The Swedish Animal Welfare Agency was established in 2005 by the government who saw it as necessary in order to strengthen the protection of cruelty to animals in Sweden. However, the agency was shut down already in2007 and its responsibilities as an agency was moved back to the government and the department of agriculture. During its time in operation, the Swedish Animal Welfare Agency, received much criticism, among other things because of its interpretations of the law which were seen as too focused on details and thus ?bureaucratic?.

Expansion och förtätning av städer leder till att såväl areal som andel hårdgjord yta ökar i våra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönområden. Den ökade mängden dagvatten riskerar att orsaka problem i områden där ledningsnätet dimensionerats för de dagvattenmängder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnätets kapacitet är ofta mycket kostsamt och det är därför önskvärt att istället minska belastningen på de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta är att byggnaders takyta bekläds med växter, så kallade gröna tak.

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanställdas uppfattning om klädsel och utseende i förhållande till maskulinitet. För att uppnå vårt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som påverkar mäns syn på utseende och klädsel i arbetet och privat. Vi har även undersökt på vilket sätt manliga handelsanställdas syn på manlighet är relaterat till deras synsätt på utseende och klädsel. Forskningen kring klädsel och utseende är omfattande, men den forskningen behandlar ämnet främst ur ett kvinnligt perspektiv, däri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta ämne intressant att studera.Arbetet vilar på teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanställda kom vi fram till att klädseln och utseendet inom arbetet, men även privat är av stor betydelse för synen på maskulinitet och manlighet.

Our study aims to discover how young men aged 15-19 perceive the image of men in women?s magazines. To do this we let eight young men read the two women?s magazines most read by young women their own age, Vecko Revyn and Cosmopolitan. We want to find whether they consider this image to be representative of their own reality.