Because of among other things the globalization and a focus on core competencies knowledge has become very important for the companies of today, especially for research-intensive companies. The problem is that the companies become more sensitive to how knowledge is created and spread, that is, how organizational knowledge is created. Especially sensitive are companies who are small, young and research-intensive. The purpose with this thesis is to explore how organizational knowledge is created in small, young and research intensive companies.The theory is based on a five-phase model of organizational knowledge creation and four modes of knowledge conversion described by Nonaka and Takeuchi (1995). These concepts constitute the foundation of the analytical model used in the thesis.The study is carried out by qualitative, highly structured interviews with low standardization.

Syftet för den hÀr undersökningen Àr att försöka se och belysa vad som utmÀrker verksamheten i en barngrupp pÄ en mÄngkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frÄgestÀllningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med sprÄk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mÄngkulturella barngrupper.Resultaten jag har fÄtt fram kring vad som utmÀrker sig under de olika frÄgestÀllningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret Àn i icke mÄngkulturella förskolor, och att de försöker vara mer nÀrvarande i barnens lek, för att hjÀlpa barnen med sin tvÄsprÄkighet;-     upplever att personal med annat modersmÄl Àn svenska Àr en stor tillgÄng i verksamheten, likvÀl som resursen modersmÄlspedagog, som finns i de rektorsomrÄden jag gjort min undersökning i. De uppger Àven att de uppmuntrar barnen att anvÀnda olika sprÄk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och förÀldrarna fungerar bra, och att förÀldrarna Àr delaktiga i verksamheten. De poÀngterar Àven att kontakten med förÀldrarna Àr viktig, och att man mÄste vara tydlig, dÄ det kan vara sprÄkförbistringar..

Ska Sveriges polismyndigheter fortsĂ€ttningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, lĂ€nspolismĂ€stare i Örebro lĂ€n, har fĂ„tt i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen pĂ„ denna frĂ„gestĂ€llning Ă€r mĂ„nga och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lĂ€gga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill lĂ„ta de nationella resurserna, bestĂ„ende av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstĂ€dernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

En Ànnu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum Àr deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvÄnarna initierade odlingen utforskarhÄllbara handlingsmönster, och skapar en plattform dÀr medborgaren tillÄts samlasina kunskaper och Äsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvÀndas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjÀnstemÀn och tvÄ lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsÀttningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i Àmnet utförts.

Abstract The aim of this paper is to investigate whether Vara municipality has a continuous picture of their identity, profile and image. Globalization has contributed to the increasingly growing of place marketing. Therefore, the study goes on to using the concepts of identity, profile and image to find out if Vara Municipality communicates similar throughout the whole organization and find out their all through core values. Globalisation will be an interpretive framework for the work that describes why the place marketing is becoming more pressing. The sense of place will be a central part of this study as it is the feelings and images of different places that will be described by the municipality together with the identity, profile and image.

MÄnga av de verksamheter som bedrivs pÄ landsbygden genererar mervÀrden för allmÀnheten. Förutom livsmedel och energi ger verksamheter pÄ landsbygden bland annat öppna landskap och en levande landsbygd, som de kan subventioneras för genom landsbygdsprogrammet. Under 2014 inleds den nya programperioden för landsbygdsprogrammet som strÀcker sig till 2020. Programmet ska strÀva efter mÄlsÀttningarna inom EU2020 strategin som Àr en hÄllbar och smart tillvÀxt för alla. För att fÄ bÀst effekt av det ekonomiska stöd som kan sökas ur det kommande programmet tar samtliga lÀnsstyrelser fram regionala urvalskriterier, som handlÀggare vid lÀnsstyrelsen kan anvÀnda vid bedömning av ansökningar för stöd, och som Àr anpassade efter lÀnets förutsÀttningar, behov och prioriteringar.

Uppsatsen ingÄr som en sjÀlvstÀndig del i Lars Burmans projekt om studentretorik vid Uppsala stundenternas nationer frÄn 1663 till 2010. Uppsatsen behandlar Bollhusdebatten den 17 februari 1939..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Att Ästadkomma en önskvÀrd styrning mot gemensamma mÄl Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras Àr informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nÀmnda styrmedlen utifrÄn de anstÀlldas perspektiv vid tvÄ institutioner inom Uppsala universitet. För anstÀllda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi pÄverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, dÀrför skiljer sig institutionerna Ät i storlek, bÄde vad gÀller antalet anstÀllda samt antal helÄrsstudieplatser.Vi har inte funnit nÄgra skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

This final project includes an analysis and a programme proposal for the area Bergsbrunna södra. The area is situated along the railway between Uppsala ? Stockholm, just south of Uppsala city. A new railway station is planned here, which make the area attractive as residential area. There are several values to take into consideration when developing an area. An extensive analysis and valuation may define and protect different characters and values, and also find the places most suitable to build upon. The area consists of three separate characters of landscape: the wide open cultivated fields, the hilly wooden ground and the more varying little valley. There are visual, cultural, social and ecological values to preserve. The south part of the area is woods with high natural values that borders to a national park in the natural forest of Lunsen.

Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka gymnasieskolans förhÄllningssÀtt till hedersrelaterat vÄld. Mina frÄgestÀllningar baserar sig pÄ om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat vÄld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror pÄ att förbuden och trycket pÄ dessa ungdomar, speciellt pÄ flickor, ökar och hÄrdnar dÄ de nÄr gymnasialÄlder. Min intervjustudie har baserats pÄ intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta omrÄde. De centrala frÄgorna jag söker svar pÄ Àr:1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat vÄld?2)      Vad sÀger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat vÄld?I dagens Sverige Àr hedersvÄldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem Àr av stor vikt.

Under efterkrigstiden har den regionala tillvÀxten i industrilÀnderna undergÄtt en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbÀttring av infrastrukturen. Dessa bÄda omrÄdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. NÀr konjunkturen vÀnde tillbaka och tillvÀxten tog fart igen var det dÀremot inte med samma starka stÀv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker sÄsom energipriser, social reglering och regioners nÀringslivssammansÀttning.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Uppsalahem AB is a municipally owned real estate concern that owns and administrates housing for nearly 30 000 people. The company puts a lot of effort into reducing the energy use of their housing stock. This project is a master?s thesis in the energy systems programme at Uppsala University, carried out in collaboration with Uppsalahem. The aim of this thesis is to provide energy saving measures for fourteen student housing buildings in Uppsala, Sweden.

Sverige Àr ett land rikt pÄ natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att fÄ uppleva Sveriges natur kan vara svÄra för en person med nedsatt rörelseförmÄga om naturen inte blir tillgÀnglighetsanpassad. Av Sveriges invÄnare över 16 Är har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmÄga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva naturen vi har i vÄrt land. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgÀnglighetsanpassa i skyddade naturomrÄden för rörelsehindrade. MÄlet Àr att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anlÀggning och skötsel av dessa platser.