
Sökresultat:
1828 Uppsatser om Uppsala högre allmänna läroverk - Sida 11 av 122
Employer branding : En studie i hur Uppsala Universitet bygger sitt arbetsgivarvarumÀrke
Purpose: Our purpose is to achieve a higher understanding of which factors University of Uppsala is using to attract and keep their existing workers.Theory: We have worked with Barrow & Mosley's the employer brand mix, this modelexplains 12 important factors that exists within the employer branding process. External reputation, internal communication, the board, values and corporate social responsibility, internalmeasuring systems, service support, work environment, rewards and acknowledgements, learningand development, performance estimation, team management and recruitment and introduction.Method: To achieve an understanding of our subject we have chosen to work with a qualitativemethod. This type of method is more considerate of the interviewed person?s way of seeingthings and also accounts for how the person answers. To answer our problem statement we haveconducted a case study on University of Uppsala where we used semi structured interviewsbecause we wanted to limit the risk of leading questions.Empirical findings: University of Uppsala were used as material for our empirical discussionContext: The main reasons that workers is attracted to and are staying at the university dependson the external status they achieve when working there, this combined with that the workers getsto be a part of the university's brand.
Konststycket
Projektets utgÄngspunkt Àr ett nytt konstmuseum i Uppsala, i omrÄdet bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgÄtt ett ansiktslyft.Museets lÄngsmala karaktÀr har hÀmtats frÄn det intilliggande godsmagasinet och frÄn tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt strÄk öppnats, för att ge möjlighet Ät fotgÀngare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse pÄ platsen.Genom fönstren i passagen kan förbipasserande fÄ en skymt av vad som hÀnder inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmÀnheten.Museets fasad Àr inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster lÀngs hela fasaden, som i sin tur Àr tÀckta av skÀrmar tillverkade av strÀckmetall. Ljuset tillÄts komma in i byggnaden samtidigt som strÀckmetallen tÀcker fasaden och bevarar nÄgot av museets hemligheter för förbipasserande.Museets inre vÀggar bestÄr av massiva betongskivor, placerade i ett rutnÀt som fÄtt sin riktning av passagen genom huset.
Statlig rasforskning : En artikelserie om vart den svenska rasforskningen tog vÀgen
Statens institut för rasbiologi i Uppsala var det första i sitt slag att öppna i vÀrlden. Statlig utsovring av undermÄliga mÀnniskor diskuterades pÄ mÄnga hÄll men förverkligades bara i ett fÄtal lÀnder. Bland dem hörde Sverige till pionjÀrerna. Efter andra vÀrldskriget blev det tyst om institutet i Uppsala. Det som en gÄng var rikets stolthet blev nu nÄgot det inte talades öppet om.
Socialt nÀtverkande och informationsdeltagande i sociala intranÀt : En fallstudie av Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet
Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..
Entré Uppsala : gestaltning av en trafikplats
Ett första intryck Àr viktigt i alla sammanhang. Det Àr det första intrycket som pÄverkar ens kommande uppfattningar. Att ge mÀnniskor ett bra vÀlkomnande Àr viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra vÀlkomnande kan man skapa goda förutsÀttningar till att folk fÄr en god instÀllning för den plats man kommit till. I dagens samhÀlle Àr bilen ett av de vanligaste sÀtten att ta sig fram pÄ och det Àr ocksÄ med bilen som mÄnga anlÀnder till nya platser.
Papperslösas tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd : Kunskap och uppfattningar hos personal inom öppen hÀlso- och sjukvÄrd i landstinget i Uppsala lÀn
Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgÄng och rÀtt till vÄrd hos personal inom öppen hÀlso- och sjukvÄrd i Landstinget i Uppsala lÀn. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns pÄ arbetsplatserna, vad personal i sÄ fall anser om detta, samt vad de önskar för information. Studien Àr av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anstÀllda vid vÄrdcentraler i Uppsala lÀn besvarade enkÀter med frÄgor angÄende kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgÄng till och önskan om information gÀllande papperslösa. Insamlad data har sammanstÀllts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram. Resultatet av studien tyder pÄ att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hÀlso- och sjukvÄrd angÄende lagstiftningen om papperslösas tillgÄng till sjukvÄrd. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgÀnglig pÄ arbetsplatsen gÀllande papperslösa, och sÄ gott som alla önskar information av nÄgot slag.
Space Modern : Uppsala konsthall
Med en stor central hall pÄ över fyra vÄningar skiljer sig byggnaden frÄn det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongvÀggar och massiva skala inte bara plats Ät konsten, utan förstÀrker den ocksÄ. Det diffusa ljuset frÄn takfönstret ger en sakral stÀmning och hallen kan hÄlla allt frÄn en enskild tavla till enorma statyer, men ocksÄ filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utstÀllningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till förelÀsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen.     Byggnaden Àr ocksÄ mer Àn bara en konsthall för Uppsala och Ärummet.
?Radikaliseringen pÄ Universiteten : En studie i hur radikaliseringen pÄ Universiteten under 60-talet pÄverkade Àmnesvalen i studentuppsatser
 Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur radikaliseringen under 1960-talet pÄverkade Àmnesvalen, i trebetygsuppsatser, för studenterna vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet ska uppfyllas genom att undersöka Àmnesvalen för och genomförandet av trebetygsuppsatser vid Historiska institutionen vi Uppsala universitet. Metoden som anvÀnds Àr tredelad, dels undersöks materialet utifrÄn en komparativ metod som anvÀnds för att jÀmföra resultatet mellan Ären 1965-1974. Dels tolkas texten med viss inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet för att pÄ sÄ sÀtt avgöra om studenterna som skrivit uppsatsen varit pÄverkad av radikaliseringen i sitt Àmnesval. Dessutom har hela undersökningen ett kÀllkritiskt perspektiv för att medvetengöra om problemen med att tolka andra individers influenser och orsaker till att skriva om det de gör.
FörvÀntningsgap mellan lÀrare och studenter inom ekonomistudier pÄ högre nivÄ
Uppsatsen undersöker huruvida det finns ett förvÀntningsgap mellan lÀrare och studenter pÄ ekonomutbildningen vid Uppsala Universitet. Parametrar som tagits i beaktning Àr hur lÀrare och studenter uppfattar situationen. Det som undersökts Àr: 1. hur lÀrare upplever vikt och nytta av olika kunskaper jÀmfört med 2. hur studenter upplever vikt och nytta av samma kunskaper.Undersökningen bestÄr av en enkÀtstudie.
Uppsala Konstmuseum : Le Corbusier vs. Palladio
TvÄ av arkitekturhistoriens frÀmsta teoretiker, Andrea Palladio (1508-80) och Le Corbusier (1887-1965), Àr goda representanter för arkitekturens tvÄ huvudgrenar; klassicismen och modernismen. Samtidigt som arkitekterna i mycket utgör varandras motpoler, verkade de bÄda för strikta ideal betrÀffande hur god arkitektur skall utföras. Deras respektive avtryck i historien bör inte passeras onÀmnda i den hastigaste av sammanfattningar; palladianismen anvÀndes som stilbegrepp fram tills pÄ 1920-talet dÄ Le Corbusiers lÀror tog avstamp för att alltjÀmt hemsöka oss i dagens hÀrskandenyfunktionalism.Idén att stÀlla dessa giganter mot varandra, jÀmföra deras huvudsakliga stÄndpunkter och söka sammanföra dessa i en ny form av kompositstil, vÀcktes efter en inventering av den plats som projektet Àr avsett att behandla. NÀromrÄdet kring platsen intill FyrisÄn i Uppsala, erbjuder en rad arkitektoniska stilar frÄn 1800-talets empir till modern nyfunkis. Allra nÀrmast ligger ett postmoderntbostadshus och ett modernistiskt kontorskomplex i corbusiansk anda.
Hans Alséns arkiv 1986 - 1992 : Att ordna och förteckna en landshövdings handlingar
Hans Olof Alsén, born 16 august 1926, is a Swedish Social Democrat politician who served as the County Governor of Uppsala from 1986 to 1992. During the 1960s, -70s and -80s he had several political commissions including Member of Parliament and government Undersecretary. In addition he had numerous Board of Directors assignments in different business corporations as well as in non commercial associations both prior to, during and after the County Governor period.This paper describes the organizing and cataloguing of Hans Alsén's personal archives. The documents at hand were deposited at the regional state archives (Landsarkivet) in Uppsala in 2008 and 2009 by Alsén himself. The documents almost exclusively cover the County Governor years 1986-1992.
Kan positiv sÀrbehandling rÀttfÀrdigas? En normativ analys av etnisk kvotering till juristprogrammet vid Uppsala universitet
Whether use of affirmative action can be justified is an ethical dilemma that hasbeen intensely debated. The question raises several conflict dimensions. Thepurpose of this thesis is to separate different arguments of the debate and classifywhich principles they are built upon. To accomplish this, an analytical instrumentis created where three different perspectives of equality, and deontology versusconsequentialism, are compared. A third conflict dimension, individual versusgroup ethical principles, is also considered.
Skolkvalité och huspriser : En studie av skolkvalitetens pÄverkan pÄ huspriser i Uppsala kommun
I USA har ett flertal studier gjorts för att se hur skolkvalité kan pÄverka huspriser. MÄnga av dessa studier pekar pÄ att det finns ett relativt starkt, positivt samband mellan dessa variabler i USA. I denna uppsats har jag studerat hur olika egenskaper pÄverkar huspriserna i Uppsala kommun. Jag har fokuserat pÄ att studera om, och i sÄ fall hur, olika skolkvaliteter pÄ högstadieskolor kan pÄverka huspriserna i det tillhörande skoldistriktet. Detta har jag gjort med hjÀlp av den hedoniska prismodellen och ett antal multipla regressioner.
Metod för beslutsstöd vid formulering och uppföljning av en kommuns klimatmÄl : Fallstudie Uppsalakommun
The purpose of this study is to create a method that can be used to produce decision supportdata for the climate goals of a municipality. The method should be able to demonstrate the potential for reducing energy use and greenhouse gas emissions for measures aimed at the stationary energy system in the municipality. It will be used to make long term projections of energy use and greenhouse gas emissions in order to be able to demonstrate the ability to reach climate goals. The aim was also to test the method's applicability by using the municipality of Uppsala and the Uppsala climate protocol project in a case study. Uppsala climate protocol is a project consisting of participants from business, government and organizations that voluntarily want to commit to reducing their carbon footprint by reducing their energy use and thus work to achieve the municipality's overall climate goal.
Mot en stadig tillvaro : En utvÀrdering av den kontaktpersonbaserade insatsen Perrongen i Uppsala kommun
Den hÀr uppsatsen Àr en utvÀrdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen Àr en kontaktpersonbaserad insats med integrerat nÀtverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM anvÀnts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att Ätta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat pÄ varsin enkÀt samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar pÄ att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.