2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

Konstmuseum UppsalaUppsala stad är Sveriges fjärde största och befinner sig som många andra städer under utveckling. Staden förtätas och det blir påtagligt när de centralt belägna gamla industriområdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden är ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktäristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet är belägna på en åsrygg.

Undersökningen ämnar att belysa ett område som inte ägnats mycket tidigare uppmärksamhet, medborgerligt förtroende på regional nivå. Syftet med uppsatsen är att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp där korruption förstås i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrån lagstiftning. Detta för att sedan utifrån detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhålla sig till för att motverka korrupt beteende.Undersökningens slutsatser är att det samlade regelverken som landstingen har att förhålla sig till är att anse som klart formulerade. En oväntad slutsats visade sig även. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmåga..

Informationsteknologin utgör en stark drivkraft inom alla områden i dagens samhälle. Hälso- och sjukvården är mycket informationsintensiv och införande av informationsteknik där anses kunna ge stora effektivitetsvinster. Efter Ädelreformen 1992, då kommun och landsting fick delat vårdansvar för äldre, finns ett behov av informationsutbyte sinsemellan. Vi valde att göra en fallstudie inom kommunens verksamhet i Arvidsjaur, där man infört en telemedicinsk tillämpning för att underlätta informationsutbytet. Vår hypotes löd: Införandet av en telemedicinsk tillämpning mellan kommun och landsting, för utbyte av patientformation, leder till ökad effektivitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet och Uppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever. Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater.De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer. Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär.

Kungsgärdets sjukhus got its name the fouth of january 1965 and is still in use today. In 1981 the hospital and became merged into Uppsala Västra sjukvårdsdistrikt and stopped being a independet fonds.Predecessor to Kungsgärdets sjukhus was Centralepidemisjukhuset, more specific its Longterm care after the Infektionskliniken had moved to Akademiska sjukhuset the first of september 1965. In the Kungsgärdets sjukhus material of archive several diffrent fonds are included: Tunåsens sjukhus, Wattholma sjukhem, Östra paviljongen and Landstingets verkstäder. Geriatriska klinik is also included in Kungsgärdets sjukhus, however it is not a fonds but a ward. However all this makes it very difficult to establish the provenance of Kungsgärdets sjukhus, because it is impossible to know how all these fonds and its material of archive affects Kungsgärdets sjukhus as a fonds specially since the other fonds have not been organized and catalogued, and There for it is difficult to know were the provenance and the truth of Kungsgärdets sjukhus is.Kungsgärdets sjukhus arrived at Landstingsarkivet in Uppsala län together with several other fonds at different times.

Uppsala brevterminal är i början av en organisationsförändring som innebär att verksamheten på terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien är att beskriva organisationsförändringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrån vad som har kommunicerats, av vem, på vilket sätt (hur) och vid vilken tidpunkt (när). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förändringen. Studien bygger på intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkätundersökning genomförd på medarbetarna.

The aim of this study was to examine if parents, of children diagnosed with ADHD, exprerienced any changes regarding their childrens appetite after starting psycostimulant treatment. Further more the aim was to examine what kind of changes concerning the appetite that were found and if they affected the meal situation as a whole.Method: A questionnaire study was conducted in the spring of 2011. The study included 81 parent?s to children who were enrolled at the Habilitation in Uppsala and medicated with psychostimulants for ADHD. The children's ages ranged between six and 18 years.

During an excavation at Old Uppsala 571 raw garnets was found. In comparison with similar fragments from other sites in Sweden my aim was to prove a completely domestic production of garnets for cloisonné work. I have chosen to look at the archaeological sites of Old Uppsala, Valsta, Slöinge and Paviken and more closely at the material from Old Uppsala and Valsta. My theoretical framework has been to look at the garnets own agency in the contemporary society.Garnet cloisonné was a popular jewellery form during the Merovingian period on the continent although it came to an end in the early 7th century. It was during this time in Scandinavia a new sort of garnet, technique and paste was introduced and the garnet cloisonné was profoundly used for the gear of the elite and ritual objects.

Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgått någon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bättre på det hållbara planet och påverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lägger ner resurser på detta samt vad lånecyklar bidrar med. Två av Europas bästa cykelstäder är Köpenhamn och Amsterdam, vad är det dessa gör som främjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jämförelse med andra fordons planering såsom bilplanering, samtidigt är cykeln av många inte betraktat som ett alternativt färdmedel då en del städer inte har investerat tillräckligt med resurser för att cyklister enkelt och säkert ska kunna ta sig runt i staden.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna och i Sverige beräknas det finnas minst 350 000 människor med diabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes är förenat med många följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhällskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vårdprogrammen i respektive landsting.

Hemsjukvårdscentralen began its work from Tunåsens Hospital in Uppsala in 1962, with the purpose to give conomic support to people who nursed their chronic sick relatives in home. Hemsjukvårdscentralen ended its work in 1987, and delivered its archive to the County council of Uppsala in 1988. About half of the archive consisted of medical records of the patients who had received economical support, and many of the archival records was considered as ?work papers?, non-archival records that could be discarded. Two obvious problems emerge from the organizing of the records.

I dagens läge saknas en sammanställning av hur servervirtualisering är implementerat och hur det fungerar hos olika verksamheter i Sverige. Detta arbete har därför, genom en enkätundersökning, besvarat frågeställningen: "Hur ser servervirtualiseringen ut hos kommuner och landsting i Sverige?" Resultaten visade bl.a. att servervirtualisering är väl implementerat av kommuner och landsting i Sverige. Resultaten var dessutom väldigt lika mellan dessa organisationer.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär.