Svensk föreningsidrott är idag en stor arena för ungdomar, där de erbjuds en meningsfylld och hälsosam fritid.  Fotboll är en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar använder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns också klubbar som har tagit styrningen ett steg längre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening använder sig av en så kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning på tränarnas arbete. Huvudmotiv till studien är att fylla en lucka vad gäller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvärlden.  Med hjälp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av tränarna, men att detta nödvändigtvis inte behöver vara negativt ur tränarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de människor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vår studie tecken på att bristande implementering kan förekomma även inom idrottsföreningar.

Vi vill med vår uppsats undersöka och analysera hur lagidrottsföreningar i Sverige kan utveckla sin marknadsföringsstrategi. Initiativet togs delvis med anledning av en pågående diskussion om ändring kring 51-procentsregeln samt ett delat intresse i idrott.De idrotter vi har haft fokus på för undersökningen har varit inomhusidrotter som handboll och ishockey. Vi har även tagit del av allmänhetens synpunkter kring idrottsföreningar. Med hjälp av dessa respondenter går det att få en bild av hur idrottsföreningar marknadsför sin verksamhet och vad allmänheten tar in.Urvalet av tillfrågade idrottsföreningar gjordes utifrån författarnas respektive intresse i olika idrottsgrenar samt att båda är inomhusidrotter. Idrottsklubbar valdes strategiskt från olika nivåer för att få in en helhetsbild istället för att endast rikta in på elitnivå.Vi genomförde undersökningen genom att samla information med hjälp av enkäter till idrottsföreningar och allmänheten.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Förskolans betydelse i samhället blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). Därmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagsläget ligger det övervägande pedagogiska ansvaret på förskollärarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollärare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar är syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till 31 förskollärare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollärare svarade på enkäten. Förskollärarna fick besvara enkäterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli påverkade av varandra. Resultatet av enkätundersökningen visar att förskollärare ansåg att tiden inte är tillräcklig vad gäller utvecklingssamtal, utvärdering och pedagogisk dokumentation.

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? ? Hur används specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Vi har valt att ge vårt examensarbete namnet ?Dramatiska sångfåglar?. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola. ?Dramatic songbirds?.

Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar säkerhet, trygghet och gemenskap.Förmåner kopplade till medlemskapet kan både vara materiella och av mer ändamålsenligkaraktär direkt kopplad till organisationens syfte och mål. Denna nytta kan vara svårt att mätaoch därför svår att redovisa på ett tillfredsställande sätt i en omvärld som fokuserar på statistikoch mått.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation där förbundenföreträder medlemmarna i olika situationer såsom vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanockså ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsäkring eller ersättning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskåren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete är ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar även förbunden nytta genompersonlig utveckling och välbefinnande.

The central part in all public health work is health promotion and disease preventing actions among the population. Since all public health work includes the whole population, the work has to embrace disabled people as well. Within the disability policies, participation and equality are important goals, which illustrate the importance of a job. In previous studies the positive effects of animal have been detected among persons with disabilities, by better balance, better mobility, larger social network, new knowledge and most of all happiness. The aim of this study was to investigate how people with disabilities experience their health when they are working with animal husbandry at daily activities.

Nästan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra händelser med koppling till klimatdebatten. Frågor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta på olika toppmöten. Klimatfrågor är ständigt närvarande och påverkar såväl beslut av styrande politiker likväl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhällsansvar, så kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhällsansvar gör att företag kan förbättra sitt renommé i allmänhetens ögon. Inom ramen för sitt samhällsansvar är det en del företag som väljer att klimatkompensera sin verksamhet.

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och privata sidan i primärvården i Norrbotten.