Mind the gap encourages you to beware of the interspaces. The project seeks to defend the gaps that occur in time and space and encourages the reader to care about the interruptions of the routine-like and planned, whilst also opening up a discussion about interaction and participation. Mind the gap is a project about the many opportunities the public space has in the contemporary city. What you have in front of you is the result of this project. As society constantly changes, new and different needs arise in the city and it is necessary that architects and planners understand and adapt to these changes. They have to be able to develop new ways of thinking and to challenge established perceptions of what the public space is and should be. This means being able to see that the public space could be different and to recognize the potentials for it to change. This project examines the underlying ideals of urbanism and investigates the potentials of the City when shaped by these ideals.

Thesis: The aim of our study is to identify how IKEA's externalestablishment at Norra Backa can affect Kupolen and the centre. This in order to provide suggestions on how these trade areas can be connected and create a whole to thereby gain the purchasing power.Method: In our study we used triangulation. That means we have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative method based on a survey with 100 respondents. The qualitative method is based on interviews with the centre conductors of Borlänge, Laila G Prosén and Anna Timander.Theory: The theories we have used is STP, substitution effects and effects of overspill, important factors for an attractive market town, Town Centre Management, Urban Retail Product.Conclusion: We found how IKEA's establishment at Norra Backa may affect Kupolen and the center of Borlänge then we gave suggestions on how these trade areas can be connected..

Mitt syfte med projektet är att vitalisera stadsdelen Husby i nordvästra Stockholm. Bryta upp zonerade områden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya stråk, länka samman omtyckta områden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsättningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriär i Husby.Centrala begrepp i projektet är mångfald, trygghet, flexibilitet och hållbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som präglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att få en större mångfald och ett mer flexibelt utbud av både lokaler, bokaler och bostäder men även genom att analysera och bearbeta områdets struktur. Fokus har legat på de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gångvägar och skapa nya stråk längst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivåseparerade korsningarna mellan gångvägarna och bilvägarna erbjuder med säker skolväg och en trygg bilfri miljö för barnen..

Mitt syfte var att, genom min uppsats få en ökad förståelse för de faktorer som påverkar när och hur en rotinträngning uppstår, och genom denna förståelse försöka utarbeta rekommendationer för att både minska risken för rotinträngningar och hitta lämpliga lösningar på befintliga rotproblem. Uppsatsen består av två delar, en litteraturstudie och en fallstudie. Litteraturstudien bygger på relevant litteratur som ska ge en bild av problemen med träd i städer och tidigare gjord forskning inom ämnet. Fallstudien är gjord på fyra olika områden i Växjö som har problem med rotinträngningar i VA-ledningar. Där det har gått har jag jämfört tidigare filmningar med filmning som gjorts nu i höst för att få en uppfattning av hur stort problemet med rotinträngningar är i de valda områdena. De fyra områdena i min fallstudie har alla olika rotinträngningsproblem, och därigenom olika rekommenderade åtgärder. Alpgatan består av privatägda träd med endast ett fåtal större rotinträngningar.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees. Our main aspects are:Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership?Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector?We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires.The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types.

The question is who should govern and administrate a municipality owned urban forest? Should societies and the public be invited to participatory planning, who are the interested parties, could they be treated like a group and what are their opinions on administration and management? The study is carried out in a municipal owned forest Vitberget Skellefteå that is widely used by associations and individuals for recreation and training.This has led to several discussions in the local media about the management of the forest, especially in connection to harvesting. The work undertaken here has been to identify who has any interest in the management of the area. After identifying the interested parties, a selection of the societies, schools and pre-schools that actively uses the area as well as random individuals met in the area was interviewed. The questions asked can be divided into six main groups:? Communication with the municipality?s managers for the area? Interference from other activities? Views on forest management? Views on nature conservation? The uniqueness of Vitberget? Development opportunitiesThe crucial factors identified as being needed to succeed in managing an urban forest are long-term administration, information and communication.

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

knyta samman gata och park.två huskroppar formade av stående vinklade skivor så att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir självklar.Parametrarna som styrt projektet är siktlinjer, flödesanalys och ett grid på 800x800mm..

The environment that surrounds us affects us all. Research has shown that we feel physically and emotionally best in natural environments with greenery or water elements. Urban environments are likely to be more stressing then natural environments. How we experience specific elements, as water, of an environment is not as much investigated. There is a need of further knowledge for us to fully understand the interplay between our senses and the environment. Human beings have always been depending on water and the search for it has characterized our deeds and doings through out evolution.

Stadsodling finns redan i flera av våra städer och resultaten från projekten som idag drivs är goda och det är dags för nästa steg i utvecklingen mot ett grönare och mer hållbart stadsrum. Rapportens frågeställning är en teknisk vinkling av de mjukare värdena som normalt diskuteras när det gäller stadsodling: Går det att ta fram en generell typ av växtbädd för gemensamma fritidsmässiga odlingsytor i stadsmiljö för växtzon I? Hur skulle den i så fallvara uppbyggd? För att besvara frågeställningen gjordes ett urval av köksväxter man normalt kan hitta i trädgårdsodlingar. De krav urvalsväxterna hade på växtjord sammanställdes och sedan kontrollerades de mot de beskrivningar som normalt används som stöd vid anläggning idag, AB Svensk Byggtjänsts publikationer Anläggnings AMA 98 (1999a) och RA Anläggning 98 (1999b). Det visade sig att den sandiga siltjord som borde passa samtliga växter i urvalet utgjorde en av de standardjordar som anges i Anläggnings AMA 98. Även gällande växtbäddens uppbyggnad konsulterades AB Svensk Byggtjänsts två beskrivningar.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

The aim of this study is to examine marriage as something both desirable and normal in three popular novels from the 1860s about marriage: Rosa Carlén?s Agnes Tell: en äktenskapshistoria (1860), Marie Sophie Schwartz?s Alma eller De moderna äktenskapen (1860) and Sara Pfeiffer?s Aurora Trampe (1867). Using a theoretical perspective from Michel Foucault and Judith Butler, I have analysed the novels as being producers of, and resistance against, norms.The good marriage is partly depicted as a utopian vision in the novels, which therefore functions as fantasies for the readers. But it is also depicted as a realistic possibility. Though difficult to achieve, the main characters reach the goal through individual improvement towards correct behaviour.The question for the main characters is not whether they are going to marry or not, but how to make their marriages good ones.

This paper constitutes graduate work at the Depart-ment of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences. In this paper the urban structure of the million program suburb Husby in Stockholm is examined and what effect this structure has on social life in the area. The main objective of the study has been to, with the help of morphological analyses, examine how to create meeting places and make the Husby Park more accessiblefor the inhabitants in Husby. There has been a selection of analyses to ensure that Husby?s spatial relationship with surrounding suburbs as well as local spaces in the Husby Park is described.

Urban agriculture is a current topic and this study examines the possibility of cultivating on balconies in the city. The study was performed at Uppsala University and examines, from a structural engineering perspective, how different existing balcony/terrace structures are affected by cultivation. A cultivation balcony defined in the study as a balcony/terrace which is specifically designed for cultivation. Three units of study have been selected according to this criterion. Four factors were examined, these were loads, moisture/water, economy and cultivation.