Sökresultat:
1846 Uppsatser om Uppsala högre allmänna läroverk - Sida 8 av 124
Nytt konstmuseum i Uppsala
Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har smÄ och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis VÀnner har dÀrför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag Àr utformat med utgÄngspunkt i följande principer och mÄlsÀttningar:- Att i möjligaste mÄn anvÀnda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsÀgbar samtidigt som blickfÄng och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivÄskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrÄn, samtidigt som alla utstÀllningssalar Àr Ätkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett vÀxelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka vÀggar med infÀllda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hÀngrÀnnor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvÄning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillÄter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot bÄde förmodern och modern konst..
BÀttre miljöstandarder genom offentlig upphandling : En undersökning av Uppsala kommuns möjligheter att minska miljöpÄverkan frÄn transportsektorn
Uppsala kommun upphandlar Ärligen varor och tjÀnster för cirka 2,5 miljarder kronor (Svenskt nÀringsliv 2011). Ett sÀtt för kommunen att pÄverka leverantörer och företags miljöstandard Àr att utnyttja styrkraften som finns i offentliga upphandlingar. Genom att stÀlla höga miljökrav vid upphandlingar kan Uppsala kommun bidra till en mer hÄllbar samhÀllsutveckling. Kommunen har som mÄlsÀttning att höja dagens miljökrav men för att genomföra en höjning Àr det vÀsentligt att först göra en marknadsanalys för att se om marknaden faktiskt klarar av högre krav. Denna uppsats Àr en analys av transportsektorn i Uppsala kommun med fokus pÄ tyngre fordon över 3,5 ton.
Buller : Hur planeras en bullerfri stad?
Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.
Miljöetik, hÄllbar utveckling och klimatfrÄgan : Analys av Uppsala och Knivsta kommuns översiktplaner.
Den hÀr uppsatsens syfte Àr att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hÄllbar utveckling och uppfattning om klimatfrÄgan. Den valda metoden för att besvara frÄgestÀllningen Àr en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrÄn en inlÀsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hÄllbar utveckling och klimatfrÄgan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn pÄ naturen hÀnger till exempel ihop med en stark hÄllbar utveckling och möter klimatförÀndringarna med begrÀnsning av vÀxthusgaser som strategi.Synen pÄ naturen i översiktsplanerna Àr nÄgot varierad och domineras av en antropocentrisk syn pÄ naturen.
Projektimplementering : En processorientering för att identifiera kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av projekt
SammandragDenna studie tar upp problematiken vid införande av administrativa stödprojekt vid Uppsala universitet, frÀmst hur motstÄnd till förÀndring kan motverkas. Problemet definieras genom frÄgan: Hur kan Uppsala universitet effektivisera implementeringen av administrativa stödprojekt? Syftet med denna studie Àr att lyfta fram kritiska framgÄngsfaktorer vid genomförandet av projekt. FÀrdigimplementerade administrativa stödprojekt studerades genom personliga intervjuer med projektansvariga och administratörer pÄ institutioner. UpptÀckterna analyserades med hjÀlp av en processorienterad teori baserad pÄ Demingcykeln.
Framkomlighet för cyklister : en jÀmförelse mellan policy och verklighet pÄ tvÄ platser i centrala Uppsala
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermÄliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstÄr dÄ cykeltrafikens förutsÀttningar förÀndras. FrÄgestÀllningen preciserade syftet genom att avgrÀnsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister.
För att svara pÄ min frÄgestÀllning valde jag att undersöka tvÄ vÀlanvÀnda platser dÀr cykelvÀgar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanstÀllde ett protokoll utifrÄn TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & VÀgverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende pÄ kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvÀmhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag Àven en observation pÄ var plats dÀr jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken Àr den del av arbetet som i högst grad svarar pÄ min frÄgestÀllning.
Resultatet visar att det uppstÄr konflikter pÄ de tvÄ undersökta platserna och att dessa kan hÀrledas till den fysiska miljöns utformning.
Miljöredovisning : - en studie av Uppsala kommun
Denna uppsats studerar upprÀttandet av en miljöredovisning för Är 2006 i Uppsala kommun med avsikten att utvÀrdera arbetsprocessen samt ge förslag pÄ förbÀttringar. FrÄgestÀllningen vi tagit vÄr utgÄngspunkt i Àr; Hur ser processen ut vid upprÀttandet av Uppsala kommuns miljöredovisning? Vilka svagheter finns i arbetsprocessen och vad kan förbÀttras i framtiden? TvÄ teoretiska modeller som behandlar redovisningens syften och dess arbetsprocess har anvÀnts. Fakta har insamlats frÄn informationsmaterial i form av miljöprogram och miljöredovisning samt genom intervjuer med en politiker och tvÄ tjÀnstemÀn insatta i arbetet. Kommunen har Är 2007 utvecklat ett nytt sÀtt att strukturera miljöredovisningsarbetet och de insatta tjÀnstemÀnnen poÀngterar att man Ànnu Àr i ett tidigt skede och att mycket behöver förbÀttras.
Internkommunikation pÄ IKEA : En funktionsanalys av IKEA Uppsalas interna kommunikation
AbstractTitle: Internal communication at IKEA ? A functional analysis of IKEA Uppsalas internalcommunication (Intern kommunikation pÄ IKEA ? En funktionsanalys av IKEA Uppsalas interna kommunikation)Author: Fredrik JohanssonAim: The purpose of this study is to analyze the internal communication at IKEA Uppsala.Are the channels of communication working efficiently? How is the information received by the employees? Finally I will make a few suggestions on how the internal communication can be improved.Method/Material: The method used in this study is quantitative. The internal communication at IKEA Uppsala is analyzed based on the results of a questionnaire. 75 employees at three different divisions were given questions on how they appreciate the communication channels at IKEA in Uppsala. 50 answers were received.Main results: The results clearly show that even though the internal communication at IKEA seems to work well in general, a few of the channel needs to be improved.
Hur pojkar blev mÀn pÄ Uppsala högre allmÀnna lÀroverk : En analys av disciplinÀrenden pÄ Uppsala högre allmÀnna lÀroverk mellan 1895 och 1927
Denna studie analyserar disciplinÀrenden pÄ Uppsala högre allmÀnna lÀroverk mellan 1895 och 1927. Syftet med undersökningen Àr att studera hur ett kollegium förmedlar sina strukturerande praktiker genom disciplinering för att dÀrigenom urskilja de ideal som rÄdde pÄ lÀroverket. De disciplinÀrenden som Äterfunnits i kollegiets protokoll har i samtliga fall rört möjligheten till förvisning frÄn lÀroverket, vilket innebÀr att lÀroverkskollegiet fÄtt resonera för sin stÄndpunkt i de olika förseelserna. UtifrÄn Bourdieus teoretiska begreppsvÀrld undersöks kollegiets strukturerande praktiker och dispositioner, samt hur kollegiet förhöll sig till lÀrjungars sociala strategier. KÀllmaterialet har undersökts bÄde kvalitativt och kvantitativt.
Kvinnors upplevelser av att leva med polycystiskt ovariesyndrom : En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund:?Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) ?r ett kroniskt och endokrint tillst?nd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ?lder. Sjukdomens orsak ?r oklar men den p?verkar de drabbade p? m?nga olika s?tt och medf?r allvarliga kort- och l?ngsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samh?llet och v?rden har otillr?cklig kunskap om PCOS samt hur v?rden korrekt b?r anpassas till denna patientgrupp.
The usage of parks : a study of three parks in Uppsala
In today?s world urbanisation is an on-going process, cities are growing and becoming denser, and places for recreation gain value. Therefore, urban parks are much appreciated by people living in cities. When the first public parks where planned, their main function was to increase health, hygiene, education and social
life. In the middle of 19th century the meaning of public parks to people?s wellbeing gained attention and parks were planned to provide space for lively activities.
This paper focuses on parks? activities.
Goda relationer ? En förutsÀttning för morgondagens entreprenörer
I takt med en ökad internationalisering och hÄrdnad global konkurrens stÀlls större krav pÄ morgondagens entreprenörer. I Uppsala kommun har den omfattande kapaciteten inom utbildning och forskning uppfattats som ett sÀrskilt viktigt verktyg för att möta dessa utmaningar, varför studiens fokus riktas pÄ hur de entreprenörskapsfrÀmjande aktörerna som existerar kring Uppsala universitet tillsammans verkar för att skapa förutsÀttningar för studenter och forskare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att erhÄlla en sÄ pass heltÀckande bild som möjligt av detta nÀtverk av relationer för att sedan kunna analysera hur dessa kan vidareutvecklas. För att besvara detta syfte har en kvalitativ fallstudie genomförts, dÀr studien primÀrt fokuserade pÄ fyra aktörer som ansÄgs vara sÀrskilt vitala. Studiens resultat visar pÄ att det finns goda möjligheter för vidareutveckling genom bland annat ökade resurs- och aktivitetsutbyten mellan olika aktörer..
Belysning för ökad trygghetsupplevelse : tre exempel pÄ hur Uppsala kommun har arbetat
Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskÀnsla i stÀders mörker-landskap. En del mÀnniskor Àr oroliga över att drabbas av brott och undviker dÀrför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstÄr helt frÄn att gÄ ut nÀr det Àr mörkt. Detta Àr ett problem dÄ det begrÀnsar hur mÀnniskor egentligen skulle vilja anvÀnda det offentliga rummet, vilket betyder inskrÀnkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskÀnslan under dygnets mörka timmar.
En litteraturstudie genomfördes för att ta reda pÄ hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit lÄngt i belysningsfrÄgan och Àr en av landets bÀst belysta stÀder.
ĂverlĂ€mnad eller övergiven : En kvalitativ studie av kunskapsöverföringen mellan nuvarande & före detta studiebevakare vid Uppsala studentkĂ„r
I snart 170 Är har Uppsala studentkÄr vÀrnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kÄrverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlÀgga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som stÀlls pÄ studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta. Resultaten visar stora skillnader frÄn studiebevakare till studiebevakare.
Motivationsverktyg i offentliga respektive privata organisationer : En komparativ studie av mellanchefer i Uppsala kommun och Vasakronan
De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.