I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier frÄn mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrÄn ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att pÄverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrÄn den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. UtifrÄn nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jÀmförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Sekretessbelagd.

LuleÄ kommun stÄr inför ett generationsskifte och utmaningen att rekrytera nyaarbetstagare, dÄ de Àldre arbetstagarna vid kommunen gÄr i pension (Wikner, 2007). Syftet med examensarbetet Àr att skapa en bild av vad som har fÄtt nuvarande anstÀllda att vÀlja LuleÄ kommun som arbetsgivare och vad som kan fÄ LuleÄ kommun att attrahera framtida arbetstagare. Resultaten visar att motivationen hos respondenterna vid LuleÄ kommun skiljdesig Ät beroende pÄ yrke, arbetslivserfarenhet samt utbildning. Respondenterna motiverades bland annat av bra kollegor, förmÄner pÄ arbetet och kÀnslan av att utföra ett vÀrdefullt arbete. Anledningen till att de hade flyttat till just LuleÄ handlade om allt frÄn att deras partner hade flyttat hit, nÀrhet till hemkommun och till en ren slump.

Det har aldrig funnits sÄ mycket kunskap och vetenskap pÄ de svenska universiteten som idag. Dock nÄr inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer Àr fundamentalt för ett innovationsutbyte och dÀrmed Àr kontaktytorna mellan universiteten och nÀringslivet kritiska för att sprida kunskap dÀremellan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriÀrer och konflikter som finns i denna relation. FöretrÀdare för Ätta företag har intervjuats och dÀrefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och dÄ frÀmst altartavlor. Undersökningen grundar sig i tvÄ kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet Àr begrÀnsat till att beröra konst frÄn 1200-talet fram till modern tid. Metoden som anvÀnts Àr ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskÄp i de utvalda kyrkorna likvÀl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gÀllande den Àldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen pÄvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. KonstnÀrerna har fÄtt en större frihet i val av innehÄll och form pÄ konsten som bestÀlls.

  .

Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete som utfördes under vĂ„ren 2011.Centralt placerat i Uppsala ligger idag ÖsterĂ€ngens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanlĂ€ggning för idrott pĂ„ denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas.Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom Ă€mnet, granskning av omrĂ„det kring ÖsterĂ€ngen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn.Arbetet Ă€r uppdelat i tvĂ„ huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idĂ©n om en inomhusanlĂ€ggning pĂ„ ÖsterĂ€ngens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa Ă€r förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder.Examensarbetet Ă€r gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala dĂ€r Anders Eriksson varit till stor hjĂ€lp..

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumÀrkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrÄgor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven frÄn invÄnarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frÄgan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa Àr en viktig del. Syftet med uppsatsen blir dÀrmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som Àr mest lÀmpliga att anvÀnda i arbetet kring informationsspridning.

I urbana miljöer har antalet stressrelaterade sjukdomar ökat. En healing garden eller rehabiliteringstrÀdgÄrd Àr speciellt designad för att minska stress och öka ÄterhÀmtning. Syftet med arbetet Àr att identifiera de stressreducerande designprinciperna för en healing garden och undersöka hur de kan anvÀndas i en omgestaltning av en stressig plats i staden för att dÀmpa stress och möjliggöra ÄterhÀmtning för besökarna. Arbetet avgrÀnsas till helande trÀdgÄrdar med syfte att motverka stress. Det finns inget svar pÄ varför en vistelse i en helande trÀdgÄrd har en ÄterhÀmtande effekt men det finns studier som visar att de har det. Olika teorier presenteras, bland annat att vi mÀnniskor evolutionÀrt sett Àr mer anpassade till ett liv i naturen och att det dÀrmed har en lugnande effekt. En annan teori Àr att vÀlmÄende kommer som följd av aktivitet i trÀdgÄrden. Vi valde att omgestalta Uppsala Resecentrum eftersom det Àr en plats dÀr mÄnga mÀnniskor dagligen passerar och som vi upplever som stressig.

Titel: Kommun i aktion via kommunikation ? en studie om Vara kommuns profil och imageFörfattare: Sophia Drejenstam och Susanna OdinKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 19 968Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Studien bygger pÄ sex stycken intervjuer av respondentkaraktÀr.Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror pÄ i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende pÄ i vilken fas i flytten individen befinner sig fÄr ocksÄ individuella förklaringsfaktorer, sÄsom individens sociala förutsÀttningar, individens samhÀllssyn och individens medieanvÀndning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun pÄ ett positivt eller negativt sÀtt. Studiens huvudresultat inbegriper ocksÄ att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gÀller kommunens satsning pÄ entreprenörskap..

I dagens samhÀlle har kommuner blivit allt mer konkurrensutsatta dÄ möjligheterna för befolkningen att flytta har ökat. Detta har medfört att kommuner fÄtt ökad press pÄ sig att anpassa sig till nya förhÄllanden för att attrahera invÄnare. Nya förhÄllanden kan orsakas av bland annat demografisk utveckling, politiska val och konkurrerade kommuner. DÀrmed blir kommuners mÄlstyrningsmodeller och hur de klarar av förÀndringar av intresse. Vi har kommit fram till att Falkenbergs Kommun som organisation Àr förÀndringsbenÀgen.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta fÄr för konsekvenser pÄ företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de tvÄ dominerande synsÀtten pÄ hur företag ska förhÄlla sig till sin omvÀrld gÀllande den strategiska styrningen, dÀr frÄgan om intressenter stÄr i centrum. Det handlar om den traditionella, Àgarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad frÄn företag som anammar en Àgarorienterad styrning stÄr de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nÀmligen att balansera styrsystemen sÄ att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jÀmbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktÀriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgÄtt frÄn R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmÄl.

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..

Syftet med studien Àr att i valfrihetens spÄr studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvÀgar en elevkohort tar. Studieobjektet Àr tre elevkohorter som gick Ärskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjÀlp av statistik som bearbetats frÄn Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvÀgar faststÀllts och analyserats mot den socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvÀgarna anvÀndes teoretiska begrepp sÄsom utbildningskapital som lÄnats av Pierre Bourdieu. Resultaten visar att den vanligaste studievÀgen för elever frÄn Sunnerstaskolan Àr att efter Ärskurs 5 vÀlja friskola och sedan ett studieförberedande program pÄ gymnasiet.