BakgrundMed rätt typ av kost kan man förebygga ett flertal sjukdomar, så som vissa cancertyper, kardiovaskulära sjukdomar, övervikt och högt kolesterol. Samtidigt visar studier att få människor äter tillräckligt med fisk, fiber, frukt och grönsaker som kan förebygga ohälsa. Skiftarbete är en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom, övervikt och sömnbrist. Därför är det extra viktigt för skiftarbetande med en hälsosam kost. Med hjälp av en måltidsplanering kan problematiken kring ohälsosamma matvanor förändras tilldet bättre.

Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns livsstil, och hur de hanterar barnens vikt. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp habitus och det sociala rummet. Frågeställningar som denna studie grundar sig på är följande:Hur hanterar föräldrarna sitt barns livsstil?Hur ser föräldrarna på sitt barns vikt?Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barn?Hur upplever föräldrarna att skolan agerar för att hanterar barnens vikt?Metoden som jag har använt mig av är en kvalitativ intervjustudie, då jag anser att det kommer att vara till studiens fördel. Valet av kvalitativa intervjuer passade bra in på grund av den tidsbegränsning som fanns angående detta arbete.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare. Frågeställningar:* Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hälsa?* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter?* Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?MetodUndersökningen innefattade 46 idrottslärarstudenter som år 2012 fyllde i en enkät gällande hälsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jämfördes med resultat från samma enkät och målgrupp år 2008, då det var 77 idrottslärarstudenter som fyllde i enkäten.

Idag är stress ett mycket aktuellt ämne. Faktorer som tros vara orsaken till stress är med andra ord levnadsvillkor, miljö och samverkan mellan arv och arbetsförhållanden. Dessa faktorer anses ge rimliga förklaringar om orsaker till stressjukdomar. Detta ligger till grund när man skapar adekvata behandlingar mot stress. På Feelgood behandlas stress bland annat med en stresshanteringskurs.

Vid campus Skellefteå är två universitet verksamma, Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet. Här studerar cirka 2600 studenter på fristående kurser och program däribland datorgrafik, nätverksteknik, sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet. Enligt bibliotekslagens paragraf sex ska det vid varje högskola finnas ett högskolebibliotek. Campusbibiblioteket i Skellefteå kallas Skeribi och ligger på campusområdet.Syftet med min undersökning är att kartlägga studenternas användning av Skellefteås campusbibliotek. Undersökningen begränsas till att gälla studenterna vid fyra olika program; datorgrafik och nätverksteknik vid LTU Skellefteå samt sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet vid UMU Skellefteå.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gällande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger på. Vidare var syftet att utifrån diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren på frågorna om vilket utrymme olika normer och därigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrån norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av två kvantitativa innehållsanalyser vilka genomfördes på ett underlag av 32 skolregeldokument inhämtade från cirka hälften av Uppsalas grundskolor.Studiens ursprungliga analys utgick från medelvärdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten är sådana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka påverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön.

Antalet bloggar växer och läsarantalet för bloggar likaså, framför allt har en ökning märkts hos unga kvinnor (Findahl, 2011). Att bloggläsandet har ökat medför att läsaren sätter sig själv i en situation där de kan utsättas för påverkan, både i form av bloggtext samt reklam i form av annonser. Frågan är om det nya bloggfenomenet nu kommer att ta över som en ny marknadsföringskanal gentemot de traditionella annonsreklamerna. Kommer de personliga blogginläggen att påverka mer än traditionell reklam?Syftet med denna studie är därför att undersöka om unga kvinnor upplever att deras köpintentioner påverkas av bloggar.

Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det är en aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet.Denna studie såg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation.

År 2007 stod klimatförändringar och miljöproblem i fokus i media. Forskare från skilda ämnesområden gick ut med budskapet att vi måste se över våra vanor och konsumtionsmönster. Enligt konsumentverket står produktion och transport av mat för nästan en tredjedel av våra klimatpåverkande utsläpp och en stor del därutav utgörs av våra hemtransporter av maten. För att konsumenter ska kunna välja livsmedel medvetna om hur livsmedlet påverkar klimatet har klimatmärkning börjat utvecklas. Flera länder, t.ex.

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lärare ser på, samt arbetar med, frågor rörande kost och hälsa i skolan. Följande frågeställningar formulerades; Vad har fem lärare i ämnet idrott och hälsa för åsikter om undervisning av kosthållning i syfte att utbilda elever i hälsofrågor? Hur undervisar fem lärare i ämnet idrott och hälsa om kosthållning i ett hälsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsätter fem lärare i ämnet idrott och hälsa elevernas kunskaper i kosthållning och hälsa?Studien är av kvalitativ karaktär då undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lärare med behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Tre av dessa jobbade på gymnasiet och två jobbade på högstadiet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på vilken undervisning och vilka kunskaper läkarstudenter får om FaR på svenska läkarutbildningar samt vilka hälsopedagogiska verktyg studenterna får med sig från utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frågeställningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingår i de olika läkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utläsas? Vilka åsikter har de programansvariga vid läkarutbildningarna om utbildningen som studenterna får gällande FaR? Hur uppfattar läkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hälsopedagogiska verktyg får läkarstudenterna med sig från utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de på hälsopedagogik kopplat till läkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats användes för att besvara dessa frågor. En kartläggning om vilken utbildning kring FaR som i dagsläget sker, vid sex av sju läkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i ämnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lärosäten samt en fokusgrupp med fyra läkarstudenter från Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartläggningen visade att mängden utbildning som läkarstudenterna får om FaR skiljer sig åt mellan lärosätena och det var därmed svårt att dra slutsatser kring likheter och skillnader då det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingår.

Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling.Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram.Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av friluftsaktiviteter på idrottslektionerna har förändrats från 2001 till 2012 i ett antal skolor i Stockholmsområdet som tidigare ingått i SIH-projektet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur ungdomars friluftsaktivitetsvanor på fritiden har förändrats från 2001 till 2012 och hur dessa vanor samvarierar med socioekonomisk status.-          Hur har förekomsten av friluftsaktiviteter under idrottsundervisningen förändrats?-          Hur har ungdomars utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?-          Vilken socioekonomisk status har ungdomarna som utövar friluftsaktiviteter på fritiden?-          Hur har ungdomar med låg respektive hög socioekonomisk status utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?  Metod: Den metod vi använde oss av var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs nio på fem skolor i Stockholmsområdet år 2012 (247 respondenter). Sedan tidigare fanns det insamlad data från SIH-projektet från 2001(63 respondenter) med elever i samma årskurs och skolor som vi vänt oss till.