The aim of the research project ?The menacing immigration and ideal Swedishness:A semiotic analysis of the Sweden Democrats campaign films? was to highlight how ethnicities are portrayed in five different campaign films produced by the Swedish party the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna). The applied theories are stereotypes, binary oppositions as well as the theory of whiteness and blackness. The method used to analyse the campaign films are semiotics, and the tools denotation, connotation, anchoring, relay, metonymy and myths. The results show that a person?s skin colour is of minor importance.

Förskolan Ugglan, en förskola i det gamla garaget under arkitekturskolan..

Thesis purpose: The purpose of this study is to investigate the interdependencies within the process of partner selection in the fashion and design sector and the emanating criteria for finding the ideal co-branding partner in order to use co-branding as a strategic brand activation tool. Methodology: Multiple Case Study Theoretical perspective: Brand Building and Brand Activation, Relationship Marketing, Strategic Alliances, Affinity Partnering, Co-Branding, Consumer-Brand Relationships Empirical data: Interviews with expert consultants and company representatives (adidas, BMW, BMW MINI, Diesel, H&M, Opel, Philips, Sharp, Volkswagen) Conclusion: Partner selection depends decisively on the different co-branding aims and incorporates the crucial step when using co-branding as a tool for strategic brand activation. The co-branding aim and the corresponding partner lead to various types of relationships, which, in this study, are anthropomorphized to connect the world of marketing and branding to real life. Fashion and design brands have proven to be particularly eligible as co-branding partners for brand activation due to their innovative and trend-oriented nature..

I undersökningen valde vi att formulera två olika syften. Initialt få en bild av hur idrottslärare definierar begreppet självkänsla och vilka undervisningsprocesser man använder sig av för främjandet av elevers självkänsla. Vi tog kontakt med en grupp idrottslärare som gav bifall till att besvara en öppen enkät utformad utifrån de två syftesformuleringar vi valt. Vi fann att medvetenheten hos respondenterna i definition av självkänsla var skiftande. En tendens i undersökningen var att vissa lärare definierade självförtroende istället för självkänsla eller definierade en syntes av begreppen självkänsla och självförtroende.

Through previous studies during my education, I have experienced that chemical deicing road salt is a known problem, mainly in southern Sweden. Road salt causes damage to the environment and also damage to vehicles and structures such as bridges, etc. Road salt causes vehicles and steel constructions to rust, leading to increased costs for repairs of damage to structures. Road salt also causes damage to the plants and the economy to suffer, when plant material and soil needs to be replaced. In order to get closer to a solution, I put up three questions.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

This is a final project which makes up 20 credits at the Landscapearchitecture programme at SLU in Alnarp. The thesis is design based. My final project is comprised two parts; of a competition entry for ? A New Square in the Centre of Täby? as well as a theoretical study that derives from the competition proposal. The competiton itself was announced on March 1st 2007 with the final hand-in date on May 28th 2007. The program of the competition asked for a flexible urban square that offers a diverse range of activities that can be used during both night and day, all year around. I became interested in the term ?mutlifunctionality? and I went on to use the subject as a base for my design approach.

Syftet med uppsatsen var att genom en socialpsykologisk undersökning studera hur soldater i Försvarsmakten upplever och hanterar konflikten mellan deras militära- och civila identitet.För studien intervjuades sex soldater som tjänstgör vid ett regemente i Sverige.Resultatet visade att flertalet av de intervjuade tyckes vara måna om att visa på en distansering från jobbet när de var lediga, och att de då ?återgick? till sin civila identitet, för att sen växla tillbaka när de var tillbaka i tjänsten. Emellanåt verkade det dock vara svårt för soldaterna att skilja de två åt och fler tycktes ?trilla? tillbaka till sin militära identitet, även i den civila vardagen. Det observerades därför ingen större konflikt mellan den militära och civila identiteten eftersom soldaterna tycktes välja en stabil identitet att använda sig av över tiden.  Hos flera av soldaterna fanns en ovilja att jämföras med de stereotypa ideal som allmänheten hade om dem och de valde därför att ta avstånd ifrån dem och definiera om situationen för de som hade den uppfattningen.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: ? Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Jag har tittat på aktiveters placeringar, cirkulation och privata/offentliga där de inte stänger av parken eller gatan istället aktiverar den. Jag har även tagit hänsyn till utsikt och klimat så aktivisterna som behöver solljus/utsikt eller natur får det. .

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, från att vara en transportsträcka till att bli ett momentärt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att få sakta upp för ett ögonblick, och därigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmänniskor..

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Projektet startade som en reflektion av kontexten. Kvarteret Domherren är en värdig plats som bör hantera ett program som uppskattar den, och som tar tillvara på platsens alla kvaliteter. Kvarterets plats i sin omgivning bjuder in till ett dynamiskt rörelsemönster på gatuplan, och med det uppstår bra förutsättningar för offentliga platser med sociala interaktioner. Genom att integrera olika generationer i byggnaden, och låta dem dela på ett spektra av olika funktioner, från fundamentala till frivillliga, väcks tanken att vi är mer lika än vad vi förut trott. Eller kanske lika olika som vi kan vara med våra jämngamla.