Sök:

Sökresultat:

14943 Uppsatser om Uppsägning pć grund av - Sida 60 av 997

Bara för att man Àr ungdom, sÄ betyder det inte att man har fel : - En kvalitativ fallstudie om glesbygdsungdomars politiska deltagande

Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Utredning av högnivÄlarm i drÀnagetank pÄ Ringhals 1

Problem med högnivÄlarm i en drÀnagetank uppstod för första gÄngen vid Ringhals 1 den 3:e maj 2008 vilket ledde till turbinsnabbstopp. Inledningsvis fanns teorin att kokning utlöst larmet via flottörgivare, det har inte kunnat bekrÀftas om larmet utlöst pÄ grund utav kokning eller vÀtska.Vid utredning hÀmtades bakgrundsdata frÄn Vattenfalls olika informationsverktyg och en RELAP5 modell byggdes pÄ drÀnagesystemet dÀr förutbestÀmda scenarion simulerades och analyserades.Vattenfall ansÄg turbinsnabbstopp undveks vid ett liknande fall 9:e maj 2008. Resultat visar att pÄstÄendet ej Àr korrekt eftersom processen utgÄr ifrÄn olika förhÄllanden relativt 3:e maj.Simuleringar frÄn modellen visar att bÀgge mellanöverhettarna tar emot hÀlften av (skillnaden anses försumbar) massflödet frÄn högtrycksturbinen under alla förhÄllanden, utjÀmningsledningen tar dÀrför hand om ena hÀlften. Teorin att ena mellanöverhettaren överbelastades 3:e maj och orsakar turbinsnabbstopp Àr sÄledes inte fallet enligt modellen.HögnivÄlarm pÄ grund utav att vÀtska har ackumulerats och sedan dumpats frÄn kringliggande rörsystem har utretts. Resultat har visat att endast rörsystemet efter drÀnagetanken kan ha orsakat larmet om det antas att vattnet skjuts upp i tanken via backflöde.Fokus bör flyttas ifrÄn hur högnivÄlarm utlöstes den 3:e maj och istÀllet lÀggas pÄ vad mÀtvÀrden antyder mer Àn 3 timmar innan TSS sker dÄ vÀrdena inte observerats under tidigare utredningar.

Hur arbetsrelaterad stress pÄverkar sjuksköterskors arbete och privatliv- en litteraturöversikt

Bakgrund: Kraven inom hÀlso- och sjukvÄrden har ökat och sjuksköterskor mÄste ha kunskap inom mÄnga omrÄden och samtidigt bedriva en sÀker vÄrd. Arbetsmiljön Àr i mÄnga lÀgen bristfÀllig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstÄr nÀr det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter pÄ grund av otillrÀckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sÄdan stress pÄverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningslÀget.

Redovisning vs. Beskattning : En utredning kring hur en total implementering av IFRS/IAS kan komma att pÄverka redovisningen i svenska noterade bolag, med avseende pÄ kopplingen mellan redovisning och beskattning.

Sedan Ă„r 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillĂ€mpas vid bokslut pĂ„ koncernnivĂ„ i Sverige. DĂ„ det Ă€r den juridiska personen, och inte koncernen, som Ă€r skatteobjektet inom den svenska beskattningsrĂ€tten innebar övergĂ„ngen att noterade, juridiska personer ska tillĂ€mpa IFRS/IAS Ă€ven i det enskilda bolagets redovisning. Detta stĂ€llde, och stĂ€ller fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns hĂ€r i Sverige.Sambandet innebĂ€r att redovisningen styr berĂ€kningen av det skattemĂ€ssiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestĂ„ om marknadsvĂ€rde, verkligt vĂ€rde, accepteras som grund för beskattning.TvĂ„ ekonomiskt relaterade problem framtrĂ€der tydligt nĂ€r sambandet stĂ€lls mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att vĂ€rderas pĂ„ mer osĂ€kra grunder, till följd av de mĂ„nga vĂ€rderingsmetoderna som Ă€r baserade pĂ„ bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning pĂ„ utdelning.Syftet med uppsatsen Ă€r att jĂ€mföra de principiella utgĂ„ngspunkterna i de tvĂ„ aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.

NÀr livet stÀlls pÄ sin spets - Patienters upplevelser av att drabbas av en hjÀrtinfarkt

HjÀrt-kÀrlsjukdom Àr en sjukdomskategori som drabbar mÀnniskor över hela vÀrlden, bara i Sverige insjuknar Ärligen över 36000 individer i en akut hjÀrtinfarkt. Sjukdomen leder till en rad förÀndringar hos patienten som inte bara Àr av fysisk utan Àven sjÀlslig karaktÀr. NÀr den mÀnskliga kroppen pÄverkas som en direkt följd av hjÀrtinfarkten sker Àven en förÀndring i patientens sjÀlvbild, hon uppvisar ett unikt reaktionsmönster av kÀnslor och funderingar som inte kan Äterfinnas hos nÄgon annan. För att förstÄ den enskilde individens situation mÄste vÄrdpersonal vÄga nÀrma sig patienten i samtal, detta kan dock försvÄras av en tidspressad arbetssituation pÄ sjukhusavdelningen.Syftet Àr att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en hjÀrtinfarkt. Studien bygger pÄ den forskningsmodell som syftar till att bidra till evidensbaserad omvÄrdnad med grund i analys av kvalitativ forskning.

Apotekets idé : en vision som blir verklighet?

Ett företags varumÀrke innefattar allt som en organisation vill stÄ för. Det Àr mycket viktigt att alla inom organisationen har en gemensam förstÄelse för varumÀrket och implementerar dess vÀrden i sitt vardagliga arbete. Apoteket kommer inom en snar framtid möta en ny konkurrensutsatt marknad och Àr nu i full gÄng med att förÀndra sitt varumÀrke och dess vision, uppgift och kÀrnvÀrden för att bÀttre stÄ sig i den kommande konkurrensen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka eventuella skillnader mellan Apotekets nya varumÀrke; Apotekets idé, och uppfattningen om varumÀrket hos ett urval av chefer inom Apoteket i en medelstor, svenska stad. Vidare Àr syftet att undersöka hur utformningen av den interna processen för varumÀrkesförÀndringen sett ut och hur denna kan ha pÄverkat chefernas uppfattning.En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med den interna och den externa projektledaren för varumÀrkesförÀndringen samt med fyra stycken chefer inom Apoteket stÄr som grund för vÄrt empiriska material. Teorier kring omrÄden som varumÀrkesidentitet, interna förÀndringsprocesser, chefers roll i förÀndring, kommunikation och utbildning har framtagits och omformats utifrÄn empirin, vilket gett oss en teoretisk grund för vÄr fortsatta analys.Vid studien framkom att det över lag rÄder en samstÀmmighet i uppfattningen av varumÀrket hos cheferna med hur Apotekets idé beskriver det nya varumÀrket.

LÄt berÀttelsen ta ton : En studie om anvÀndandet av storytelling inom musikindustrin

Syfte/ Syftet med denna studie Àr att undersöka hur artister anvÀnder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberÀttande yttrar sig och vilka berÀttartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frÄgestÀllning har utgjort grunden för studien; Hur anvÀnder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande?Metod Studien bygger pÄ textanalys i form av en fallstudie. Med en begrÀnsning av tvÄ olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial sÄsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentÀrer och presentationstext.

Sarbanes-Oxley Act - Hur förÀndras revisorernas arbete och hur pÄverkas den interna kontrollen i amerikanska dotterbolag verksamma i Sverige?

FörhÄllandena mellan agentteorins aktörer, frÀmst mellan principalen, dvs. aktieÀgarna, och revisorn men Àven mellan principalen och agenten, dvs. företagsledningen, har rubbats. Det gÄr inte pÄ förhand att dra generella slutsatser om hur och till vilken utstrÀckning Sarbanes-Oxley Act kommer att pÄverka revisorernas arbete respektive den interna kontrollen hos amerikanska dotterbolag verksamma i Sverige. Utfallet för bÄde revisorernas och företagens del beror pÄ förhÄllandena i den specifika revisionsbyrÄn respektive det specifika företaget.

Balanced Scorecard som bas för belöningssystemet : En studie pÄ SCA Packaging Sweden

Bakgrund: Företag som har utvecklat ett BSC med finansiella mÄtt, mÄtt förinterna processer, kundtillfredsstÀllelse samt innovations-ochinlÀrningsförmÄga, har en grund för ett vÀlfungerande styrsystem ochbör dÀrför utgÄ frÄn denna som bas för belöningssystemet. I syfte att fÄbelöningssystemet att bli en integrerad del i företagsverksamhetsstyrning bör Balanced Scorecard anvÀndas som bas förbelöningssystemet. Detta leder bland annat till att alltför kortsiktigvinstinriktning undviks.Metod: Vi har genomfört en fallstudie pÄ företaget SCA Packaging Sweden.Denna studie innefattar en kvalitativ undersökning med abduktion somforskningsansats samt en kvantitativ undersökning. Datainsamlingenav primÀrdata för den kvalitativa undersökningen har skett genomkvalitativa intervjuer, och den kvantitativa studien bygger pÄ enenkÀtundersökning.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur SCA Packaging anvÀnderBalanced Scorecard och belöningssystemet, samt analysera omföretagets BSC kan anvÀndas som grund för belöningar. Vidare har viambitionen att belysa huruvida ett Balanced Scorecard skulle motiveratill högre prestation enligt medarbetarna pÄ SCA Packaging.Slutsats: UtifrÄn litteratur och empiri har det framgÄtt att SCA Packaging tillstor del inte anvÀnder BSC pÄ det sÀtt som den teoretiskareferensramen föreslÄr.

Valet Montessori : NÄgra förÀldrar och pedagogers olika perspektiv

I dagens samhÀlle uppstÄr det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder nÄgot extra utöver den svenska lÀroplanen. Montessoripedagogiken Àr en pedagogik som lockar mÀnniskor, vilket jag har fÄtt tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att sjÀlva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra Är sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mÀssor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet Àr att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för nÄgra förÀldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i nÄgra Montessoripedagogers sÀtt att samverka med förÀldrar/vÄrdnadshavare.

"Mer tid till kompetensutveckling : .." - En jÀmförande studie om fyra olika organisationers kompetensutvecklingsprocess.

Dagens samhÀlle krÀver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förÀndrade ekonomiska förhÄllanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur krÀver att verksamheter stÀndigt arbetar med kompetensutveckling. TillvÀgagÄngssÀttet kan skilja sig Ät mellan verksamheter, beroende pÄ deras mÄl och struktur. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att jÀmföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och tvÄ privata verksamheter. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr om, och i sÄ fall hur, kartlÀggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvÀrderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.

F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Patientenupplevelser i samband med Diabetes mellitus typ II

Diabetes mellitus Àr en vÀxande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med Äldern dÀrför benÀmns den Àven vuxen eller Äldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt Àr en automatisk och osynlig funktion i kroppen, krÀver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebÀr diabetes mellitus stora livsstilförÀndringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begrÀnsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten sjÀlv.

Chockreklam, En kvalitativ studie av tvÄ fall

Chockreklamen bryter igenom mediebruset och fÄngar effektivt ÄskÄdarens uppmÀrksamhet pÄ grund av dess grÀnsöverskridande karaktÀr. PÄ sÄ vis ger det ett starkare intryck och budskapet stannar kvar lÀngre i vÄrt minne. Genom förtrÀngning försvinner den negativa delen av budskapet och kvar finns den positiva delen i form av mÀrkes- och produktkÀnnedom..

Konstruktionsritningar till övningshus för elever pÄ Ebersteinska Gymnasiets Byggprogram

PÄ Ebersteinska gymnasieskolan har byggprogrammet fÄtt sponsring pÄ byggmaterial som ska anvÀndas till att bygga upp ett mindre hus. Huset ska byggas av eleverna pÄ byggprogrammet och pÄ sÄ sÀtt ge dem trÀning pÄ att lÀsa och bygga efter fÀrdiga ritningar. Projektet med det mindre huset Àr relativt nytt och pÄ grund av det finns inga ritningar eller direkta förslag pÄ hur det skall kunna se ut. För att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av huset har lÀrare pÄ skolan beslutat att dela upp det mindre huset i tre lika stora delar. Anledningen med det Àr att varje del ska representera en hustyp.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->